<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283</id><updated>2011-11-28T07:31:57.761+08:00</updated><category term='Abah'/><category term='inspirational'/><category term='death'/><category term='dedikasi'/><category term='Dr. Tom Mulholland'/><category term='self'/><category term='Yahudi'/><category term='Israel'/><category term='Hereafter'/><category term='fingerfood'/><category term='motivation'/><category term='analogy'/><category term='solat berjamaah'/><category term='thought'/><category term='perantauan'/><category term='akal fikiran'/><category term='mother'/><category term='rhetoric'/><category term='perkahwinan'/><category term='rant'/><category term='vocabulary'/><category term='obituary'/><category term='nasheed klasik'/><category term='peace'/><category term='Ramadhan'/><category term='Rabbani'/><category term='Eid'/><category term='chemistry'/><category term='keluarga'/><category term='philosophy'/><category term='faith'/><category term='Grup Apresiasi Seni'/><category term='emosi'/><category term='al-qadr'/><category term='rindu'/><category term='rompakan'/><category term='niat'/><category term='avaaz.org'/><category term='pisang'/><category term='ibadah'/><category term='Airil Azmei'/><category term='bungy'/><category term='&apos;Aidilfitri'/><category term='komunikasi berkesan'/><category term='takziah'/><category term='love'/><category term='Summerhill'/><category term='mischief'/><category term='cooking'/><category term='poem'/><category term='asrama SMKDSA'/><category term='khutbah'/><category term='healthy thinking'/><category term='muallaf'/><category term='New Zealand'/><category term='istiqamah'/><category term='song'/><category term='ikhlas'/><category term='catastrophes'/><category term='tag'/><category term='kebakaran'/><category term='Allah'/><category term='Istighfar Taubat Nasuha'/><category term='perubahan'/><category term='Fatimah Hashim'/><category term='menulis'/><category term='luahan rasa'/><category term='misconception'/><category term='mom'/><category term='kemaafan'/><category term='layang-layang'/><category term='escapism'/><category term='IPBA'/><category term='sahabat'/><category term='teaching'/><category term='TESL'/><category term='focus'/><category term='innocence'/><category term='poems'/><category term='Surau al-Ghazali'/><category term='Father'/><category term='ilmu'/><category term='penulisan'/><category term='new blog'/><category term='writer'/><category term='hujan'/><category term='nasheed'/><category term='sabar'/><category term='decision-making'/><category term='Cuba Street'/><category term='degree'/><category term='question'/><category term='friendship'/><category term='recipe'/><category term='doa'/><category term='night prayer'/><category term='cinta dunia'/><category term='Christianity'/><category term='api neraka'/><category term='madrasah Ramadhan'/><category term='appreciation'/><category term='Wellington'/><category term='makhluk halus'/><category term='relationship'/><category term='pembaharuan'/><category term='ujian'/><category term='as-sami&apos;'/><category term='pandemic'/><category term='home'/><category term='dakwah'/><category term='test'/><category term='bas nombol 23'/><category term='smile'/><category term='joy of teaching'/><category term='ucapan'/><category term='kejujuran'/><category term='unexpected events'/><category term='baking'/><category term='teacher'/><category term='coretan hidup'/><category term='kasih Allah'/><category term='islah'/><category term='&apos;Aidiladha'/><category term='swine flu'/><category term='cardiac'/><category term='Sami Yusuf'/><category term='lailatul qadar'/><category term='puisi'/><category term='confidence'/><category term='tamsilan'/><category term='distraction'/><category term='iftaar'/><category term='dream'/><category term='school'/><category term='demam'/><category term='gelodak rasa'/><category term='cinta pertama'/><category term='classroom'/><category term='belajar'/><category term='short story'/><category term='cerpen'/><category term='conversation'/><category term='patience'/><category term='suicide'/><category term='walimatul &apos;urus'/><category term='common sense'/><category term='sakit'/><category term='kemanusiaan'/><category term='kekasih hati'/><category term='pengalaman'/><category term='Palestin'/><category term='musibah'/><category term='recollection'/><category term='precious'/><category term='first love'/><category term='saf'/><category term='humans'/><category term='secret'/><category term='Cohort 4'/><category term='trust'/><category term='mimpi'/><category term='solat Jumaat'/><category term='al-Hadith'/><category term='Dad'/><category term='maut'/><category term='marriage'/><category term='cheesecake'/><category term='refleksi'/><category term='al-Quran'/><category term='Yahaya Abdul Rahman'/><category term='politik'/><category term='nilai Iman'/><category term='hati'/><category term='tuatara'/><category term='Nandos'/><category term='emotions'/><category term='ibubapa'/><category term='agama'/><category term='practicum'/><category term='happiness'/><category term='mengajar'/><category term='pertunangan'/><category term='friends'/><category term='jin'/><category term='Islam'/><category term='usrah'/><category term='personal'/><category term='experience'/><category term='pasangan hidup'/><category term='break'/><category term='cinta'/><category term='book'/><category term='Syawal'/><category term='life'/><category term='institusi keluarga'/><category term='analogi'/><category term='kindness'/><category term='tazkirah'/><category term='feelings'/><category term='poetry'/><category term='religion'/><category term='pendidikan anak-anak'/><category term='love story'/><category term='Melayu'/><category term='CRAP'/><category term='writer&apos;s block'/><category term='bazaar ramadhan'/><category term='money'/><title type='text'>The Mosaics of Life</title><subtitle type='html'>My life is like the colourful patches of mosaics</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>143</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4909269775905927749</id><published>2011-09-17T19:41:00.000+08:00</published><updated>2011-09-17T19:41:47.012+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='poem'/><title type='text'>Sit Awhile With Me</title><content type='html'>In the name of Allah, the Supreme.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I sat awhile with them,&lt;br /&gt;around a table today.&lt;br /&gt;Catching up to one another's life,&lt;br /&gt;we had so much to say.&lt;br /&gt;One is happy,&lt;br /&gt;the other is happier;&lt;br /&gt;O how I could relate --&lt;br /&gt;I was once there!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I envy them&lt;br /&gt;though I know I should not;&lt;br /&gt;Allah's favours are on me&lt;br /&gt;they never fell short!&lt;br /&gt;So, my dearest friends:&lt;br /&gt;Best wishes and prayers for thee;&lt;br /&gt;if thou found true happiness,&lt;br /&gt;never forget me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hafizuddin Yahaya,&lt;br /&gt;Kuala Nerang,&lt;br /&gt;5.45pm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! I beseech Thee. Ease my friends' way towards happiness and shower them with Thy Mercy. Ameen"&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4909269775905927749?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4909269775905927749/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4909269775905927749' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4909269775905927749'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4909269775905927749'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/09/sit-awhile-with-me.html' title='Sit Awhile With Me'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8056631358026496253</id><published>2011-08-29T20:13:00.001+08:00</published><updated>2011-08-29T20:16:04.060+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='&apos;Aidilfitri'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Eid'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramadhan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kemaafan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Syawal'/><title type='text'>Catatan Akhir Ramadhan: Maaf Batin Zahir</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Maha Pengasih lagi Maha Pengampun.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berakhir sudah peluang untuk berpesta ibadah seberlalunya Ramadhan, tetamu dan sahabat yang sentiasa dirindu dan dikasihi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini tiba pula Syawal pengganti Ramadhan. Masa untuk bergembira dan meraikan kejayaan sepanjang Ramadhan lalu. Firman Allah Ta'ala,&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;"&lt;i&gt;Wahai orang-orang beriman! Telah difardhukan puasa ke atas kamu sebagaimana telah difardhukan ke atas mereka sebelum kamu, mudah-mudahan kamu bertaqwa.&lt;/i&gt;"&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;[&lt;b&gt;al-Baqarah, 2:183&lt;/b&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Tujuan utama kefardhuan berpuasa ke atas orang-orang beriman, iaitu orang-orang yang meyakini sebenar yakin sepenuh hati bahawa Allah adalah Tuhan mereka dan segala yang diusahakan adalah untukNya, ialah untuk melatih mereka menjadi orang bertaqwa -- orang-orang yang mampu melindungi diri mereka dari Murka dan Azab Allah Ta'ala (&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=D4MdNZWuQEY"&gt;lihat video berkenaan puasa oleh Brother Nouman Ali Khan di sini&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mari muhasabah diri: Sudahkah kita menjadi orang bertaqwa, iaitu orang yang dapat melindungi dirinya dari Murka dan Azab Allah Ta'ala? Berjayakah Madrasah Tarbiyyah Ramadhan mendidik kita menjadi orang sebegini?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berjaya atau tidak, itu antara anda (dan saya!) dengan Allah. Ramadhan tetap berlalu, Syawal tetap tiba. Jika berjaya mendidik diri tahun ini, alhamdulillah wa syukrillah. Jika tidak berjaya, doakan bertemu Ramadhan lagi tahun hadapan. Apa-apa pun, sambutlah Aidil Fitri yang menjelang tiba ini dengan kegembiraan. Tidak perlu terlalu bersedih sehingga mencacatkan suasana Syawal. Sebaliknya, isikan awal Syawal dengan takbir membesarkan Allah, itu Sunnah Rasul s.a.w.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_8iDjVSle5bQ/TBtXTnDCYWI/AAAAAAAAAJQ/t9mtgZbjHVg/s1600/Green-Eid-Wallpaper-Collection.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/_8iDjVSle5bQ/TBtXTnDCYWI/AAAAAAAAAJQ/t9mtgZbjHVg/s400/Green-Eid-Wallpaper-Collection.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Selamat menyambut 'Aidil Fitri. Maaf batin dan zahir. Moga semoga amalan baik kita diterima Allah. :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Jadi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di kesempatan ini, saya ingin menyusun sepuluh jari dengan hati tulus ikhlas ingin memohon keampunan semua pihak andai ada mana-mana penulisan saya yang mungkin telah menyinggung perasaan mana-mana pihak dengan saya sedar atau tidak saya sedari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maaf batin, maaf zahir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maaf batin, andai ada terlintas apa-apa perasaan mazmumah (keji) di hati saya semasa menulis atau ketika melihat &lt;i&gt;update&lt;/i&gt; status atau entri anda yang tidak pernah saya zahirkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan juga maaf zahir, andai ada antara tindakan, perbuatan, lafaz bicara dan penulisan saya yang terlanjur. Itu kelemahan saya, khilaf manusia biasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Paling penting, semoga Allah menerima semua amalan baik kita semua sepanjang Ramadhan kali ini dan di bulan-bulan mendatang. Taqabbalallahu minna wa minkum, ya Kareem!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://blog.jannahsteps.com/wp-content/uploads/2009/11/EID_PRAYERS.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="305" src="http://blog.jannahsteps.com/wp-content/uploads/2009/11/EID_PRAYERS.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Jangan terlalu excited buat persiapan raya itu ini tapi terlupa nak bertakbir membesarkan Allah dan pergi solat sunat hari raya!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhir kata, sambutlah ketibaan 'Aidil Fitri dengan perasaan gembira. Tetapi jangan dilupa pada yang tiada. Pada yang telah kembali menemui Pencipta, kirimkanlah doa kerana mereka menunggu (al-Fatihah buat mak tersayang. Din rindu mak!). Pada yang tiada di sisi, telefon kan ada? :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Temukanlah kami lagi dengan Ramadhan pada tahun hadapan. Ameen!"&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8056631358026496253?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8056631358026496253/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8056631358026496253' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8056631358026496253'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8056631358026496253'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-akhir-ramadhan-maaf-batin-zahir.html' title='Catatan Akhir Ramadhan: Maaf Batin Zahir'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_8iDjVSle5bQ/TBtXTnDCYWI/AAAAAAAAAJQ/t9mtgZbjHVg/s72-c/Green-Eid-Wallpaper-Collection.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-433541567598743245</id><published>2011-08-29T08:05:00.000+08:00</published><updated>2011-08-29T08:05:20.472+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='al-Quran'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramadhan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pengalaman'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 9: Budayakan Al-Quran</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Pengarang Agung.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Shahrur Ramadhan, huwa Shahrul Quran&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bulan Ramadhan adalah Bulan al-Quran. Padanya diturunkan al-Quran, dan padanya jua ada keberkatan untuk mempelajari dan menghayati Kalamullah ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi bagaimana caranya mendidik diri mencintai al-Quran?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum menjawab soalan tersebut, saya ingin kongsikan status seorang sahabat di &lt;i&gt;Facebook&lt;/i&gt;:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;"Take your son to NASA and on the way home he'll tell you that he wants to be an astronaut when he grows up. Take your daughter to the zoo and now she wants to be a veterinarian. Same thing goes for sports and athletes. &lt;u&gt;&lt;b&gt;So if we want our children to develop a love for the Quran and knowledge in general and aspire to be students of sacred knowledge, then we have to introduce them to it&lt;/b&gt;&lt;/u&gt;. InshaAllah no time better than the present, use this Ramadhan and Tarawih wisely."&lt;/span&gt;&lt;/i&gt; &lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;&lt;b&gt;-Abdul Nasir Jangda&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;There&lt;/i&gt;. Jawapan saya ada dalam &lt;i&gt;quote&lt;/i&gt; di atas ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mulalah dari awal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika mendidik anak, mulakan dari semenjak mereka kecil. Pupuk minat mereka ke arah mencintai al-Quran. Budayakan al-Quran itu agar menjadi rutin mereka, yang mana akan rasa tak senang duduk jika tak baca sehari. Ada orang tak baca suratkhabar satu hari sudah tak senang duduk. Kenapa bukan macam tu dengan al-Quran?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kerana mereka ini belum membudayakan al-Quran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-hwJNo-OKo_8/Tjv8ORdv8sI/AAAAAAAABn0/Ayc2qJH8cAU/s1600/al-quran.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="302" src="http://2.bp.blogspot.com/-hwJNo-OKo_8/Tjv8ORdv8sI/AAAAAAAABn0/Ayc2qJH8cAU/s400/al-quran.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Al-Quran itu cahaya. Sematkan ia di hati. Jadikannya rutin, budayakan al-Quran dalam kehidupan sehari-hari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi, adakah sudah terlambat untuk kita yang sudah dewasa dan mungkin sudah meniti usia senja?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jawapannya tidak, masih belum lagi terlambat.&amp;nbsp;Izinkan saya berkongsi sedikit pengalaman di sini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote style="text-align: justify;"&gt;Semasa saya masih di bangku sekolah rendah, arwah mak saya telah didik saya untuk mencintai al-Quran. Bagaimana? Dengan menunjukkan teladan yang baik. Beliau bukanlah ustazah mahupun orang yang serba serbi pandai berkenaan ilmu agama mahupun ilmu Quran. Beliau hanyalah wanita biasa tetapi keinginan dan kecintaannya pada ilmu telah memberi inspirasi mendalam pada saya yang mulai nampak keindahan ilmu pada hari ini.&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kenangan paling manis adalah pada setiap kali tibanya Ramadhan. Menjelang malam 1 Ramadhan, arwah mak saya akan memastikan anak-anaknya pergi bersama-sama untuk menunaikan solat Tarawih berjamaah di surau (malahan, saya juga telah dididik untuk sentiasa pergi ke surau untuk bersolat jamaah setiap kali terdengar laungan azan seawal umur 7 tahun. Tak kiralah apa jua yang sedang dilakukan, beliau akan memaksa saya berhenti segera dan mendahulukan solat. Dulu saya masih kecil dan sering mempersoalkan malah merungut dengan tindakan beliau tetapi kini saya sangat bersyukur dengan usaha beliau. Terima kasih mak!). Pulang dari surau, saya akan 'berlumba' dengan arwah mak untuk menghabiskan 1 juzuk al-Quran pada setiap malam. Terasa kemanisan bertilawah apabila ada persaingan sebegitu. Kini saya khatam sendirian setiap tahun, mudah-mudahan Allah temukan 'pesaing ganti' untuk kembali menghidupkan keceriaan tilawah Quran di malam-malam Ramadhan akan datang. Ameen.&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ini secebis pengalaman saya serba ringkas. Dari kisah ini, dapat kita lihat cara mendidik insan mencintai Kalamullah tanpa mengira umur.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tidak sukar.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Yang paling penting adalah keinginan. Kemampuan itu urusan Allah. Bila mahu, Dia akan berikan kita kekuatan. Seperti arwah mak saya: Walaupun membaca al-Quran dengan penuh susah payah supaya dapat tilawah dengan tajwid yang betul, Allah beri dia kekuatan untuk terus membaca dan terus membaca.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Jadi apa lagi alasan kita?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Pasang niat dan sematkan keinginan bermula sekarang. Jangan bertangguh. Agak sukar untuk sendirian, jadi carilah teman supaya ada sedikit rasa persaingan di situ. Persaingan menuju Mardhatillah adalah persaingan yang sihat. Ini cuma langkah awal. Bila dah biasa, tak perlu lagi rasa persaingan itu. Kerana insyaAllah, sudah mampu mengecap halawatul Iman (kemanisan Iman).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ramadhan masih berbaki satu hari, gunakannya. Andai Ramadhan telah berlalu pergi, istiqamahlah. Ramadhankan hari-hari kita yang mendatang seberlalunya Ramadhan. Mudah-mudahan al-Quran dapat dibudayakan dalam hidup kita sehari-hari, insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Taqabballahu minna, wa minkum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Allahummarhamna bil Quran. Waj'alhulana imaama wanuura wahuda warahmah."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-433541567598743245?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/433541567598743245/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=433541567598743245' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/433541567598743245'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/433541567598743245'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-9-budayakan-al-quran.html' title='Catatan Ramadhan 9: Budayakan Al-Quran'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-hwJNo-OKo_8/Tjv8ORdv8sI/AAAAAAAABn0/Ayc2qJH8cAU/s72-c/al-quran.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-1111976770075376836</id><published>2011-08-28T16:28:00.000+08:00</published><updated>2011-08-28T16:28:18.452+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lailatul qadar'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='al-qadr'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 8: Setahun Hanya Sekali</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Mengetahui perkara-perkara Ghaib.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya masih teringat perbualan ringkas dengan seorang pelajar saya pada malam 21 Ramadhan yang lalu. Kami berjalan beriringan menuju Surau al-Hidayah lebih kurang 15 minit sebelum masuknya waktu Maghrib. Ya, "berbuka puasa sunnah" (berbuka hanya dengan 3 biji kurma dan air putih, solat Maghrib berjamaah dan kemudiannya baru menjamu selera) telah dijadikan amalan harian selepas lawatan pegawai-pegawai PPD dan JPN beberapa hari sebelumnya (&lt;a href="http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-6-inilah-barisan-kita.html"&gt;klik sini untuk entri berkenaan&lt;/a&gt;).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petang itu sungguh indah. Tenang dan damai sememangnya jelas terasa. Ufuk Barat langit sedikit ungu kemerah-merahan, beserta kepul-kepul awan putih berarak perlahan. Sungguh damai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Cantik petang ni noh. Entah-entah Lailatul Qadar pa malam ni, sir?&lt;/i&gt;" pelajar tersebut menyapa saya dengan sekuntum senyum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Memang cantik,&lt;/i&gt;" balas saya pendek, membalas senyuman. "&lt;i&gt;Tapi Allah lebih Mengetahui bila malam al-Qadar tu.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami sama-sama melangkah masuk surau SMKDSA itu dan langkah terhenti di sebelah pintu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sebenarnya kan, orang kita salah konsep tentang Lailatul Qadar ni,&lt;/i&gt;" ujar saya, memulakan perbincangan ilmiah. Ingin saya lihat reaksi pelajar ini yang saya tahu agak luas ilmu agamanya berbanding pelajar-pelajar lain. Harapan saya tidak dikecewakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Betui tu, sir. Saya ingat lagi Ustaz Lah (seorang ustaz yang mengajar di SMKDSA, juga naib pengerusi ABIM Kedah) pernah habaq kat kami benda sama.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Apa Ustaz Lah habaq?&lt;/i&gt;" soal saya, mula tertarik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ramadhan last year, masa tu kami tengah on the way nak pi X (maaf, saya terlupa nama tempat yang dinyatakan). Dalam kereta, kami pandang luaq. Nampak ada awan yang saaangat cantik. Ada dua baris awan selari, di tengah-tengah dia kosong nampak macam ada pembaris.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Subhanallah,&lt;/i&gt;" balas saya apabila mendengar huraian keindahan alam ciptaanNya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Masa tu la Ustaz Lah pesan, sambil tangan dok amek gambaq: Kita ni (masyarakat Melayu) selalu sangat sibuk dok cari tanda-tanda Lailatul Qadar - nak cari pokok sujud la, nak cari air beku la, nak cari itu nak cari ini.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Betui tu,&lt;/i&gt;" saya tertawa. "&lt;i&gt;Entah-entah, tanda-tanda tu sebenaqnya orang-orang bernasib baik jumpak Lailatul Qadar ni depa &lt;u&gt;&lt;b&gt;terjumpak&lt;/b&gt;&lt;/u&gt; ja. Tak dak niat cari pun. Lagipun, tiap-tiap orang ceritakan pengalaman berbeza.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tu la, sir. Ustaz Lah pesan, maksud 'mencari Lailatul Qadar' ni sebenarnya adalah peringatan untuk kita lipat gandakan usaha dalam beribadah, insyaAllah kalau kita jumpak nanti pasti kita akan rasa perbezaannya dengan malam-malam lain. Kat situ la baru dapat kita bezakan Lailatul Qadar ka dak.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Exactly&lt;/i&gt;, kata saya dalam hati. "&lt;i&gt;Itu barulah konsep sebenar mencari Lailatul Qadar. Cari dengan melipat gandakan ibadah, bukannya sibuk mencari tanda-tanda. Tak jumpak tanda, tak beribadah la? Kalau langsung tak jumpak tanda? Haa, tak ka rugi dah kat situ.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sir jangan dok kata la.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awatnya?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Saya dulu macam tu la. Sibuk tiap-tiap malam menjelang 10 malam akhir Ramadhan dok cari tanda-tanda Lailatul Qadar. Tak jumpak, tak tarawih la saya.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami berdua tertawa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Takpa, itu zaman jahiliyyah. La ni jangan jadi orang yang rugi. Haa, tu orang dok pebetoi mikrofon dah. Jom masuk.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan azan Maghrib pun dilaungkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://blogs.iium.edu.my/alizi/2010/09/14/files/2010/09/lailatul-qadr-wallpaper.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="321" src="http://blogs.iium.edu.my/alizi/2010/09/14/files/2010/09/lailatul-qadr-wallpaper.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Ianya lebih baik dari seribu bulan. Carilah ia di sepuluh malam akhir Ramadhan. Allahumma balighna Lailatal Qadar!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam al-Qadar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The Night of Power.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam yang lebih baik berbanding seribu bulan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siapa yang tak mahu ketemu? Semua mahu. Semua sibuk 'mencari', cuma kadang-kadang cara kita mencari itu yang salah. Usah dicari tanda-tandanya. Tetapi, lipat gandakanlah usaha beribadah. Jika bertemu tanda-tandanya, alhamdulillah syukur. Jika tak bertemu, sekurang-kurangnya kita tiada sesalan kerana telah berusaha sedaya mungkin meraih keberkatan dan kemuliaan Ramadhan ini. Bukankah Allah melihat pada setiap usaha kita? Dan setiap usaha kita, percayalah yang Dia akan membalasnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya amat gemar dengan ulasan berkenaan "tanda-tanda Lailatul Qadar" nukilan Ustaz Pahrol Mohamad Juoi (&lt;a href="http://genta-rasa.com/2009/09/14/tanda-tanda-malam-al-qadar/"&gt;klik sini untuk baca&lt;/a&gt;). Antara yang menarik ialah,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;&lt;b&gt;"Petanda mendapat al-Qadr apabila bisikan kebaikan sentiasa mengatasi bisikan kejahatan pada hati kita, hingga dengan itu kita mudah melakukan kebaikan berbanding kejahatan dalam kehidupan."&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya, semudah itu (insyaAllah!). Tanda jika kita telah bertemu Lailatul Qadar itu sebenarnya berada pada diri kita sendiri. Mengapa perlu mencari tanda-tanda lain seperti pokok sujud, air membeku dan sebagainya? Tidak cukupkah petanda pada diri kita sendiri?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fikirkanlah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Doa saya, kita semua Allah temukan dengan malam al-Qadar tahun ini, dan insyaAllah, diberi peluang bertemu Ramadhan lagi pada tahun hadapan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Allahumma balighna Lailatal Qadar, ya Allah!"&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-1111976770075376836?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/1111976770075376836/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=1111976770075376836' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1111976770075376836'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1111976770075376836'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-8-setahun-hanya-sekali.html' title='Catatan Ramadhan 8: Setahun Hanya Sekali'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-250256042058591006</id><published>2011-08-28T15:13:00.000+08:00</published><updated>2011-08-28T15:13:26.018+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='emosi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kemaafan'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 7: Maafkan, Lepaskan</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Penguasa Masa.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bermula 14 Ogos lalu sehingga bermulanya cuti, 'anak-anak' saya di Tingkatan 5 mula menduduki peperiksaan percubaan SPM. Seperti kebiasaan, kertas Bahasa Inggeris diletakkan pada hari kedua iaitu hari Isnin, 15 Ogos yang lalu. Sebelum keluar dari kawasan asrama, beberapa pelajar putera datang mendapatkan saya untuk bersalaman dan meminta restu dan doa agar mudah menjawab subjek yang saya ajarkan pada mereka untuk kelas tambahan asrama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan saya berdoa urusan mereka menjawab soalan dipermudahkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pada malamnya, saya meluangkan masa bersama mereka di dewan makan seperti biasa sambil cuba menyiapkan kerja menanda buku latihan yang masih berbaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti biasa juga, saya akan duduk semeja dengan sekumpulan pelajar Tingkatan 5 yang sedang mengulangkaji. Cuba membantu apa-apa yang saya mampu, itu niat saya. Tiba-tiba air muka salah seorang pelajar puteri yang duduk semeja dengan saya mula berubah. Airmata perlahan-lahan mengalir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awat ni, F?&lt;/i&gt;" saya bertanya perlahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tadi saya tak dapat jawab soalan continuous essay. 50 markah hilang macam tu ja.&lt;/i&gt;" F mengesat sedikit airmatanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;La . . . yaka. Habih tu, awat nampak sedih sangat ni?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F kembali menangis. Saya mula berasa kurang selesa. Sudah tentulah tidak selesa: Lelaki mana yang dapat tahan dengan airmata? Apa jua masalah F, perlu segera diselesaikan. Jika tidak, subjek ujian percubaan esok hari sudah tentu berisiko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Cuba habaq mai kat sir awat F sedih sangat ni?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Dah la saya tak dapat jawab essay tu, pastu dok terpikiaq pulak pasai BI masa jawab Sejarah. Sejarah pun saya tak dapat jawab jugak. Huuu . . .&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa yang saya risaukan rupanya memang terjadi. Ada sesetengah orang yang apabila dilanda masalah, terlalu memikirkan masalah tersebut hinggakan mengundang masalah pada hal-hal lainnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Saya habaq kat mak saya tadi, dia marah saya sebab cuai sangat. Lagi la saya sedih.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya bersimpati dengan F. Sudahlah sedih kerana tidak dapat menjawab soalan percubaan dengan baik, dimarahi pula kerana kecuaiannya itu. F masih menangis di hadapan saya. Matanya mula merah dibasahi airmata. Saya pun memujuk,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Mak marah tanda sayang tu. Orang tua biasa la tu. Walaupun depa pernah jadi muda, kadang-kadang depa lupa macam mana jadi muda. Lain la macam sir ni. Sir kan baru 19 tahun?&lt;/i&gt;" saya berseloroh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[&lt;b&gt;Nota:&lt;/b&gt; Saya sudah berumur 24 tahun pada tahun ini tapi saya sering "menekankan" pada 'anak-anak' saya yang saya baru berusia 19 tahun supaya mereka tidak rasa jurang umur yang terlalu besar. Semestinyalah tidak ramai yang percaya walaupun ada juga yang percaya]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sir ni! Tak habih-habih dok ngaku 19, tak sedar diri dah tua!&lt;/i&gt;" bentak F yang mula tertawa. Saya hanya tersenyum. Sudah kenal hati budi mereka, sudah tahu bagaimana mengambil hati mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Haa, gelak dah pun! Tadi dok teriak, sir risau dewan makan ni banjir tau.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F tersipu malu walaupun sedang tertawa. Mukanya sedikit merah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ni sir nak habaq satu cerita kat F. Nak dengaq? Kira selingan la sat sebelum F sambung study balik satgi. Okay dak?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F mengangguk bersetuju. Saya mula menceritakan serba ringkas tentang kisah saya hampir-hampir bertunang tetapi tidak jadi apabila pihak perempuan berubah fikiran. F mendengar dengan penuh minat. Anak gadis mana yang tidak berminat mendengar kisah cinta?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Mula-mula mintak putus tu, sir tak dapat terima. Marah ada, geram ada. Emosi bercampur baur. Tapi sir teringat pesanan seorang professor berbangsa Yahudi* tentang perasaan.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Apa pesanan dia, sir?&lt;/i&gt;" tanya F.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Professor tu pesan, setiap perasaan yang kita rasa kita kena terima dan rasa. Kenali perasaan tu, kemudian lepaskan perasaan tu. Jangan disimpan.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Pasaipa?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Supaya bila kita bertemu lagi perasaan atau emosi yang sama di masa hadapan, kita akan mudah melepaskan. Ingat lagi dak sir pernah cerita pasal masa sir terima berita arwah mak sir meninggai masa sir di NZ dulu?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F mengangguk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Masa tu sir ada satu jenis undefined feelings. Sedih sebab arwah meninggai tapi ada perasaan lain yang sir tak dapat tafsirkan. Dengan bantuan seorang sahabat, baru sir dapat kenalpasti rupanya emosi itu adalah rasa terkilan (&lt;a href="http://themosaicsoflife.blogspot.com/2009/11/kita-semua-miliknya.html"&gt;klik sini untuk entri berkenaan&lt;/a&gt;). Alhamdulillah, la ni kalau sir rasa terkilan sebab apa-apa pun, sir akan tegur perasaan terkilan tu dan kemudian pesan pada diri sir, &lt;b&gt;'Ini rasa terkilan. Aku tau macam mana rasa dia dan kesan buruk dia pada aku'&lt;/b&gt; dan sir pun akan lepaskan perasaan tu pergi. Tak simpan.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tapi macam mana nak buat macam tu, sir? Saya cukup susah nak lupakan. Tambah pulak bila ada orang di sekeliling yang mengingatkan,&lt;/i&gt;" soal F kebingungan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Of course, easier said than done tapi tak mustahil. Kena selalu latih diri. Langkah pertamanya mudah: Maafkan.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya menyimpul senyum. Muka F ada tanda tanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;Maafkan; pertama sekali, diri sendiri. Keduanya, sesiapa atau apa-apa yang terlibat. Bila kita mampu maafkan diri sendiri, insyaAllah barulah fikiran kita akan tenang. Bila fikiran kita tenang, baru kita dapat kenalpasti emosi dan seterusnya merasai emosi tu sebelum kita lepaskan ia pergi.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ooo . . . macam tu. Faham dah kot.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Alhamdulillah.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*Morrie Schwartz dalam Tuesdays With Morrie nukilan Mitch Albom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://urs86-summer-reading.wikispaces.com/file/view/tuesdays-with-morrie.jpg/143523227/tuesdays-with-morrie.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://urs86-summer-reading.wikispaces.com/file/view/tuesdays-with-morrie.jpg/143523227/tuesdays-with-morrie.jpg" width="222" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Buku yang banyak mengajar saya. Alhamdulillah. :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Perbualan kami tidak tamat di situ. Sebelum menyambung ulangkaji, F berkata kepada saya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Thank you, sir. Dah rasa lega dah. Mujuq sir ada.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Itu semua aturan Allah. Dia selalu pujuk sir bila sir ada masalah, jadi Dia jadikan sir sebagai medium untuk pujuk F pulak bila F ada masalah. Allah kan Perancang Terbaik?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tapi kan sir, kalau sir takdak nanti macam mana pulak? Kat sapa saya nak mintak tolong?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;F kena ingat. &lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;Kebergantungan kita mesti hanya pada Allah&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;. Allah yang atur supaya sir tolong F hari ni. Jadi F ingat ni: &lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;Bila diri kita dilanda musibah, carilah Allah. Dia sentiasa ada untuk kita. Kalau mahu bercakap dengan Dia, kita solat. Kalau mahu mendengar pujukanNya, bacalah KalamNya. InsyaAllah bila kita letakkan 100% kebergantungan kita padaNya, Allah takkan sekali-kali hampakan kita&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;. Faham dak?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Oops. sorry sir. Lepas ni kebergantungan mesti hanya pada Allah semata-mata!&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Alhamdulillah. Dah, pi sambung ulangkaji nu.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F mengangguk dan kembali menyelak lembaran buku rujukan yang berada di hadapannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Allahumma arinal haqqan haqqa, wa arinal baathilan baathila. Ameen, ya Kareem!&lt;/i&gt;"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-250256042058591006?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/250256042058591006/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=250256042058591006' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/250256042058591006'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/250256042058591006'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-7-maafkan-lepaskan.html' title='Catatan Ramadhan 7: Maafkan, Lepaskan'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7526754342076188274</id><published>2011-08-15T18:19:00.003+08:00</published><updated>2011-08-15T20:37:38.296+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='saf'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ibadah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='solat berjamaah'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 6: Inilah Barisan Kita</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Maha Mengasihani.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini sudah menjelang hari ke-15 Ramadhan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semalam, beberapa orang pegawai PPD dan pegawai JPN termasuklah ketua sektor negeri Kedah datang melawat asrama SMKDSA. Mereka tiba seawal jam 6.45 petang, hampir-hampir sejam sebelum waktu berbuka puasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Disebabkan lawatan pegawai-pegawai tersebut, jadual harian terpaksa diubah -- jika kebiasaannya pelajar akan berbuka dahulu kemudiannya mempersiapkan diri untuk solat Maghrib berjamaah dan diteruskan dengan zikir dan bacaan al-Quran sebelum masuknya waktu Isyak, semalam sedikit berbeza. Pelajar berkumpul di surau seawal jam 7 petang dan mendengar sedikit ceramah/ucapan motivasi dari ketua sektor. Masuknya waktu Maghrib, semua yang hadir berbuka dengan segelas air mineral dan 3 biji kurma/tamar dan kemudiannya solat berjamaah sebelum beransur ke dewan makan untuk jamuan makan. Dan tibanya waktu Isyak, semua yang hadir bergegas ke surau untuk solat berjamaah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti biasa, saya menjalankan tugas untuk memastikan saf jamaah berada dalam keadaan sempurna. Bagaimanakah keadaan saf yang sempurna? Mari kaji gambar di bawah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_8JJHAATLm6M/TD-mzs3JMnI/AAAAAAAAAQY/T35FAo_LTo8/s1600/susunan+shaf+rapat+2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="243" src="http://1.bp.blogspot.com/_8JJHAATLm6M/TD-mzs3JMnI/AAAAAAAAAQY/T35FAo_LTo8/s320/susunan+shaf+rapat+2.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Sawwu sufuufakum, fainna taswiyyatas sufuufi min tamaamis solaah!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ya, saf yang sempurna adalah saf yang lurus dan rapat antara satu makmum dengan makmum lain di sebelahnya(*). Rapat yang bagaimana? Rapat sehingga bersentuhan bahu antara kedua makmum dan bersentuhan dua jari kelingking kaki mereka (bukan syarat utama memandangkan fizikal manusia yang berbeza, ada yang jarinya panjang dan pendek. Allahu a'lam). Lurus yang bagaimana? Lurus dalam keadaan tumit para makmum berada dalam satu barisan. Jelas?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Okay. Berbalik kepada kisah semalam. Seperti biasa, saya akan memastikan saf-saf jamaah berada dalam keadaan sempurna sebelum solat. Saya tersenyum puas melihat 'anak-anak' saya bersegera merapatkan bahu-bahu mereka sehingga bersentuhan dan tumit-tumit mereka sebaris lurus mengikut jubin bercorak yang menjadi lantai surau kami. Ada beberapa pelajar Tingkatan 1 yang pada awalnya lupa, segera menyempurnakan saf mereka apabila ternampak saya. Siapa tak gembira jika didikan yang diberi menampakkan hasil walau sedikit?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tersenyum sehinggalah melihat pada bahagian tengah saf kedua. Berkerut dahi. Sedih melihat para pegawai yang saya nyatakan di atas tadi, bersolat dengan keadaan saf yang sangat menyedihkan. Antara dua orang pegawai boleh dimuatkan seorang pelajar Tingkatan 1.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedih melihat kejahilan sesetengah pihak dalam melaksanakan ibadah tidak mengikut Sunnah (bahkan, acapkali bertentangan dengan tuntutan Sunnah). Bukan tidak ditegur, cuma tiada yang mendengar. Mereka 'golongan tua', saya 'golongan muda'. Di mata mereka saya masih mentah, tidak cukup ilmu dan tiada pengalaman; maka, saya tidak layak untuk berkata-kata dan menegur. Hati yang sedih Allah saja yang tahu. Mungkin kerna itu langit mencurahkan hujan selebat-lebatnya buat pertama kali di bumi Kuala Nerang semenjak tibanya Ramadhan . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Perkongsian&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Berkenaan penyempurnaan saf, ini yang sering saya lakukan untuk memastikan 'anak-anak' saya faham dan berusaha menyempurnakan saf solat jemaah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) Selain hanya melafazkan "&lt;i&gt;sawwu sufuufakum fainna taswiyatas sufuuf min tamaamis solaah&lt;/i&gt;" dalam lafaz Arabnya, saya ulangkan beberapa kali lafaz tersebut dalam BM iaitu "lurus dan rapatkan saf kerana sesungguhnya melurus dan merapatkan saf itu sebahagian daripada kesempurnaan solat berjamaah" di samping memberikan arahan yang jelas berkenaan bahu bersentuhan dan tumit sebaris (seperti telah saya terangkan di atas).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Tidak akan memulakan solat selagi saf tidak sempurna (sekiranya saya menjadi imam, dan telah menjadikannya budaya kepada pemimpin-pemimpin pelajar lain sekiranya mereka mengimamkan solat). Saf sempurna di sini juga melibatkan jemaah yang sedang bersedia untuk solat dan tidak lagi berbual-bual.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Jika saya tidak mengimamkan solat, saya akan memastikan semua pelajar menyempurnakan saf terlebih dahulu sebelum saya sendiri menyertai saf.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_xELiFmZi2KY/SuVPNYYOU-I/AAAAAAAAAL4/PH1rDmFHAMQ/s400/saf+solat.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="393" src="http://3.bp.blogspot.com/_xELiFmZi2KY/SuVPNYYOU-I/AAAAAAAAAL4/PH1rDmFHAMQ/s400/saf+solat.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Tak perlu rigid dalam melaksanakan ibadah. Jika lafaz Arab tidak difahami umum, mengapa tidak lafazkannya dalam bahasa yang mereka fahami?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diharapkan perkongsian saya berguna untuk para pembaca. Memang sukar mahu mengubah apa-apa hal bid'ah (terutamanya yang dholalah dan bercampur adat resam) yang telah lama berakar umbi dalam masyarakat kita, tetapi ianya tidak mustahil. Jika tidak dapat mengubah "golongan muda", lebihkan usaha dalam membentuk "golongan muda". Itu prinsip saya. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan Allah lebih Mengetahui tentang segala sesuatu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*rujuk buku Comprehensive Prayer Formula atau Formula Solat Sempurna tulisan Ustaz Zaharuddin Abdul Rahman untuk maklumat lanjut lebih terperinci berkenaan penyempurnaan saf.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Berikanlah kami kefahaman tentang agamaMu dan kemampuan untuk melihat kebenaran sebagai kebenaran dan melihat kebatilan sebagai kebatilan, serta kemampuan untuk membezakan antara keduanya. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7526754342076188274?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7526754342076188274/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7526754342076188274' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7526754342076188274'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7526754342076188274'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-6-inilah-barisan-kita.html' title='Catatan Ramadhan 6: Inilah Barisan Kita'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_8JJHAATLm6M/TD-mzs3JMnI/AAAAAAAAAQY/T35FAo_LTo8/s72-c/susunan+shaf+rapat+2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-5042294697596051458</id><published>2011-08-12T12:21:00.003+08:00</published><updated>2011-08-12T16:42:32.591+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='asrama SMKDSA'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='as-sami&apos;'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='perubahan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='usrah'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 5: As-Sami'</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Mendengar bisikan rahsia dari hati hambaNya.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://krisnobim89.files.wordpress.com/2010/10/merenung1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="303" src="http://krisnobim89.files.wordpress.com/2010/10/merenung1.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Pernahkah anda berhadapan dengan dilema dalam hidup yang menjadi titik perubahan hidup anda?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ada dua titik perubahan (secara ruhani) yang besar dalam hidup saya pada tahun ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertama, apabila satu hubungan yang sangat diharapkan terputus di tengah jalan pada tanggal 2 Jun yang lalu. Secara jujurnya, ketika itu saya hanyut seketika, seolah-olah kembali mencari maksud hidup yang sebenar. Titik perubahan kedua tidak tunggu lama, hanya dua minggu kemudian untuk memunculkan diri iaitu apabila saya berhadapan sendiri dengan api yang memamah bangunan asrama pada tanggal 13 Jun yang lalu. Ketika itu, saya rasakan seperti ada yang menampar muka saya dan menjerit di telinga,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red; font-size: large;"&gt;"Bangun engkau dari kehanyutan ini! Harus berapa lama lagi? Tujuan paling utama ialah Allah! Kalau api sebesar ini engkau sudah takut, mampukah melalui Api NerakaNya?"&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam selepas insiden kebakaran tersebut, saya tersentak dan melelehkan airmata kesal kerana setelah sekian lama saya hanyut, Allah tetap sayangi saya dan Dia menyedarkan saya untuk berubah dan kembali mendekatkan diri denganNya lebih dari apa yang pernah saya lakukan sebelum ini. Dari situlah beberapa perubahan besar berlaku pada saya, antaranya saya mula bangun untuk qiyam setiap malam dan menunaikan solat sunat Dhuha setiap pagi. Perkara yang selama ini terasa berat, mula dirasakan ringan. Syukur, ya Allah!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selain itu, saya juga dapat rasakan diri saya lebih cenderung mencurahkan bakti dan keringat di jalan Allah. Antaranya ialah dengan mengajarkan ilmu dan pengetahuan agama yang ada pada saya kepada 'anak-anak' saya di asrama dan membantu para ustaz memastikan pelajar-pelajar sekolah solat dengan sempurna di sekolah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malahan, ada juga terlintas di hati saya untuk memulakan usrah di kalangan pelajar-pelajar asrama. Saya mula menghubungi sahabat, rakan dan kenalan di Wellington dan lain-lain tempat yang saya tahu aktif melibatkan diri dalam usrah dan islah bagi mendapatkan bahan-bahan yang sesuai. Walau bagaimanapun, niat yang satu ini terpaksa saya pendam kerana pada saat itu terdapat beberapa halangan yang tidak dapat saya lepasi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika saya merasakan untuk memulakan usrah sendirian itu sukar, Allah temukan saya dengan seorang ustaz baharu yang bertukar ke sekolah saya tidak lama selepas wujud lintasan niat itu. Yang sukar mula terasa sedikit mudah. Terasa bagaikan dapat melihat sedikit cahaya di penghujung terowong yang gelap gelita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi masih juga tidak bermula apa-apa lantaran kesibukan yang membaluti jadual mingguan dengan &lt;i&gt;big events&lt;/i&gt; seperti lawatan Muhyiddin Yassin dan Karnival Sekolah-sekolah Kluster Zon Utara. Selepas satu, muncul satu lagi. Ketika itu, saya hampir lupa niat untuk mewujudkan usrah di asrama. Tetapi jauh di sudut hati tidak pernah luput perasaan ingin mendidik 'anak-anak' supaya kenal Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan saya yakin, Allah juga tidak pernah lupa niat dan keazaman saya itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sehinggalah pada suatu malam beberapa hari yang lalu usai solat tarawih dan witir berjamaah, saya kembali ke hostel untuk menukar kepada pakaian yang lebih &lt;i&gt;casual&lt;/i&gt;. Setibanya di hostel, saya disapa mesra oleh sahabat sebaya saya (rujuk &lt;a href="http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-4-hidayah-bukan-milik.html"&gt;entri lepas&lt;/a&gt;) yang sedang menunggu saya di situ. Perbualan awal kami berkisar tentang beberapa perancangan jangkamasa jauh yang ingin dilakukan ke atas pentadbiran dan pengurusan asrama. Beliau menyatakan pandangan beliau dan saya menokok tambah apa-apa penambahbaikan yang saya rasa sesuai sehinggalah beliau menimbulkan tentang isu BADAR (Badan Dakwah dan Rohani).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perbincangan berkisar tentang projek jangkamasa jauh untuk mengaktifkan BADAR sebagai suatu entiti terpisah dari Biro Kerohanian Asrama dan akhirnya perbincangan mula menyentuh tentang usrah. Saya kembali teringat tentang niat saya ingin mewujudkan usrah di asrama. Sungguh, Allah Maha Mendengar dan perancanganNya adalah yang terbaik!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah. Hasil dari perbincangan tersebut, saya diminta oleh sahabat sebaya saya itu untuk menjadi murabbi secara langsung kepada para naqib dan naqibah asrama Tingkatan 4 yang akan dilantik tidak lama lagi memandangkan saya tinggal di asrama bersama para pelajar dan paling &lt;i&gt;convenient&lt;/i&gt; sebagai pelaksana tugas tersebut. InsyaAllah, tugas saya pula akan dipantau dan dibantu oleh para ustaz di sekolah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://i149.photobucket.com/albums/s74/arifperdana/bijak.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="275" src="http://i149.photobucket.com/albums/s74/arifperdana/bijak.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Isi hati manusia siapa yang tahu? Hanya Allah. Dia kan as-Sami'? :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Okay, penulisan saya semakin hilang arah tuju kerana terlalu gembira. Gembira dengan perancangan as-Sami' yang sentiasa tahu isi hati hamba-hambaNya. Biar saja saya berhenti di sini untuk catatan kali ini. Doakan saya mudah-mudahan saya tsabat atas jalan ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Biar letih membaluti diri ini, asalkan generasi hadapan kenal Allah dan kenal Islam yang sebenar. Doakan saya!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Allahumma tsabbit 'anni, quluubi wa tsabbit aqdaami 'alaa deenik. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-5042294697596051458?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/5042294697596051458/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=5042294697596051458' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/5042294697596051458'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/5042294697596051458'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-5-as-sami.html' title='Catatan Ramadhan 5: As-Sami&apos;'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3367033717561286617</id><published>2011-08-06T14:11:00.001+08:00</published><updated>2011-08-06T14:13:19.756+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='istiqamah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='islah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='sabar'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bazaar ramadhan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='dakwah'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 4: Hidayah Bukan Milik Kita</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang setiap ruh kita di dalam TanganNya.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hujung minggu ini saya berseorangan di hostel kerana 'anak-anak' dibenarkan pulang ke rumah masing-masing setiap minggu bersempena Ramadhan. Saya tidak pulang ke Pulau Pinang kerana baru sahaja kembali ke Kuala Nerang tidak sampai 3 hari. Letih kerja pula masih berbekas di sendi-sendi tubuh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Agak sedih bila sendiri. Dan sunyi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi saya bersyukur kerana punya seorang sahabat sebaya di sini. Baru kenal beberapa bulan tetapi sudah terasa sangat rapat bagaikan telah kenal bertahun-tahun. Tidak lupa juga 'anak-anak' saya yang sudah seperti adik-adik saya sendiri. Merekalah peneman ketika sedih, penghibur di kala sunyi. Ah, betapa manisnya ukhuwwah jika ianya semata-mata kerana Allah!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-7JJzEhyoSU4/TjzaxmSc0qI/AAAAAAAAAZg/LUWVowMW7NY/s1600/1392459002_33232f733b.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-7JJzEhyoSU4/TjzaxmSc0qI/AAAAAAAAAZg/LUWVowMW7NY/s1600/1392459002_33232f733b.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Sepetang di bazaar Ramadhan . . . tercoret sebuah perbualan. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sepanjang dua hari pelajar-pelajar asrama pulang ke rumah untuk bermesra dan berbuka bersama keluarga, saya sendirian di hostel. Dan untuk kedua-dua hari itulah sahabat sebaya saya ini dan beberapa orang 'anak-anak' saya datang dan mengajak saya keluar ke bazaar dan kemudiannya berbuka bersama-sama mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sepanjang berjalan-jalan di bazaar memilih juadah berbuka, kami berbual-bual dan bergurau. Tampar menampar dan yang seangkatan dengannya adalah normal bagi kami hatta di khalayak ramai sekalipun. Buat apa mahu rasa malu? Berkasih kerana Allah selagi tidak melanggar hukumNya, biarlah terang-terangan. Bukan begitu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedang berjalan-jalan menyelusuri lorong dipenuhi gerai, tiba-tiba salah seorang 'anak' saya di Tingkatan 5 yang juga merupakan ahli Majlis Tertinggi asrama menarik muka dan memuncungkan mulutnya. &lt;i&gt;Awat ni?&lt;/i&gt; saya bertanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Nu . . . tengok nu,&lt;/i&gt;" katanya memuncungkan mulut. Saya cuba meneliti arah ditunjuknya tetapi tidak nampak apa yang dimaksudkannya dek lautan manusia yang sibuk membeli-belah. Lautan manusia pelbagai jenis. Yang bertudung bonggol unta. Yang berbaju ketat berlengan pendek. Yang berseluar ketat atau pendek. Pelbagai jenis ragam manusia yang sekadar menutup urat. &lt;i&gt;Astaghfirullah al-adzhim . . .&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Apadianya, N oi?&lt;/i&gt;" saya bertanya lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tadi ana nampak F (pelajar asrama puteri Tingkatan 1). Ya Allah, pakaian dia . . . Tudung singkat, shirt lengan pendek. Sakit mata ana tengok,&lt;/i&gt;" mukanya masih masam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Hurm . . .&lt;/i&gt;" saya menghela nafas panjang sebelum bertanya, "&lt;i&gt;tapi perlu ka N tarik muka macam ni?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N mengangkat kedua-dua bahunya. &lt;i&gt;Entah&lt;/i&gt;, bisiknya perlahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Agak-agak la kan, N suka dak orang tarik muka kat N?&lt;/i&gt;" saya lihat matanya dalam-dalam tetapi tiada jawapan walaupun saya pasti jawapan N semestinya 'tidak suka'. "&lt;i&gt;Jadi kalau tak suka, kita pun jangan la tarik muka kat orang lain. Muka kena sentiasa manis. Terutamanya bila kita di atas jalan dakwah dan islah ni.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N merupakan salah seorang ahli ABIM (Angkatan Belia Islam Malaysia) cawangan Padang Terap yang juga dipimpin oleh salah seorang ustaz cemerlang di sekolah kami. Mereka agak aktif dengan muktamar dan perjumpaan di samping aktiviti-aktiviti amar ma'ruf nahi mungkar seperti cegah couple, sebagai contoh. Ini apa yang saya dengar dari mulut mereka. Saya sendiri masih belum libatkan diri secara langsung kerana rasa lebih bebas untuk tidak terikat dengan mana-mana organisasi. Itu cara saya buat masa sekarang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tapi pakaian dia . . . ya Allah! Sepanjang 4 tahun ana duduk hostel, tak pernah jumpak budak hostel pakai macam ni bila keluaq rumah. Pakai di rumah tu biasa la,&lt;/i&gt;" ujar N dengan nada kesal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya pandang muka N. Itulah muka orang yang membenci kemungkaran dengan hati setelah diusahakan dengan tangan dan lidahnya. Syukur kerana N ada rasa bencikan kemungkaran itu tapi masih ada kekurangan pada caranya mendekati dakwah. Mungkin masih kurang kefahaman atau dek darah muda yang mengalir di dalam tubuhnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Keluarga F pulak macam mana?&lt;/i&gt;" tanya saya ringkas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sama ja. Kak dia pun pakai macam tu la jugak. Tudung singkat, baju lengan pendek, seluaq ketat,&lt;/i&gt;" ada nada benci dalam getaran suara N.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya segera memeluk tubuh N dengan sebelah tangan sambil mengusap-usap bahunya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sabaq, itu la cabaran dakwah dan islah. Dalam kita nak dakwah dan islah orang lain, semestinya akan timbul bermacam jenis cabaran dan ujian (mehnah). Contohnya macam F tadi tu. Dia berpakaian macam tu sebab pengaruh keluarga. Keluarga sendiri tak pernah kata apa dia pakai macam tu, jadi kata-kata kita orang luar ni &amp;nbsp;susah sikit la ada kesan kat dia. &lt;u&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;Tapi kita kena sentiasa sabaq dan istiqamah untuk terus usaha. Jangan membenci dan menarik muka masam bila apa yang kita buat (dalam dakwah dan islah) tak nampak kesan.&lt;/span&gt;&lt;/u&gt; Ingat balik macam mana sir selalu dok teguq angpa pasai solat setiap hari masa solat Maghrib.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya dapat rasakan otot-otot bahu N yang tadinya tegang mula kembali meregang. Saya menyambung,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Setiap kali bila perlu ditegur, sir akan tegur. Ada sir pernah marah dan putus asa dengan angpa yang selalu tak ikut cakap sir?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N menggeleng kepala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Macam tu la jugak kita bila nak berdakwah dan meng-islah orang lain. Kita kena sentiasa sabaq dan terus menerus. Muka kena sentiasa manis dan perbuatan kena sentiasa baik. Baru la akan ada yang tertarik dan nak ikut. Ingat, nak dakwah dan islah orang ni kita tak boleh paksa depa. &lt;u&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;Kalau berubah yang tidak ikhlas (kerana takut pada manusia), tak kekal pun. Biaq depa nak berubah kerana depa nak berubah (kerana Allah), insyaAllah kekal. Hidayah kan milik Allah?&lt;/span&gt;&lt;/u&gt; Dia bagi pada siapa yang Dia berkehendak. Kita cuma boleh usaha dan doa supaya Allah bagi Hidayah untuk seseorang tu berubah. Itu bahagian kita, yang lain semuanya terserah pada Allah. Faham, kan?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N mengangguk dan mula tersenyum. Dan kami pun meneruskan pencarian juadah berbuka puasa di petang hening itu . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Jadikanlah kami orang-orang yang sabar dan istiqamah dalam menyeru orang lain menelusuri jalan menujuMu. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3367033717561286617?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3367033717561286617/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3367033717561286617' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3367033717561286617'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3367033717561286617'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-4-hidayah-bukan-milik.html' title='Catatan Ramadhan 4: Hidayah Bukan Milik Kita'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-7JJzEhyoSU4/TjzaxmSc0qI/AAAAAAAAAZg/LUWVowMW7NY/s72-c/1392459002_33232f733b.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-1292650127659366612</id><published>2011-08-05T11:06:00.000+08:00</published><updated>2011-08-05T11:06:41.880+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ujian'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='rompakan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='madrasah Ramadhan'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 3: Ujian Allah</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, sebaik-baik Perancang.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;Dua malam lepas, seperti biasa, saya berbuka puasa di dewan makan asrama bersama para pelajar. Seperti biasa juga, saya akan duduk semeja dengan beberapa warden yang lain. Dan semalam, seorang warden perempuan bercerita,&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;Warden perempuan (WP):&lt;/b&gt;&amp;nbsp;Tadi laki (suami) saya kena rompak masa naik teksi.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt;&amp;nbsp;Sorry to hear about that.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;Warden lelaki 1 (WL1)&lt;/b&gt;: Ish, ish. Bila kena rompak tu?&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;WP:&lt;/b&gt; Dia dalam perjalanan nak pi Makkah* untuk berbuka puasa, kena rompak sekitar waktu Zuhur camtu.&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;Warden lelaki 2:&lt;/b&gt; Macam mana boleh jadi?&lt;/div&gt;&lt;div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"&gt;&lt;b&gt;WP:&lt;/b&gt; Dia naik teksi. Rompakan dalam teksi.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; Uish, macam mana tu?&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WP:&lt;/b&gt; Laki saya naik dengan lagi 2 orang lain -- sorang dok sebelah pemandu, sorang lagi kat belakang dengan dia.&amp;nbsp;Depa cakap Urdu. Kalau cakap Arab, laki saya gagah-gagah la paham jugak rancangan jahat depa tu.&amp;nbsp;&lt;i&gt;On the way&lt;/i&gt; nak ke Makkah tu, teksi tu berenti. &lt;i&gt;Driver&lt;/i&gt; ugut mintak duit, lepas tu suruh laki saya keluaq bawak &lt;i&gt;luggage&lt;/i&gt; dia. Penumpang kat belakang tu mula-mula keluaq sekali tapi naik balik sebelum teksi tu jalan.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WL2:&lt;/b&gt; Hurm. Mesti tu rakan subahat depa. Banyak mana duit kena rompak?&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WP:&lt;/b&gt; Laki saya bawak 1500 duit Saudi, 1500 duit Malaysia dan ada la sikit lagi dalam poket baju. Tapi perompak cuma ambik duit Malaysia ja.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WL1:&lt;/b&gt; Takpa la, sekurang-kurangnya tak jadi apa kat dia. Alhamdulillah.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya dan WL2:&lt;/b&gt; Betui tu. Alhamdulillah . . .&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WP:&lt;/b&gt; Alhamdulillah. Tapi tak tau la pasai pa. Masa tu, laki saya blur semacam. Langsung tak melawan tak apa. Dia diam dan redha ja. Macam kena pukau, tapi dia pasti tak kena pukau sebab dia sedaq semua yang berlaku masa tu.&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WL1:&lt;/b&gt; Nasib baik dia tak melawan, kalau dak tak tau la apa jadi . . .&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; Owh, yaka . . . so dia pi Makkah dak lepas tu?&lt;br /&gt;&lt;b&gt;WP:&lt;/b&gt; Dia pi jugak. Sebab niat asal memang nak ke Makkah. Sampai ja Makkah, dia terus &lt;i&gt;call&lt;/i&gt;. &lt;i&gt;Phone&lt;/i&gt; baru dia pun kena rompak jugak. Tak boleh dah nak &lt;i&gt;Skype&lt;/i&gt; sama-sama . . . T_T&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*suami warden perempuan tersebut bekerja dengan MAS di Arab Saudi. Harap maklum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-8toM861rvYk/Tjtd3NA7iyI/AAAAAAAAAZc/tpxneeEv0xU/s1600/taxi-and-robbing.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="276" src="http://2.bp.blogspot.com/-8toM861rvYk/Tjtd3NA7iyI/AAAAAAAAAZc/tpxneeEv0xU/s320/taxi-and-robbing.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Anda pernah dirompak?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Okay, biar saya hentikan di sini catatan perbualan di atas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baca perbualan di atas dengan tenang. Apa pendapat anda?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Pendapat saya mudah:&lt;/b&gt; Ini ujian Allah kepada suami warden tadi. Ujian Ramadhan. Ujian keteguhan Iman sama ada beliau benar-benar tetap pendirian mahu ke Makkah yang sangat Allah berkati. Dan kerana &lt;u&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;beliau mempunyai niat yang suci dan bersih mahu menziarahi Rumah Allah, maka Allah pelihara beliau dari bahaya yang lebih besar (diapa-apakan) dan digantikan dengan musibah yang lebih kecil (sekadar dirompak)&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;. Maha Suci Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Itu sekadar pendapat saya. Pendapat anda pula bagaimana? Setuju? Tidak setuju? Kongsikan di sini andai sudi. Terima kasih. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Berikanlah kekuatan kepada kami untuk sentiasa istiqamah atas JalanMu dengan hati yang tulus dan ikhlas. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-1292650127659366612?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/1292650127659366612/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=1292650127659366612' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1292650127659366612'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1292650127659366612'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-3-ujian-allah.html' title='Catatan Ramadhan 3: Ujian Allah'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-8toM861rvYk/Tjtd3NA7iyI/AAAAAAAAAZc/tpxneeEv0xU/s72-c/taxi-and-robbing.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-2241202665941711153</id><published>2011-08-03T10:33:00.000+08:00</published><updated>2011-08-03T10:33:55.892+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mengajar'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ilmu'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='belajar'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 2: Ajari Aku</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang memiliki Ilmu tentang segala sesuatu.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semalam agak meletihkan. Bukan kerana berpuasa tetapi akibat cuaca yang terlebih panas dan usaha untuk &lt;i&gt;over-exert&lt;/i&gt; diri mengoptimumkan ibadah. Tetapi semalam adalah hari yang menggembirakan dan penuh rasa kepuasan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kenapa?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kebiasaan pelajar-pelajar hostel SMKDSA, mereka akan berkumpul di dewan makan seawal jam 6.15 petang untuk berbaris mengambil makanan dan kemudiannya bersedia untuk bacaan Maktsurat dan doa sekitar 15 minit terakhir sebelum dilaungkan azan tanda tiba waktu berbuka. Amalan yang baik sekali! Bukankah salah satu waktu mustajab doa adalah di saat hendak berbuka? Allah sendiri menyatakannya sebagai salah satu kegembiraan bagi hamba-hambanya yang berpuasa. Malangnya, masyarakat kita sekarang sering membuang peluang doa mustajab ini dengan berbual-bual kosong. Aduhai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kembali pada kisah di atas. Apabila pelajar mula berkumpul di dewan makan, saya suka turun dan bersama mereka -- berbual dan berkongsi rasa, kerana saat sebeginilah hubungan yang lebih erat mudah terjalin. Selepas bermesra dengan beberapa pelajar putera yang sedang beratur mengambil makanan, saya kemudiannya mendekati meja pelajar-pelajar puteri Tingkatan 5 yang sedang menggunakan peluang itu untuk mengulangkaji. Tiba-tiba salah seorang dari mereka menegur saya,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sir pandai sejarah dak?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tersenyum sambil menggeleng kepala, "&lt;i&gt;Sir tak pandai nak ajaq sejarah Malaysia, satgi salah fakta pulak. Ajaq sirah boleh la.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Dalam sejarah (SPM) pun ada sejarah Islam jugak,&lt;/i&gt;" seorang pelajar lain menegaskan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Owh, hat tu sir kurang sikit.&lt;/i&gt;" Saya tersenyum, "&lt;i&gt;tapi kalau sirah nabawi, pasal comparative religion antara Islam-Yahudi-Kristian, insyaAllah hat tu sir tak dak masalah.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sangkaan saya, mereka akan mula hilang minat dan kembali menyambung ulangkaji tetapi sangkaan saya meleset apabila pelajar kedua tadi berkata,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Macam tu, sir cerita la kat kami pasal sirah. Pasai para nabi. Kami nak dengaq.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pelajar-pelajar lain yang duduk semeja mengangguk dan mula menutup buku mereka. Saya tersenyum. Gembira kerana ada yang berminat mahu mempelajari sirah nabawi. Saya sendiri masih cetek ilmu sirah tetapi saya bersyukur kerana Allah memberi peluang ini kepada saya untuk berkongsi apa sedikit ilmu sirah yang ada. Saya mulakan dengan kisah penciptaan nabi Adam a.s. dan kemudiannya kisah "pembersihan" umat manusia di zaman nabi Nuh a.s. dan seterusnya beberapa kaum dilaknat Allah sebelum diutusnya nabi Ibrahim a.s. yang mencari kebenaran sehingga diilhamkan kepada baginda wahyu untuk menyebarkan agama Hanif (lurus). Saya ceritakan sirah ini dengan serba ringkas dan komprehensif, sesuai untuk didengari remaja. Dari kisah nabi Ibrahim a.s., saya mula buka kisah susur galur Bani Israel dan susur galur bangsa Arab yang kedua-duanya berasal dari baginda Khalilullah (nabi Ibrahim a.s.) yang kemudiannya secara tidak langsung menyentuh tentang &lt;i&gt;Judaism&lt;/i&gt; dan &lt;i&gt;Christianity&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elok sahaja menyentuh topik &lt;i&gt;comparative religion&lt;/i&gt;, corong-corong &lt;i&gt;speaker&lt;/i&gt; mula dihiasi bacaan Maktsurat oleh ketua Biro Kerohanian. Saya berhenti di situ dan ingin berlalu pergi apabila pelajar tadi berkata,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sir, sambung esok na?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;InsyaAllah,&lt;/i&gt;" jawab saya ringkas.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: -webkit-auto;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: -webkit-auto;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: -webkit-auto;"&gt;*&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sebelah malamnya usai solat Tarawih berjamaah di surau, para pelajar kembali ke dewan makan untuk moreh (&lt;i&gt;supper&lt;/i&gt;) dan kemudiannya mengulangkaji pelajaran di situ.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti malam sebelumnya, saya sertai mereka sebentar sebelum pulang ke kamar untuk menyelesaikan kerja-kerja sendiri. Tiba-tiba seorang pelajar mendekati saya dan bertanyakan soalan untuk latihan bahasa Inggeris. Saya pun membantunya untuk fahami soalan. Selesai seorang, seorang lagi datang dengan masalah-masalah lain -- fizik, tentang kanta dan gelombang sebagai contohnya. (&lt;b&gt;Nota:&lt;/b&gt; Tiada yang bertanya soalan matematik kerana telah saya "haramkan". &lt;i&gt;Sir mengantuk bila tengok nombor&lt;/i&gt;, itu kata saya pada mereka :'p)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum saya pulang ke bilik, seorang pelajar puteri bertanya jikalau saya boleh tolong jelaskan beberapa masalah dan istilah dalam Pendidikan Syariah Islamiyyah yang kurang difahaminya. &lt;i&gt;It'd be my pleasure&lt;/i&gt;, kata saya. Dan saya pun menjelaskan istilah-istilah Usul Fiqh seperti &lt;i&gt;takhsis&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;mutlak&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;muqayyad&lt;/i&gt; dan &lt;i&gt;nasakh&lt;/i&gt; dengan panjang lebar beserta huraian dari contoh yang diberikan dalam buku teks dan contoh dari kefahaman saya sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-ICvNXx05Lt4/TjivCJ-oGzI/AAAAAAAAAZY/yQMO2Fk2Tho/s1600/Belin-Blank-Center-Student.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://3.bp.blogspot.com/-ICvNXx05Lt4/TjivCJ-oGzI/AAAAAAAAAZY/yQMO2Fk2Tho/s400/Belin-Blank-Center-Student.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Menuntut ilmu itu fardhu atas setiap Muslim, di mana dan dalam apa jua bentuk sekalipun. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sungguh gembira rasa di hati bila dapat menyumbang tenaga membantu orang lain mengecapi &amp;nbsp;pencerahan. Ada orang berpendapat, buang masa sahaja bila kita "laburkan" masa kita membantu orang lain. Betulkah begitu? Terpulang pada diri masing-masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagi saya, apa-apa yang buat (tenaga, masa dan wang) untuk orang lain jika ikhlas semata-mata kerana Allah, tak ada ruginya. Terutamanya bila mengajarkan ilmu. Ini kerana, &lt;i&gt;to teach is to learn twice&lt;/i&gt;. Makin diajari sesuatu ilmu itu, insyaAllah makin kita akan memahaminya. Bukankah salah satu cara Allah hendak memuliakan seorang itu adalah dengan dibukakanNya pintu ilmu dan dikurniakan kefahaman agama padanya? Mudah-mudahan itu yang kita beroleh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan jika berasa penat, ingatlah pesanan padat berhikmat dari Sayyidina 'Ali karamallahu wajhah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: lime;"&gt;"Apabila kamu merasa letih kerana berbuat kebaikan maka sesungguhnya keeletihan itu akan hilang dan kebaikan yang dilakukan akan kekal. Dan sekiranya kamu berseronok dengan dosa maka sesungguhnya keseronokan itu akan hilang dan dosa yang dilakukan akan terus kekal."&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semoga kita semua tetap tsabat atas jalanNya yang lurus dan dimudahkan Allah untuk berbuat kebaikan, insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Janganlah Engkau condongkan kembali hati kami kepada kekufuran dan kefasikan setelah Engkau tunjuki kami jalan yang Engkau redhai, sesungguhnya Engkaulah tempat kami merintih dan meminta-minta."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-2241202665941711153?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/2241202665941711153/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=2241202665941711153' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2241202665941711153'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2241202665941711153'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-2-ajari-aku.html' title='Catatan Ramadhan 2: Ajari Aku'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-ICvNXx05Lt4/TjivCJ-oGzI/AAAAAAAAAZY/yQMO2Fk2Tho/s72-c/Belin-Blank-Center-Student.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-48110056201106731</id><published>2011-08-02T04:18:00.001+08:00</published><updated>2011-08-02T07:16:09.905+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='istiqamah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramadhan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='madrasah Ramadhan'/><title type='text'>Catatan Ramadhan 1: Madrasah Ramadhan</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, sebaik-baik Perancang.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, syukur sangat ke hadrat Allah Ta'ala kerana Dia masih memberi peluang kepada saya untuk bertemu Ramadhan Mubarak, tetamu istimewa yang dinanti-nanti penuh rasa debaran saban tahun. Debaran makin terasa setiap kali hampirnya tetamu ini kerana bimbang tidak ketemu. Bila sudah bertemu, bimbang pula andai Ramadhan kali ini tersia-siakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ah, susah pula macam tu! Rindu ketemu, takut pula bila sudah bertemu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam pertama menunaikan solat sunat Tarawih, entah kenapa saya seakan kurang khusyuk. Solat sunat witir berjamaah pun saya tinggalkan sedangkan solat sunat witir paling dituntut ditunaikan secara berjamaah di bulan mulia ini berbanding bulan-bulan lain yang lebih baik ditunaikan sendirian -- mungkin kerana tubuh yang agak keletihan usai Kem Kepimpinan Pengawas Asrama (insyaAllah, akan saya kongsi pengalaman ini bila ada masa terluang nanti). Mungkin juga kerana tekak yang masih kesakitan belum bertemu penyembuhan. Tetapi semua itu seperti alasan kerana khusyuk sebenar patut datang dari hati walaupun fizikal serba kekurangan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengenangkan hal ini, rasa sebak di hati dan menitis air mata ketika menunaikan solat-solat sunat semasa qiyam sebelum sahur. Lemah sungguh diri ini, ya Allah! &lt;i&gt;Excited&lt;/i&gt; sangat bila Ramadhan dah dekat, tapi acuh tak acuh dan masih belum bersedia bila tetamu istimewa ini sudah tiba . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi saya masih terlalu bersyukur kerana memberikan kekuatan yang lebih dari hari-hari biasa untuk membaca KalamNya sehinggakan mampu fokus selama lebih satu jam hatta berada dalam bas yang sedang bergerak yang biasanya menjadi tempat tidur sahaja. Dan tidak lama tadi, alhamdulillah, saya dapat menunaikan solat Tarawih malam kedua secara berjamaah di Surau al-Hidayah SMKDSA.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa sesi Tarawih tadi, ustaz yang ditunggu tidak kunjung tiba dan seorang pelajar yang juga ketua Biro Kerohanian Asrama lantas mengimamkan solat sunat itu. Solat tersebut turut dihadiri pengetua dan saya hanya berdiam di saf makmum selaku pemerhati. &lt;i&gt;Memberi peluang kepada generasi muda mendidik diri&lt;/i&gt;, bisik hati saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pelajar tadi agak &lt;i&gt;ambitious&lt;/i&gt; dan mahu menunaikan 20 rakaat Tarawih berjamaah sedangkan majoriti makmum tidak bersetuju malahan ditegur pengetua supaya menunaikan hanya 8 rakaat supaya ada masa diluangkan untuk mengulangkaji pelajaran. Merebut peluang dalam Ramadhan memang dituntut, tetapi tanggungjawab diri perlu dijaga juga!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Usai solat, saya merapati pelajar tersebut dan berbisik,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sir ada cadangan sikit pasai solat Tarawih kita kalau ustaz tak mai macam tadi.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Apadia, sir?&lt;/i&gt;" pelajar itu bertanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Pertama, sir cadangkan kita rancang solat kita. Pastikan makmum tahu dan redha dengan plan kita. Macam tadi tu, makmum tak setuju buat 20 rakaat dan agak berterabur belah puteri masa Witir satu rakaat sebab depa tak tau masa tu buat Witir. Mungkin boleh buat taklimat ringkas kaifiat sebelum mulakan solat.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pelajar tersebut mengangguk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Keduanya, sir cadangkan kita pentingkan kualiti daripada kuantiti. Biaq la solat 8 rakaat ja tapi ada khusyuk, dan imam baca ayat Quran panjang-panjang sikit daripada baca ayat lazim ja. Nanti kita boh &lt;/i&gt;stand&lt;i&gt; untuk letak Quran besaq depan imam, boleh la baca satu &lt;/i&gt;page&lt;i&gt; setiap rakaat. Lagi satu, sir cadangkan rehat 5 minit antara 8 rakaat Tarawih tu. Boleh la buat isi dengan tazkirah ka, sebab tadi ramai &lt;/i&gt;complaint&lt;i&gt; kat sir yang depa tak khusyuk sebab kalut. Nak pi &lt;/i&gt;toilet&lt;i&gt; pun tak dan, takut &lt;/i&gt;miss&lt;i&gt; Tarawih jamaah.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pelajar tersebut mengangguk lagi. Saya tersentak dengan nasihat sendiri tentang khusyuk dalam solat. Saya menyambung,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Akhir sekali, sir cadangkan kita ada dua imam -- sorang imamkan Isyak dan 4 rakaat pertama Tarawih kemudian tukaq imam lain untuk selesaikan baki 4 rakaat dan 3 rakaat Witir. Sebab tadi sir perasan yang kamu 'tersasul' ayat dari surah 'Alaq ke dalam surah Humazah. Mesti kamu penat kan? Lagi satu, dengan cara ni kita boleh latih orang lain sama sebagai imam. Setuju dak cadangan-cadangan sir ni?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pelajar tersebut mengangguk lagi menyatakan rasa setujunya dan mengucapkan terima kasih,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila saya duduk sendirian selepas bermesra dengan beberapa orang pelajar putera Tingkatan 1 selepas moreh ringkas, saya muhasabah kembali pertalian antara tidak khusyuk saya pada malam pertama Tarawih dan kejadian yang berlaku di malam keduanya. Apa signifikan keduanya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-14U8zE4YpsI/TjcJrry14SI/AAAAAAAAAZU/ScpiHWRBkps/s1600/107956%252Cxcitefun-ramadan-kareem-7.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="362" src="http://4.bp.blogspot.com/-14U8zE4YpsI/TjcJrry14SI/AAAAAAAAAZU/ScpiHWRBkps/s400/107956%252Cxcitefun-ramadan-kareem-7.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Ramadhan adalah Madrasah milik Allah untuk mengajar kita erti istiqamah&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lama saya berfikir menanti hadirnya lelap dan ini jawapan yang hadir dalam kotak fikiran saya: &lt;b&gt;Ramadhan adalah Madrasah milik Allah. Dia sedang mengajar saya kepentingan memperbaiki amalan sedikit demi sedikit dan kemudiannya beristiqamah dengan amalan-amalan tersebut sepanjang bulan mulia ini&lt;/b&gt;. Allah tidak memandang hasil tetapi yang dipandangNya adalah usaha. Jadi, bukan banyak mana amalan dilakukan yang perlu kita risaukan tetapi kualiti dan istiqamah melakukannya (walaupun sedikit) yang perlu dititikberatkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, syukur kerana Allah memilih untuk menghadiri MadrasahNya pada tahun ini. Jom tingkatkan kualiti ibadah kita dan kemudian beristiqamah!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Allahumma tsabbit 'anna quluubana wa aqdaamana 'ala deenik. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-48110056201106731?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/48110056201106731/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=48110056201106731' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/48110056201106731'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/48110056201106731'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/08/catatan-ramadhan-1-madrasah-ramadhan.html' title='Catatan Ramadhan 1: Madrasah Ramadhan'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-14U8zE4YpsI/TjcJrry14SI/AAAAAAAAAZU/ScpiHWRBkps/s72-c/107956%252Cxcitefun-ramadan-kareem-7.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6969176214784066475</id><published>2011-07-21T15:53:00.001+08:00</published><updated>2011-07-21T16:05:53.259+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='takziah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='misconception'/><title type='text'>Ucapan Dari Hati</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Pemilik kita semua.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, syukur ke hadrat Allah kerana masih memberi peluang untuk saya bernafas dan berbakti kepada Islam dan kepada masyarakat melalui saluran pendidikan. InsyaAllah, kali ini saya ingin berkongsi sedikit pendapat berkenaan satu isu yang bagi saya, acapkali disalahfahami masyarakat umum: Konsep takziah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Biar saya mulakan dengan secoret kisah yang baru berlaku semalam...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;u&gt;&lt;b&gt;Secoret Kisah&lt;/b&gt;&lt;/u&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semalam, sedang saya bergurau senda dengan Mak Long (pegawai sekuriti asrama @ jaga asrama) selepas pulang dari solat Maghrib berjamaah di surau (para pelajar sedang bergerak untuk kelas &lt;i&gt;prep&lt;/i&gt;), saya lihat seorang pelajar puteri Tingkatan 4 sedang duduk di kerusi menunggu di sebelah pondok sekuriti. Kepalanya tunduk dan dia diam. Saya bertanya pada Mak Long, kenapa dengan pelajar tersebut dan saya diberitahu yang pelajar itu sedang menunggu warisnya kerana ada kematian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hati saya sebak mengucapkan lafas &lt;i&gt;Innalillaah&lt;/i&gt; kerana baru saja beberapa hari lepas, seorang pelajar lelaki yang saya sangat sayang kerana Allah telah kehilangan ayahandanya. Saya dekati pelajar puteri tersebut dan duduk di atas sebuah kerusi plastik bersebelahan dengan kerusi menunggu itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Assalaamu'alaikum. Nama apa dah? Sir tak ingat nama (kamu).&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Pelajar puteri:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Wa'alaikumussalaam. Khalijah. Ijah.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Ijah tunggu sapa ni?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Tunggu abah mai. Mungkin lambat, pi ambik adik kat Kubang Pasu dulu.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Owh. Dengaq kata tok Ijah meninggai.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *menggeleng kepala* &lt;i&gt;Bukan tok. Tok takdak dah. Nek pun takdak lama dah. Baru pi ni tok nek. Nenek pada abah.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Owh, yaka. Ijah rapat dengan tok nek dak?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *mengangguk lemah*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Dulu Ijah kecik-kecik mesti selalu pi mengacum (bagitau) kat tok nek kalau abang ka kakak Ijah buli Ijah kan?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *mengangguk lagi. Ada sedikit sirna gembira bercampur sedih di hujung matanya*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Ijah mesti sangat sayang kat tok nek. Sir faham perasaan Ijah. Sir pun sayang kat arwah mak sir tapi Allah lagi sayang kat dia sebab tu Allah panggil mak sir pi ke sisiNya. Sama jugak macam tok nek Ijah. Ijah sangat sayang kat dia tapi Allah sayang lebih lagi. Suka kan kalau Allah sayang tok nek Ijah?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *mengangguk*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ijah mempunyai perwatakan Muslimah yang saya kagumi -- dengan bertudung labuh, memakai &lt;i&gt;hand-socks&lt;/i&gt; dan berstokin. Sungguh sejuk mata memandang. Tetapi bila saya perhatikan Ijah, dia kelihatan seperti menahan rasa sedihnya. Mungkin dia merasakan yang menangisi kematian individu tersayang menyalahi Islam. Saya menegur,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Kalau Ijah rasa sedih, tak salah nak menangis. Biaq la airmata tu mengalir keluaq. Itu fitrah kita sebagai manusia. Ijah ingat dak Nabi kita ada putera?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Hassan/Hussain?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Itu cucu Baginda. Ingat dak nama-nama putera Baginda?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Qasim?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; *mengangguk* &lt;i&gt;Lagi?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Abdullah.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; *mengangguk* &lt;i&gt;Lagi?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt;&lt;i&gt; . . . Ibrahim?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Semua pun betul. Pandai la Ijah ni. Ni sir nak habaq sikit pasai kisah Rasulullah (s.a.w) kehilangan putera Baginda bernama Ibrahim. Ibrahim baru lahir sat ja, Allah ambik dia balik. Masa tu Rasulullah (s.a.w) sangat sedih. Para sahabat lihat Nabi kita menangis dan masa tu Baginda bersabda, "&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;Inilah kasih sayang.&amp;nbsp;Mata menjadi basah dan hati menjadi sakit; tetapi lidah ini hanyalah untuk melafazkan apa yang disukai Tuhanku.*&lt;/span&gt;"&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya lihat Ijah semakin menundukkan kepalanya. Kedengaran esak tangisnya perlahan. Saya memanggil seorang pelajar perempuan yang sedang lalu di situ untuk memeluk dan mengusap belakang Ijah. Saya menyambung,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Tak salah Ijah nak menangis. Menangis la kalau itu dapat hilangkan kesedihan Ijah. Sedangkan Baginda Rasul (s.a.w) sendiri pun menangisi pemergian putera Baginda, apatah lagi kita ni kan. Menangis dan merasa sedih, itu fitrah kita sebagai manusia. Langsung tak salah. Cuma Ijah kena ingat, airmata Ijah dapat bantu sapa? Dapat bantu tok nek Ijah di alam Barzakh dak?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *masih menangis*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Ingat lagi dak apa amalan anak Adam yang tak terputus selepas mati?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *mengangguk perlahan*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Salah satunya ialah doa dari anak-anak yang soleh dan solehah. Anak-anak, cucu-cicit; semua la. Ijah la tu.&amp;nbsp;Jadi bila Ijah dah rasa lega lepas menangis nanti, kesat airmata tu sampai kering. Baca la apa-apa ayat Quran yang Ijah boleh dan niat sedeqahkan pahalanya untuk tok nek. Kemudian panjatkan doa ke hadrat Allah mintak Dia ampunkan dosa-dosa tok nek Ijah, luaskan kubur dia dan mintak Allah tempatkan ruh tok nek Ijah bersama orang-orang yang soleh/solehah dan dekat denganNya. Ijah banyakkan sabaq, na?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt; *mengangguk* &lt;i&gt;Thank you, sir.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; *tersenyum* &lt;i&gt;Welcome. Sir mintak diri dulu na. Ada urusan. Ijah jaga diri baik-baik tau. Sir doakan Ijah sentiasa sabar. Assalaamu'alaikum.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ijah:&lt;/b&gt;&lt;i&gt; Wa'alaikumussalaam.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan saya pun berlalu meninggalkan Ijah untuk meluangkan masa sendirian. Moga Allah beri kekuatan buat Ijah dan menyelamatkan ruh tok nek Ijah di alam sana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;*hadith ini dipetik dari kitab Sahih Bukhari&lt;/span&gt; (&lt;a href="http://www.searchtruth.com/book_display.php?book=23&amp;amp;translator=1&amp;amp;start=0&amp;amp;number=389"&gt;klik sini untuk sumber asal hadith dalam Bahasa Inggeris&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Konsep Takziah&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seringkali, setiap kali kita menerima berita kematian kita pasti akan mengucapkan "Salam takziah" atau hanya "takziah" kepada individu dan keluarga yang baru kehilangan insan tersayang. Lebih buruk lagi dengan fenomena penggunaan laman sosial seperti &lt;i&gt;Facebook&lt;/i&gt; sekarang ini. Apabila mendengar tentang sahabat atau kenalan kita yang baru kehilangan, kita akan menulis &lt;i&gt;wallpost&lt;/i&gt; atau komen di status dengan ayat-ayat telah saya nyatakan di atas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salahkah tindakan itu? Tidak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cumanya, tindakan seperti itu menjadikan kita tidak prihatin dalam usaha kita yang hendak menjadi prihatin. Kenapa saya kata begitu? Sekarang cuba anda letakkan diri anda dalam situasi mereka yang sedang kehilangan itu: Adakah terkesan di hati anda walau secuit lafaz "takziah" atau "salam takziah"? Bagi saya, lafaz tersebut &lt;i&gt;in itself means nothing&lt;/i&gt;. Tiada maknanya jika berdiri sendiri. Lalu apa itu "takziah" sebenarnya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya teringat sebuah ceramah oleh seorang ustaz di radio Penang.fm yang saya dengar beberapa tahun lalu. Maaf kerana nama penceramahnya saya tidak ingat tetapi intipati ceramah beliau sangat terkesan di hati saya. Ianya berkenaan kematian dan takziah. Ustaz tersebut menghuraikan serba ringkas tentang makna dan konsep takziah yang mana saya berpegang dengan fahaman tersebut sehingga hari ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi, apakah "takziah"?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Takziah dari lafaz Arabnya bermaksud menenangkan (comforting). Takziah dari segi istilahnya pula bererti "menyuruh seseorang dengan bersabar dan mendorongnya dengan pahala yang dijanjikan, memperingati dari dosa, mendoakan si mati dengan keampunan dan mendoakan bagi orang yang terkena musibah dengan mendapat penggantinya." (dipetik dari Mughni al-Muhtaj, &lt;a href="http://mr-tazkirah.blogspot.com/2009_06_01_archive.html"&gt;klik sini untuk sumber asal&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berdasarkan definisi yang saya lampirkan di atas, jelas sekali bahawa masyarakat kita kurang memahami konsep takziah yang sebenar. Bukan tujuan saya menulis entri ini untuk menghuraikan dengan panjang lebar tentang konsep takziah dan hukumnya. &lt;i&gt;Link&lt;/i&gt; yang saya kepilkan di atas telah cukup mengupas serba sedikit mengenai konsep takziah bersesuaian untuk pengetahuan umum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekarang, mari alihkan perhatian kita kembali kepada coretan kisah semalam yang saya kongsikan di awal entri ini. Letakkan diri anda dalam situasi Ijah yang ketika itu sedang bersedih dan sendirian, menahan airmata dari jatuh; apakah perasaan anda apabila ada seseorang yang datang membelai dan menenangkan anda dengan sentuhan fizikal dan ucapan nasihat ikhlas dari hati? Inilah nilai perkataan "takziah" yang sebenar -- perkataan dan tindakan yang lahir dari hati dengan tujuan untuk menenangkan mereka yang sedang ditimpa musibah agar mereka sentiasa mengingati Allah dan redha dengan ketentuanNya serta tidak terjebak dalam hal-hal yang menyebabkan dosa tanpa mereka sedari lantaran berada dalam keadaan emosi yang tidak stabil, bukan semata-mata hanya pada lafaz "takziah" itu sahaja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-AolhVx7f6Lw/TifYZy7t4fI/AAAAAAAAAZQ/qOCiHeCg62w/s1600/1306897201fatiha.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="265" src="http://3.bp.blogspot.com/-AolhVx7f6Lw/TifYZy7t4fI/AAAAAAAAAZQ/qOCiHeCg62w/s400/1306897201fatiha.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat pembaca (semoga anda semua dirahmati Allah sentiasa) sekalian:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila anda menerima berita kematian atau jika ada apa-apa musibah yang melanda saudara terdekat atau sahabat anda, jangan hanya lafaz "takziah" atau "salam takziah". Sebaliknya tunjukkan keprihatinan anda itu dengan perbuatan atau nasihat-nasihat yang berguna dan mampu mengingatkan mereka kepada Allah dan redha dengan ketentuanNya. Bagaimana anda mahu dilayan ketika bersedih, berilah layanan tersebut kepada mereka yang memerlukannya. Wallahu a'lam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Innaa lillahi wainnaa ilaihi raaji'uun. Wallahumma muqallibal quluub! Tsabbit 'anna quluubanaa 'alaa deenik. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 10pt;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6969176214784066475?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6969176214784066475/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6969176214784066475' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6969176214784066475'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6969176214784066475'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/07/ucapan-dari-hati.html' title='Ucapan Dari Hati'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-AolhVx7f6Lw/TifYZy7t4fI/AAAAAAAAAZQ/qOCiHeCg62w/s72-c/1306897201fatiha.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4008977445295943367</id><published>2011-06-28T23:28:00.001+08:00</published><updated>2011-06-28T23:31:38.921+08:00</updated><title type='text'>Mari Senyum</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang tidak pernah tidur mahupun lupa.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebentar tadi, saya pergi makan lewat malam (&lt;i&gt;supper&lt;/i&gt;) bersama para pelajar di dewan makan. Saya duduk semeja dengan seorang pelajar yang demam pada minggu lepas. Hampir seminggu saya tak nampak mukanya, jadi duduk di situ untuk berbual dan bertanya khabar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami semua menikmati hidangan &lt;i&gt;supper&lt;/i&gt; dengan rasa syukur. Sementelah menghabiskan secawan milo susu, saya pun mengucapkan "&lt;i&gt;alhamdulillaah&lt;/i&gt;". Tiba-tiba seorang pelajar menegur,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sir ni, habis makan baca la doa tu bagi penuh.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanya diam dan menatap mukanya. Dengan yakin, pelajar itu pun membacakan doa lepas makan dengan suara yang kuat:&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red; text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;"Alhamdulillaahillazi ath'amanaa watsaqaana waja'alanaa minal khubutsi wal khabaa-is"&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Saya tersenyum hingga ternampak gigi dan mengeluarkan sedikit bunyi akibat menahan ketawa. Pelajar tersebut tidak berpuas hati dan bertanya,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awat sir gelak kat saya pulak dah?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambil tersenyum, saya menuding jari pada papan di dinding dewan makan yang ada tertulis doa lepas makan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Cuba baca tu kuat-kuat,&lt;/i&gt;" kata saya ringkas. Pelajar tersebut menurut.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red; text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;"Alhamdulillaahillazi ath'amanaa watsaqaana waja'alanaa minal Muslimeen"&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Dia mula tersenyum sendirian bila menyedari kesilapan sendiri. Saya cepat-cepat menambah,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Hujung doa kamu tadi tu doa masuk tandas. Patutnya kita mintak jadi orang-orang Islam dalam doa lepas makan, ni kamu mintak jadi setan. Yang kamu sebut 'khubutsi wal khabaa-is' tu maksud dia setan jantan betina. Nak jadi setan ka?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pelajar tersebut tersipu malu mendengar gurauan saya. Pelajar-pelajar lain di sekitar yang terdengar penjelasan saya turut sama tersebut dan ada yang tertawa. Pelajar yang ditegur turut sama tertawa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Begitulah situasi hidup bersama pelajar di hostel. Pelbagai ragam dan kerenah. Banyak perkara dan pengalaman pahit manis dikongsi bersama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satu lagi sebab saya suka tinggal di hostel bersama 'anak-anak' saya kerana, dalam mendidik mereka saya sendiri belajar sesuatu yang lebih berharga. Dalam mendidik mereka, saya juga mendidik diri saya sendiri. Semoga Allah tetapkan Iman untuk sentiasa istiqamah dan ikhlas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Bukakanlah luas-luas pintu hatiku untuk menerima ilmuMu dan janganlah pula Engkau menyempitkan dadaku dari menerima kebenaran dariMu."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4008977445295943367?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4008977445295943367/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4008977445295943367' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4008977445295943367'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4008977445295943367'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/06/mari-senyum.html' title='Mari Senyum'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3360257543615376598</id><published>2011-06-27T22:37:00.000+08:00</published><updated>2011-06-27T22:37:17.135+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ujian'/><title type='text'>Belum Cukupkah?</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang IlmuNya Maha Luas.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang pelajar datang menemui saya di bilik guru ketika selang waktu rehat petang semalam. Ketika itu saya sedang khusyuk mentelaah buku tulisan ustaz Zaharuddin bertajuk &lt;i&gt;A Comprehensive Prayer Formula&lt;/i&gt;. Beberapa kali pelajar itu memanggil &lt;i&gt;'sir'&lt;/i&gt; tetapi tiada sahutan dari saya akibat terlalu khusyuk membaca. Sehinggalah si pelajar itu memanggil saya dengan nama penuh,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Pelajar:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Sir Hafizuddin bin Yahaya&lt;/i&gt;!&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Ya, saya? Owh, Haleeza &lt;/i&gt;(bukan nama sebenar)&lt;i&gt;! Ada apa nak jumpa sir?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Nak bayaq yuran.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Sat na. Sir nak ambik buku resit sat.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Sir dok baca buku apa tu yang khusyuk sangat sampai saya panggil tak dengaq?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; *tersengih dan menghulurkan buku kepada Haleeza*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Apa dia tulih ni sir? Tak paham. Pasai solat ka?&lt;/i&gt; *meneka setelah membelek buku tersebut dan terlihat gambar orang bersujud*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Yup, pasai solat.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; *ketawa kecil* &lt;i&gt;Sir dok baca pasai solat~&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Salah ka?&lt;/i&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:WordDocument&gt;   &lt;w:View&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:Zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:TrackMoves/&gt;   &lt;w:TrackFormatting/&gt;   &lt;w:PunctuationKerning/&gt;   &lt;w:ValidateAgainstSchemas/&gt;   &lt;w:SaveIfXMLInvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:IgnoreMixedContent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:DoNotPromoteQF/&gt;   &lt;w:LidThemeOther&gt;EN-MY&lt;/w:LidThemeOther&gt;   &lt;w:LidThemeAsian&gt;X-NONE&lt;/w:LidThemeAsian&gt;   &lt;w:LidThemeComplexScript&gt;X-NONE&lt;/w:LidThemeComplexScript&gt;   &lt;w:Compatibility&gt;    &lt;w:BreakWrappedTables/&gt;    &lt;w:SnapToGridInCell/&gt;    &lt;w:WrapTextWithPunct/&gt;    &lt;w:UseAsianBreakRules/&gt;    &lt;w:DontGrowAutofit/&gt;    &lt;w:SplitPgBreakAndParaMark/&gt;    &lt;w:DontVertAlignCellWithSp/&gt;    &lt;w:DontBreakConstrainedForcedTables/&gt;    &lt;w:DontVertAlignInTxbx/&gt;    &lt;w:Word11KerningPairs/&gt;    &lt;w:CachedColBalance/&gt;    &lt;w:UseFELayout/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:BrowserLevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;   &lt;m:mathPr&gt;    &lt;m:mathFont m:val="Cambria Math"/&gt;    &lt;m:brkBin m:val="before"/&gt;    &lt;m:brkBinSub m:val="&amp;#45;-"/&gt;    &lt;m:smallFrac m:val="off"/&gt;    &lt;m:dispDef/&gt;    &lt;m:lMargin m:val="0"/&gt;    &lt;m:rMargin m:val="0"/&gt;    &lt;m:defJc m:val="centerGroup"/&gt;    &lt;m:wrapIndent m:val="1440"/&gt;    &lt;m:intLim m:val="subSup"/&gt;    &lt;m:naryLim m:val="undOvr"/&gt;   &lt;/m:mathPr&gt;&lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"  DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"  LatentStyleCount="267"&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"   UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/&gt;   &lt;w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt; /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;}&lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;o:shapedefaults v:ext="edit" spidmax="1026"/&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;o:shapelayout v:ext="edit"&gt;   &lt;o:idmap v:ext="edit" data="1"/&gt;  &lt;/o:shapelayout&gt;&lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;  &lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12.0pt;"&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Tapi sir dah pandai solat, pandai agama. Awat baca pasai solat lagi?&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt;"&gt;Okay, ini antara perbualan yang berlaku petang semalam. Ya, perbualan ini telah diolah semula supaya sesuai untuk bacaan umum. Saya mempunyai satu soalan mudah:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; font-size: 12pt;"&gt;&lt;span style="color: orange;"&gt;Jika anda berada dalam situasi saya, apakah jawapan anda kepada si cilik 13 tahun ini?&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;div style="color: orange;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak tahu apakah jawapan anda (jika sudi, silalah kongsi di ruangan komen. Terima kasih) tetapi ini jawapan saya kepada si cilik 13 tahun ini:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Last exam Haleeza dapat berapa markah untuk English?&lt;/i&gt; (sengaja tanya sedangkan sudah tahu kerana saya adalah guru Bahasa Inggerisnya)&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;74 ja.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Dapat A dak?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Dak...dapat B ja. Satu markah ja lagi nak dapat A. Sir kedekut!&lt;/i&gt; *sambil menarik muka masam*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Eh, jangan la tarik muka camtu. Senyum sikit. Haa, baru comey macam tu.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; *tersengih*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Okay, ujian tengah tahun baru ni Haleeza dapat berapa markah?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;78!&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Haa, dah dapat A kan?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; *tersipu-sipu*&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Macam mana Haleeza boleh dapat A?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Mesti la sebab saya rajin study!&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Haa, Haleeza dah pandai English tapi masih study nak dapat lagi elok kan?&lt;/i&gt; *Haleeza mengangguk* &lt;i&gt;Sir pun macam tu jugak. Sir pandai dah solat tapi sir kalau boleh nak buat la yang terbaik. Macam Haleeza nak dapat A untuk BI, sir pun nak dapat A untuk solat. Baru la boleh nak masuk Syurga. Haleeza pun nak masuk Syurga kan?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Haleeza:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Nak!&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Saya:&lt;/b&gt; &lt;i&gt;Haa, kalau nak masuk Syurga kena la sentiasa belajaq dan elokkan amalan kita. Faham kan?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-O1LDlrMVEJQ/TgiVGsit79I/AAAAAAAAAZM/P3wIVaqWA6M/s1600/exam_a.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="266" src="http://4.bp.blogspot.com/-O1LDlrMVEJQ/TgiVGsit79I/AAAAAAAAAZM/P3wIVaqWA6M/s400/exam_a.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Dalam mana-mana ujian di sekolah kita sentiasa mahukan A. Dunia ini ujian, fardhu ibadah itu instrumen ujiannya. Adakah kita berusaha untuk mendapat A? :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Haleeza mengangguk dan urusan pembayaran yuran berakhir di situ.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Mungkin nampak macam isu kecil sahaja, tapi impaknya besar. Dalam masyarakat (Melayu) kita, seolah-olah sudah terbiasa memperlekehkan dan tidak menjawab soalan anak-anak kecil dengan jawapan yang sepatutnya. Seringkali kita melihat orang dewasa akan memberi jawapan yang kurang meyakinkan dan kadangkala diselitkan dengan 'penipuan' kerana pada pandangan mereka, kanak-kanak masih belum bersedia menerima jawapan yang sebenarnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Benarkah begitu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allahu a'lam, Allah lebih mengetahui. Tetapi pada pandangan saya, apabila seorang kanak-kanak bertanyakan sesuatu, jawablah dengan tulus dan dalam cara yang paling mudah untuk si kecil fahami. Kerana di peringkat umur sebeginilah seorang insan itu paling mudah menerima sesuatu ilmu atau kebenaran. Bukankah Baginda Rasulullah (s.a.w.) sendiri meninggikan martabat ilmu dan mewajibkan setiap Muslim untuk menuntut ilmu sepanjang masa? Lalu mengapa perlu mengisi minda anak-anak kecil dengan 'penipuan' sedangkan minda-minda muda itu boleh diajar dan dipupuk dengan risalah kebenaran yang tulus?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anda setuju atau tidak dengan pendapat saya, itu terpulang pada anda. Saya sekadar berkongsi pendapat saya yang tidak seberapa. Kerna saya percaya minda anak-anak kecil itu terlalu berharga dan perlu dilayan sebaik mungkin dan diisi dengan fikrah Islamiyyah seawal usia mereka dapat membezakan yang baik dari yang buruk (usia mumaiyyiz).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan Allah itu lebih Maha Mengetahui.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3360257543615376598?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3360257543615376598/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3360257543615376598' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3360257543615376598'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3360257543615376598'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/06/belum-cukupkah.html' title='Belum Cukupkah?'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-O1LDlrMVEJQ/TgiVGsit79I/AAAAAAAAAZM/P3wIVaqWA6M/s72-c/exam_a.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-2185479495655298942</id><published>2011-06-26T23:57:00.000+08:00</published><updated>2011-06-26T23:57:55.087+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='refleksi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='dedikasi'/><title type='text'>Aturan Allah</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, sebaik-baik Perancang.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baru sebentar tadi saya menerima berita gembira dari seorang sahabat karib yang saya sayangi beliau semata-mata kerana Allah. Menurutnya, dia akan bertunang dalam masa dua minggu dan insyaAllah akan berlangsung 'aqad nikah selepas hari raya 'Aidilfitri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya paling terharu membaca mesej kiriman beliau:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: yellow; text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;b&gt;"Allah atur memang rasa lain. Rasa bahagia ja. :-)"&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ini antara isi kiriman mesej beliau ketika menyampaikan berita gembira itu. Saya tau kisah lampau beliau yang pernah kecewa dan punya luka yang dalam (dulu saya kurang faham perasaan beliau, sekarang sudah faham bila pernah alami sendiri).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terluka dan kecewa, itu lumrah hidup. Kerana kita manusia biasa, lalu kita merasa sakit. Tapi apakah sakit itu membawa kita jauh atau semakin dekat pada Pencipta? Itu persoalan yang harus kita jawab sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berbalik pada kisah sahabat saya ini, saya antara individu paling gembira mendengar perkhabarannya akan mendirikan Baitul Muslim ini. Kenapa? Kerana saya antara individu yang terlibat mengenalkan beliau dengan bakal pasangan hidupnya itu. Bukan niat saya ingin mengatakan kerana saya kenalkan maka beliau bertemu jodoh terbaik. Bukan sama sekali. Cuma saya gembira kerana dapat menyumbang kepada kegembiraan tersebut. Tak siapa antara kami yang pernah sangka ini akan terjadi. Benarlah kata sahabat saya itu, aturan Allah itu lain sekali dari aturan kita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi saya tidak berani mengulas lanjut tentang isu ini. Kekecewaan yang saya alami pernah dimulakan dengan perasaan bahagia tersebut. Entahlah di mana silapnya (mungkin sekarang, saya sendiri sudah sedar dan tahu apa silapnya tetapi biarlah menjadi rahsia sendiri). Mungkin -- ini cuma andaian saya -- mungkin, aturan Allah itu bergantung kepada tindakan kita. Andai kita lalai dan hanyut, yang baik boleh menjadi buruk buat kita. Kerna itu, perlu sentiasa tsabat dan sedar di atas jalan menuju Mardhotillah. Jangan sesekali lalai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-ga_WO8vEUm8/TgdWA4Dxb1I/AAAAAAAAAZI/X4mkKIugXUA/s1600/heart-in-hands.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="393" src="http://2.bp.blogspot.com/-ga_WO8vEUm8/TgdWA4Dxb1I/AAAAAAAAAZI/X4mkKIugXUA/s400/heart-in-hands.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Letakkan hati kita ke dalam TanganNya. Biarkan Dia yang merancang dan mengatur, nescaya bisa bertemu bahagia. InsyaAllah. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa-apa pun sahabatku sayang, daku bergembira dengan kegembiraanmu itu. Doaku semoga Allah memberkati dan mempermudahkan urusanmu untuk menyempurnakan Deen-mu. Dan pesananku, janganlah sesekali lalai dan hanyut dari jalan kebaikan itu kerna bimbang, yang baik dan diberkati itu bisa menjadi buruk dan dimurkai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan buat diriku sendiri, duhai sahabatku sayang, kuharap dikau sudi mendoakan yang terbaik. Harapanku kini hanya mencari Mardhotillah dalam apa jua ketentuanNya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Kami merancang dan Engkau juga merancang tapi PerancanganMu tetap jua yang terbaik. Oleh itu, janganlah sesekali biarkan kami merancang sendirian."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-2185479495655298942?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/2185479495655298942/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=2185479495655298942' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2185479495655298942'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2185479495655298942'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/06/aturan-allah.html' title='Aturan Allah'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-ga_WO8vEUm8/TgdWA4Dxb1I/AAAAAAAAAZI/X4mkKIugXUA/s72-c/heart-in-hands.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-609514915355717577</id><published>2011-06-24T16:36:00.000+08:00</published><updated>2011-06-24T16:36:46.138+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ikhlas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hujan'/><title type='text'>Ujian Ikhlas</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang sentiasa bersama orang-orang sabar.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maha Suci Allah kerana sentiasa memberi saya "peluang" mengajar 'anak-anak' tentang Kehebatan dan KekuasaanNya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini, cuaca agak redup dan suasana permai. Angin bertiup sepoi-sepoi bahasa membelai, menghasilkan suasana tenang. Saya dan para pelajar seronok bersantai menikmati cuaca yang permai itu. Sekitar jam 12 tengahari, awan mendung mula berarak dan memenuhi dada langit. Kami semua melihat suasana itu dengan dahi berkerut. Ini kerana kami semua ke masjid untuk menunaikan solat Jumaat hanya dengan berjalan kaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekitar jam 12.30 tengahari, hujan mulai turun membasahi bumi. Makin lama makin lebat. Beberapa orang pelajar merapati saya dan bertanya, "&lt;i&gt;Sir, hujan makin lebat ni. Macam mana nak pi Jumaat?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanya tersenyum dan berkata, "&lt;i&gt;Nak dengar cerita dak?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mereka semua mengangguk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Bayangkan Masjid Kuala Nerang kita nak pi Jumaat satgi ni,&lt;/i&gt;" aku memulakan cerita. "&lt;i&gt;Makmum pakat penuh dah ni. Bilal pun dah &lt;/i&gt;ready&lt;i&gt; nak azan dah. Tiba-tiba,&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya sengaja berhenti di situ. Muka mereka mula dipenuhi tanda soal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tiba-tiba melangkah masuk dua orang lelaki bertopeng macam perompak bank dengan senapang di tangan masing-masing. Jemaah dalam masjid semua pakat ketaq dah.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Pastu apa jadi, sir?&lt;/i&gt;" seorang pelajar bertanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Haa, dua orang lelaki ni ambik mikrofon dan berkata: &lt;/i&gt;'Siapa nak selamat, keluar dari masjid sekarang.'&lt;i&gt; Kebanyakan jemaah pakat bersepah lari dari masjid tu. Depa lari tak cukup tanah.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Lepaih tu laki dua orang tu buat pa, sir? Ada orang kena tembak dak?&lt;/i&gt;" seorang lagi pelajar bertanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanya senyum dan menyambung cerita. "&lt;i&gt;Dodua laki tu toleh ke imam dan kata: &lt;/i&gt;'Okay, pak imam. Dah boleh mula Jumaat. Kami dah halau semua yang munafiq dari jemaah ni.'&lt;i&gt; Dan depa pun keluaq masjid camtu ja.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kesemua pelajar tertawa mendengar pengakhiran cerita tersebut (ya, ini cerita tipikal yang selalu kita dengar atau baca di mana-mana saja tapi mempunyai kesan yang besar pada situasi saya sebentar tadi). Saya melihat keluar tingkap dan berkata kepada 'anak-anak' saya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Hujan kat luaq nu sama la macam dua orang laki tadi. Ni ujian Allah ja nak tengok kita betui-betui ikhlas nak tunaikan solat Jumaat kerana Dia ka dak. Kalau orang yang ikhlas, dia &lt;/i&gt;ready&lt;i&gt; ja. Kalau hujan makin lebat jugak dan dia tak boleh nak pi, nak buat macam mana kan? Rukhsah la, solat Zuhur di rumah. Kalau hat tak ikhlas tu, agak-agak macam mana la?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang pelajar sengih dan menjawab, "&lt;i&gt;Mesti pakat tarik selimut selubung badan, pastu lena sampai petang!&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya mengangguk dan kami semua tertawa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Dah, dok gelak apa lagi ni. Pi mandi, bersiap nak pi Jumaat nu.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mereka beransur untuk mempersiapkan diri untuk menghadirkan diri ke hadrat Allah untuk ibadah solat Jumaat berjamaah. Ngauman hujan lebat langsung tidak berkurang di luar tingkap . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-COL3iApSVbY/TgRJHyo9UcI/AAAAAAAAAYk/BJaXVFk93Mg/s1600/hujan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="266" src="http://4.bp.blogspot.com/-COL3iApSVbY/TgRJHyo9UcI/AAAAAAAAAYk/BJaXVFk93Mg/s400/hujan.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Hujan itu Rahmat Allah. Banyak manfaat dari segi fizikal dan juga sebagai pengisian ruhani. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sekitar jam 1 petang, para pelajar mula ber'kumpul' di koridor luar bilik saya. Mungkin istilah "bersidai" adalah lebih sesuai. Dahi masing-masing berkerut memikirkan cara untuk ke masjid bagi menunaikan solat Jumaat. Ada yang mencadangkan supaya solat sahaja di surau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sabaq la,&lt;/i&gt;" pesan saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selepas beberapa minit, hujan berhenti dengan tiba-tiba. Awan mendung mula berarak pergi dan dada langit mula disimbahi limpahan cahaya mentari. Maha Suci Allah yang Berkuasa ke atas segala sesuatu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya melihat 'anak-anak' saya dan mereka tersengih menampakkan gigi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Jom, sir. Pi Jumaat!&lt;/i&gt;" beberapa orang pelajar berkata sambil memaut bahu saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ikhlas kerana Allah dak ni?&lt;/i&gt;" saya bertanya sinis dengan nada bergurau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ikhlas!&lt;/i&gt;" jawab mereka serentak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Alhamdulillah. InsyaAllah...&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanya tersenyum ketika berjalan meredah lecah dan lopak air hasilan hujan lebat sebentar tadi. Maha Suci Allah yang telah memberi "peluang" kepada saya untuk mengajar dan mengingatkan 'anak-anak' saya tentang konsep ikhlas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Ikhlas itu payah diperoleh tetapi tidak mustahil. Pabila telah Engkau berikan kami nikmat ikhlas itu, janganlah Engkau tariknya semula dari kami. Dan tetapkanlah hati-hati kami atas JalanMu."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-609514915355717577?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/609514915355717577/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=609514915355717577' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/609514915355717577'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/609514915355717577'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/06/ujian-ikhlas.html' title='Ujian Ikhlas'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-COL3iApSVbY/TgRJHyo9UcI/AAAAAAAAAYk/BJaXVFk93Mg/s72-c/hujan.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6642678492155397964</id><published>2011-06-15T08:39:00.002+08:00</published><updated>2011-06-18T09:14:25.007+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='api neraka'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='asrama SMKDSA'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kebakaran'/><title type='text'>Baru Api Dunia</title><content type='html'>&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Maha Pengampun lagi Maha Penyayang.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Pengalaman Pertama&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Tanggal 13 Jun 2011, saya telah melalui satu pengalaman yang tidak dapat dilupakan. Malam 12 Jun berlalu seperti biasa. Agak rutin -- menunaikan solat Maghrib berjamaah dengan para pelajar di asrama, kemudian mereka ke kelas masing-masing untuk &lt;i&gt;prep&lt;/i&gt; dan saya dengan kerja sendiri. Mereka pulang dari &lt;i&gt;prep&lt;/i&gt;, kami menunaikan solat Isyak berjamaah dan makan &lt;i&gt;supper&lt;/i&gt; bersama-sama. Kemudian pulang ke bilik masing-masing untuk tidur. Itu rutin biasa kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi awal pagi 13 Jun agak berbeza buat kami semua. Sekitar jam 2.10 pagi, saya dikejutkan dengan ketukan di pintu. Terbuka sahaja mata, saya dapati lampu kecemasan telah bernyala menandakan bekalan elektrik telah terputus. &lt;i&gt;Budak-budak ketuk pintu nak kejut Subuh agaknya&lt;/i&gt;, itu yang terlintas di fikiran saya. Kebiasaannya, mereka akan membunyikan loceng blok tetapi disebabkan bekalan elektrik yang terputus, mereka akan mengetuk pintu bilik saya. Melihat jam di telefon, saya merasa sedikit pelik kerana jam hanya menunjukkan jam 2.10 pagi. Ketika itu baru saya amati yang persekitaran bilik saya agak kabur (&lt;i&gt;hazy&lt;/i&gt;). &lt;i&gt;Aku sedang bermimpi agaknya&lt;/i&gt;, itu yang terlintas di fikiran. Ketika itu nafas mula terasa sesak. Segera saya bersegera keluar mendapatkan pelajar yang mengetuk pintu sebentar tadi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kuakan pintu itu menemukan saya dengan seorang pelajar bermuka cemas. "&lt;i&gt;Awat ni?&lt;/i&gt;" saya bertanya dalam loghat utara. "&lt;i&gt;Sir. Api. Bilik study Form 4,&lt;/i&gt;" itu yang keluar dari mulut si pelajar, terputus-putus. Saya kaget sebentar mendengar perkataan "api", ditambah dengan persekiran yang sangat kabur dilitupi asap tebal. Minda pantas berlegar dan perkara pertama yang hadir di fikiran adalah untuk memastikan keselamatan semua pelajar. Segera saya memberikan arahan dengan suara lantang kepada pelajar yang masih lagi mundar-mandir di koridor:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Cepat kosongkan blok. Pi turun, kumpui dekat dengan kantin!&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, para pelajar putera segera mematuhi arahan dan ketua-ketua dorm menjalankan tugas masing-masing memastikan kesemua pelajar ada di situ. Sudah pasti tiada lagi pelajar yang tinggal, segera saya mencapai pemadam api di luar bilik saya dan bergegas ke tempat kebakaran bersama dua orang ketua pelajar asrama. Lebih kurang sedepa dari pintu bilik study tersebut, kami sudah dapat rasakan bahang api yang sedang membara. Kami beranikan juga diri mendekati bilik tersebut dan inilah yang kami lihat:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-jUwU-LgIsxw/TfeacY1wHlI/AAAAAAAAAYI/D7rxF8tr7hA/s1600/247144_1941359326266_1010914745_32171392_5128237_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-jUwU-LgIsxw/TfeacY1wHlI/AAAAAAAAAYI/D7rxF8tr7hA/s1600/247144_1941359326266_1010914745_32171392_5128237_n.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Api yang marak memakan almari kayu dipenuhi buku-buku rujukan Tingkatan 4 yang di bawahnya terdapat tikar buluh. Api menjulang naik menjilat tirai.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Melihatkan api yang kian marak ini, kami menjadi teragak-agak untuk melangkah masuk ke dalam bilik ini dan memadamkan api tersebut. Tambahan pula, ketiga-tiga kami tidak pernah mengendalikan pemadam api sebelum ini dan ketiga-tiga kami hanya berkain pelikat -- bimbang jika api terpercik dan menyambar. Kami mengambil keputusan untuk beredar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika anda berada dalam situasi seperti saya, apa yang anda rasa? Saya akui yang saya agak panik ketika itu tetapi saya berusaha menenangkan diri kerana mengenangkan para pelajar yang sedang bersama saya. Jika saya yang paling dewasa di antara mereka panik, bagaimana pula mereka? Itu yang memberi kekuatan untuk saya menjadi tenang. Segera saya menghubungi 994 dan warden asrama yang tinggal di luar. Alhamdulillah, 6 minit kemudian bomba pun tiba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-NY4cd1HEVJU/Tffyt9LxH2I/AAAAAAAAAYM/jDUVsGsMQ_o/s1600/111.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/-NY4cd1HEVJU/Tffyt9LxH2I/AAAAAAAAAYM/jDUVsGsMQ_o/s400/111.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Bomba sedang menjalankan tugas&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-PVFa4TDr3v0/TffzCLLYzPI/AAAAAAAAAYQ/ubgGdgqExB4/s1600/112.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/-PVFa4TDr3v0/TffzCLLYzPI/AAAAAAAAAYQ/ubgGdgqExB4/s400/112.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Kesan di bilik Bentara yang bersebelahan dengan bilik terbakar&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-bjkVQf3Mgno/TffzF20uuVI/AAAAAAAAAYU/mIvON4Q9KO4/s1600/117.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-bjkVQf3Mgno/TffzF20uuVI/AAAAAAAAAYU/mIvON4Q9KO4/s400/117.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Apa yang tinggal selepas kebakaran&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-Cii5ExUukCU/TffzSEoOQVI/AAAAAAAAAYY/tm7CEtySYL0/s1600/122.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-Cii5ExUukCU/TffzSEoOQVI/AAAAAAAAAYY/tm7CEtySYL0/s400/122.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Pandangan dari belakang bilik terbakar&lt;/i&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-FzwHGjN8KNY/TffzVRfZTuI/AAAAAAAAAYc/fmsqMMQQyZ4/s1600/134.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-FzwHGjN8KNY/TffzVRfZTuI/AAAAAAAAAYc/fmsqMMQQyZ4/s400/134.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Bomba sedang mendapatkan keterangan dan anggaran kerugian dari ketua warden&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Inilah rentetan serba ringkas apa sebenarnya yang telah berlaku pada malam tersebut (ada sesetengah perkara terpaksa saya rahsiakan dan keluarkan dari penceritaan ini kerana kurang relevan. Harap maaf). Bomba beredar sekitar jam 3.30 pagi dan kekalutan mula beransur kurang sekitar jam 4.30 pagi setelah pengetua yang juga hadir pulang ke rumah. Para pelajar putera yang beragama Islam tidur di surau pada malam itu dan saya sendiri tidur di Bilik Strategi untuk menemani dua orang pelajar Siam.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Alhamdulillah, syukur amat ke hadrat Allah kerana tiada nyawa yang terkorban selain 3 ekor ikan peliharaan pelajar-pelajar Tingkatan 4 yang diletakkan dalam bilik tersebut. Ini antara nyawa-nyawa yang terselamat dari kebakaran tersebut:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-5Ixb-jaFu5Q/Tff35ZREEYI/AAAAAAAAAYg/4tJT5VQRnYg/s1600/IMG_0752.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-5Ixb-jaFu5Q/Tff35ZREEYI/AAAAAAAAAYg/4tJT5VQRnYg/s400/IMG_0752.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;i&gt;5 ekor anak ikan yang terselamat. Mereka pastinya trauma dengan api. Kami mengembalikan mereka ke dalam kolam kembal ke samping keluarga mereka yang tercinta&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;b&gt;Selepas Kebakaran&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Pagi esoknya, saya sangat sibuk dipanggil ke sana ke mari untuk memberikan keterangan kepada pihak berwajib -- bomba, polis, wakil Pengarah JPN dan lain-lain (cuma saya terlepas dari ditemuramah oleh media kerana saya tidak dapat ditemui semasa pihak media tiba). Akibatnya, saya keletihan sepanjang hari itu.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Malamnya, saya tidur lewat sekitar jam 12.30 tengah malam tetapi terkejut dari tidur sekitar jam 2.15 pagi (ya, sekitar waktu saya dikejutkan semasa kebakaran). Saya cuba melelapkan mata tetapi tidak berjaya. Di fikiran masih terbayang-bayang api yang marak membakar. Kulit masih dapat merasa bahangnya yang kuat. Tiba-tiba airmata mengalir. Itu baru api dunia yang merupakan tinggalan kesan bakaran Api Neraka yang telah membakar bukit. Belum pun terbakar dengan api dunia sudah rasa begitu. Tak tahan. Betapa manusia lemah. Mampukah mengharungi seksaan Api Neraka yang berkali-kali lebih marak bakarannya dan berkali-kali lebih kuat bahangnya? Dan bukankah Allah SWT telah memberi amaran yang bahan bakar Neraka itu adalah dari batu-batu, jin dan manusia? Airmata terus mengalir, lebih laju. Na'uzubillah . . . Na'uzubillah . . . Na'uzubillah . . .&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;"Ya Allah! Aku takut Api NerakaMu. Jauhkanlah aku, ya Allah. Tsabatkanlah hatiku atas jalan menujuMu dan janganlah Engkau balikkan hatiku kembali kepada kejahilan. Kekalkanlah rasa takut ini dalam hatiku andai dengan rasa takut ini aku dapat kekal dan tidak tersasar dari mencari RedhaMu. Ameen ya Rabbal 'Alameen."&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6642678492155397964?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6642678492155397964/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6642678492155397964' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6642678492155397964'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6642678492155397964'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/06/baru-api-dunia.html' title='Baru Api Dunia'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-jUwU-LgIsxw/TfeacY1wHlI/AAAAAAAAAYI/D7rxF8tr7hA/s72-c/247144_1941359326266_1010914745_32171392_5128237_n.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-1290583974081459561</id><published>2011-05-06T17:27:00.000+08:00</published><updated>2011-05-06T17:27:16.378+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Wellington'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='solat Jumaat'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='rindu'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='New Zealand'/><title type='text'>Ungkapan Rasa</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang menciptakan Rindu.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sudah lama aku tidak menulis di sini. Maaf, kehidupan baru sebagai guru terlalu amat sibuk sehingga tidak memberi ruang untuk menulis secara kreatif, berkongsi fikrah dan rasa. Tulisan ini hanyalah &lt;i&gt;copy-paste&lt;/i&gt; dari &lt;i&gt;Facebook note&lt;/i&gt; saya sendiri. Maaf atas penggunaan lafaz 'aku' sepanjang penulisan ini . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini aku menunaikan solat Jumaat  di Masjid Kuala Nerang. Sendirian. Kerana 'anak-anak'ku di hostel  pulang ke rumah. Bila sendirian sebegitu, aku seringkali hanyut dalam  arus fikiran sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan ketika sendirian sebegitu juga  perasaan sedih dan rindu itu acapkali mengundang tiba. Terutama sekali  pabila aku berkunjung ke mana-mana masjid yang ramai orang berusia.  Lebih-lebih lagi ketika solat Jumaat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Senario&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Walau  fikiran mudah hanyut dek keadaan cuaca dan sekitar yang membahang, aku  cuba fokus pada intipati khutbah yang padaku agak remeh dan membosankan.  Penyampaian khutbah oleh khatib berumur itu juga tidak banyak membantu  kerana penyampaiannya begitu mendatar dan kaku. Pada pendapatku, khutbah  sepatutnya lebih 'hidup' dan 'dekat' dengan pendengarnya bukannya  formal dan kaku sehinggakan pendengar rasa 'jauh'. Sepatutnya &lt;em&gt;short and sweet&lt;/em&gt;,  bukannya berjela-jela dengan kata berbunga-bunga yang sekadar lalu di  kotak fikiran. Bila teks khutbah terlalu panjang berjela dan kaku  sebegitu, pada audiens mula 'membeku' dan pintu ke ruangan minda mereka  perlahan-lahan tertutup. Malu untuk diakui tetapi aku tidak terkecuali.  Tanpa sedar atau mungkin di luar kawal, pintu ke ruangan mindaku juga  perlahan-lahan tertutup dan hanya kembali terbuka luas di saat bilal  melaungkan iqamah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku bingkas bangun sementelah mendengar  lafaz "qod qomatis solah" dan bergegas melangkah masuk ke ruangan  kosong di antara makmum di saf hadapan. Sudah kebiasaan kerana selalu  mengajar diriku sendiri dan 'anak-anak'ku di setiap solat jamaah mereka,  apatah lagi ianya tuntutan terpenting digariskan Baginda Rasul (s.a.w)  sendiri, aku bersegera merapatkan bahu ke makmum di sebelah kanan dan  menyamakan tumit dan buku lali supaya saf yang didirikan itu sempurna.  Bukankah kesempurnaan saf (lurus dan rapat) itu syarat penting  kesempurnaan solat berjamaah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam usaha merapatkan saf tadi, terdapat ruang (&lt;em&gt;gap&lt;/em&gt;)  yang boleh memuatkan seorang kanak-kanak tadika di antara aku dan  makmum di sebelah kiri. Segera aku menoleh ke belakang dan senyum kepada  barisan makmum yang lebih tua di belakangku itu sambil tangan dengan  lemah lembut mengisyaratkan supaya salah seorang mereka tampil dan  memenuhkan kekosongan itu. Yang paling menyedihkan aku adalah apabila  seorang pakcik berjubah dan berserban di saf belakangku itu menjeling  tajam kepadaku seolah-olah memarahiku, "&lt;em&gt;Apa pandang-pandang ke belakang lagi ni? Imam dah solat dan baca Fatihah dah nu!&lt;/em&gt;"  sebelum terus mengangkat takbiratul ihram. Aku terkedu. Sudah gagal  'menjemput' makmum dari saf belakang, aku berusaha memaut lengan makmum  di kiriku yang sudah bersolat supaya rapat kepadaku. Seperti yang dapat  aku jangkakan, si makmum tersebut memasang 'kuda-kuda' dan tidak dapat  ditarik untuk merapatiku. Imam sudah habis membaca Fatihah dan aku hanya  mampu mengangkat takbiratul ihramku dengan perasaan sedih di hati. Dan  rasa sedih itu mengundang rindu . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sedih Mengundang Rindu&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Sungguh  aku rindu saat setiap minggu aku berkejar menunaikan solat Jumaat sama  ada di Lambton Quay mahupun di surau Kelburn ketika ada kuliah pada hari  Jumaat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertama kali bersolat Jumaat di Lambton Quay, aku  agak terkejut dengan 'format' khutbah Jumaatnya. Manakan tidak, sedari  kecil aku diajar yang makmum perlu diam ketika khatib menyampaikan  khutbah tetapi ketika di situ terdapat sesi soal jawab dan berdebat  antara penyampai khutbah dan makmum. Solat Jumaat pertamaku di  Wellington tidak khusyuk kerana terfikirkan apa yang baru aku saksikan.  Selesai solat, aku bertanya beberapa kenalan tentang kemusykilan di  hati. Persoalanku terjawab: Sesi "soal jawab dan debat" yang aku  saksikan itu tidak termasuk dalam khutbah tetapi ianya &lt;em&gt;ritual&lt;/em&gt;  majlis ilmu sebelum khutbah yang hanya disampaikan sekadar memenuhi  rukun-rukun khutbah. Di surau Kelburn pula, khutbah yang disampaikan  adalah amat ringkas. Lebih kepada penyampaian peringatan ringkas tentang  isu-isu penting sambil diseliti rukun-rukun khutbah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keadaan  bersolat di surau atau masjid di Wellington, tak kiralah solat fardhu  atau solat Jumaat mahupun solat sunat hari raya, adalah keadaan yang  paling aku rindu sekali. Safnya rapat-rapat dan padat sehinggakan bahu  antara makmum saling bersentuhan dan ketika tahiyat akhir, boleh  dikatakan tiada seorang pun yang dapat duduk tasyahud dengan sempurna  tanpa terduduk di atas kaki saudaranya di sebelah. Mulanya rasa lemas  dan rimas dengan keadaan itu tapi lama-kelamaan jadi sangat selesa dan  menyeronokkan. Bahkan keadaan itu jugalah antara sebab hubungan mesra  terjalin antara sesama saudara Muslim yang menunaikan solat jamaah  bersebelahan. Kenapa? Apabila terduduk di atas kaki saudaranya semasa  tasyahud, mereka segera meminta maaf dengan ukir senyuman sementalah  memberi salam&amp;nbsp; pengakhiran solat. Selesai doa dan bersalaman, mereka ini  biasanya akan berbual-bual sebentar jika ada masa padahal saling tidak  mengenali sebelum solat tersebut. Di sinilah silaturrahim baru mula  terjalin dan yang lama kembali erat. Bukankah itu salah satu tujuan  kewajipan solat Jumaat?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-lR6ndvu20X0/TcO-I5LaG6I/AAAAAAAAAYE/DxbKN6j0410/s1600/jumuah-khutbah-friday-sermon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="213" src="http://4.bp.blogspot.com/-lR6ndvu20X0/TcO-I5LaG6I/AAAAAAAAAYE/DxbKN6j0410/s320/jumuah-khutbah-friday-sermon.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Secoret Rasa&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Mungkin ada yang berkata aku masih &lt;em&gt;living in the past and have not moved on to the present&lt;/em&gt;. Itu tidak benar. &lt;em&gt;I live in the present but I want - really, really want - to re-live that wonderful past I experienced in Wellington&lt;/em&gt;.  Buktinya, aku seringkali berkongsi dan menceritakan kepada  'anak-anak'ku tentang keindahan dan kemanisan Islam yang aku rasai  semasa di New Zealand dan dari masa ke masa aku akan menegur dan  membetulkan mereka agar mereka akan mengikut acuan Islam sebenar, bukan  acuan Islam yang telah dicemari karat-karat adat yang bertentangan  dengan garis panduan Islam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak, aku tidak memperkecil  mahupun memperlekeh golongan tua. Mereka ini lebih lama hidup dariku dan  hanya Allah lebih mengetahui betapa lebih banyak kebaikan telah mereka  lakukan berbanding aku yang masih baru menghirup udaraNya. Cuma aku  kesal dan sedih bila aku tidak mampu berbuat apa-apa untuk  memperbetulkan 'keadaan yang salah' kepada 'keadaan yang betul' di  kalangan mereka yang lebih berumur. Bila ditegur, aku dijeling mereka.  Menyedari hakikat itulah aku berazam untuk cuba semampu aku untuk  membentuk generasi muda yang masih bisa aku lentur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan  tidak, aku tidak maksudkan di sini yang aku ini baik dan soleh. Aku  terlalu banyak dosa jika mahu dibanding dengan 'anak-anak'ku yang masih  kurang dosa itu. Tetapi aku mahu baiki diri. Itu inginku, itu  kemahuanku. Aku sedar imanku lemah dan langkahku rapuh dalam menuruti  Sunnah Baginda Rasul, tetapi aku mahu percaya yang Dia sentiasa ada  untuk membantuku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan selagi aku masih boleh menghirup dan  menghembus udaraNya, aku percaya yang rindu ini tak mungkin hilang atau  padam. Mana bisa sesuatu yang manis sebegini bisa hilang dan terpadam  semudah itu? Biarlah aku senantiasa merindu andai dengan merindu itu  mampu memberi kekuatan dan sokongan untuk kekal di atas jalanNya ini  walau langkahku rapuh . . .&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-1290583974081459561?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/1290583974081459561/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=1290583974081459561' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1290583974081459561'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1290583974081459561'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/05/ungkapan-rasa.html' title='Ungkapan Rasa'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-lR6ndvu20X0/TcO-I5LaG6I/AAAAAAAAAYE/DxbKN6j0410/s72-c/jumuah-khutbah-friday-sermon.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8915582291098786686</id><published>2011-03-15T20:53:00.001+08:00</published><updated>2011-03-15T20:53:20.974+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='new blog'/><title type='text'>Bukan Menduakan</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Esa.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maaf saya ucapkan kerana sangat lama tidak menulis di ruangan ini. Bukannya tidak mahu, tapi tidak mampu. Rasa seperti ada terlalu banyak "kekangan dalaman" yang menghalang dari menulis di sini. Ya, kerana saya berjanji yang laman ini bukanlah untuk coretan peribadi (walaupun begitu, sudah beberapa kali saya melanggar peraturan itu) tetapi untuk perkongsian ilmiah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oleh itu, saya telah mewujudkan sebuah lagi laman blog peribadi untuk saya coretkan kisah dan pengalaman yang hanya berkisar tentang kehidupan saya sebagai seorang pendidik. InsyaAllah, laman ini akan cuba saya lawati dan hiasi dengan apa-apa coretan bermanfaat tetapi akan lebih banyak masa akan saya luangkan di laman yang baharu itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat yang berminat dan mahu membaca, ini &lt;i&gt;link&lt;/i&gt;-nya: http://teachingislearningtwice.blogspot.com/&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tolong doakan saya sentiasa fokus dan berusaha sebaik mungkin untuk mendidik generasi akan datang.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8915582291098786686?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8915582291098786686/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8915582291098786686' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8915582291098786686'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8915582291098786686'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/03/bukan-menduakann.html' title='Bukan Menduakan'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6692990394087270993</id><published>2011-03-14T09:16:00.001+08:00</published><updated>2011-03-14T17:16:18.171+08:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>In the name of Allah who has Knowledge over Everything. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O Allah, You know better&lt;br /&gt;and I know only what You allow me to know.&lt;br /&gt;But I couldn't help but think,&lt;br /&gt;maybe I just don't deserve it, after all...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6692990394087270993?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6692990394087270993/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6692990394087270993' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6692990394087270993'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6692990394087270993'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/03/in-name-of-allah-who-has-knowledge-over.html' title=''/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8125320769926969098</id><published>2011-02-05T12:06:00.000+08:00</published><updated>2011-02-05T12:06:58.267+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='rant'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='rhetoric'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='question'/><title type='text'>Big Questions</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah who Knows everything, and anything.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I know I promised this blog to be a site where I share intellectual, if not spiritual knowledge and opinions. But I recently, for some times now, had been intellectually and spiritually incapable to write anything beneficial and inspirational to dear readers out there who by any chance, stumbled onto this site.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But please, for this one time, allow me to write something selfish and un-intellectual here. In other words, please let me rant here.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I have some big questions in my head for some times now. Okay, maybe not *that* big, but they have been bugging me for some times now. They may be rhetoric, requiring no answers at all, but who cares?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;1) You want something real bad. You strive your hardest like you never did before despite the many challenges and obstacles which normally has worn out your spirit, just for the sake of achieving that goal and get what you want. With every passing day, you put more and more efforts than the day before. Then, can you help yourself not to grow to love that thing?&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;2) You march forward courageously. Came big walls and barriers, you forced yourself through. Came humongous waves and tsunamis, you braced yourself and swam through. Every now and then, you fall. You fall hard, knocking down your composure and self-esteem. You fall hard, shaking off the very foundation of your spiritual, mental and intellectual resources. You were taught that those who quickly got back up to their feet are strong, those who wallow in self-pity and tears are weak and wussy. Can you not, when you are worn out to your core, remain there on the floor wallowing in your self-pity and sweat, if not tears, just for a while more?&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;3) You know that you cannot control the past nor the future. You only have your present at your command, depending on what is your decision and action. You know that well, very well. But at some point, you are forced to look back at the past with raging remorse over things you cannot change. You are told that they are nothing but the past, but you are being kept reminded over and over again about that past. The same with the future. You know you have no power over it except that you may plan a bit ahead. But at some point, you are forced to reach out into the future with haste over things you are still uncertain. You are told that they are unreachable future, but you are being kept pressured over and over again to quickly reach that point in future. How can you appreciate and control your present when you are being kept reminded too much about the untouchable past and being made concerned too much about the unreachable future?&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There, enough of my rantings for now.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;At the moment, I'm worn out to the core. I need to recuperate and recover both my spiritual and intellectual resources so that I will be able to share beneficial and inspirational thoughts, ideas and knowledge again, insyaAllah. For that reason, I need to isolate myself for awhile. Please pray that I will recover real soon. Thank you, may Allah bless you too. :')&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8125320769926969098?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8125320769926969098/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8125320769926969098' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8125320769926969098'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8125320769926969098'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/02/big-questions.html' title='Big Questions'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7944925305578849779</id><published>2011-01-23T10:34:00.000+08:00</published><updated>2011-01-23T10:34:55.323+08:00</updated><title type='text'>Sempurna</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Sempurna.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maaf kerana diri ini&lt;br /&gt;tidak sempurna&lt;br /&gt;dan penuh kelemahan.&lt;br /&gt;Maaf kerana diri ini&lt;br /&gt;tidak memahami&lt;br /&gt;asas yang penting.&lt;br /&gt;Maaf juga&lt;br /&gt;kerana diri ini&lt;br /&gt;kaku dan&lt;br /&gt;tiada inisiatif.&lt;br /&gt;Dan maaf,&lt;br /&gt;kerana diri ini&lt;br /&gt;berbeda&lt;br /&gt;dari yang lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukannya tidak mencuba.&lt;br /&gt;Cuma tidak kena&lt;br /&gt;caranya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7944925305578849779?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7944925305578849779/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7944925305578849779' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7944925305578849779'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7944925305578849779'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2011/01/sempurna.html' title='Sempurna'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-115238931758891952</id><published>2010-12-31T09:10:00.000+08:00</published><updated>2010-12-31T09:10:15.844+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='break'/><title type='text'>Recuperate</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Most Gracious.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I can say, right now is one of the bad times for me. I am at my worst emotional state that I really need a break to recuperate my spirit and emotions.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Everything seems so wrong right now. Even sitting in front of this laptop makes me feel depressed so much.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I need a break. Maybe a long break.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;To everyone, I have deactivated my Facebook account for a while and might not be seen online for a while - for a&amp;nbsp; day or two? Or more? I don't know. Until I recover my spiritual and mental energies, I'll be away. Away from this cyber world.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But yeah, I am reachable through my phone though. So friends from IPBA out there who is reading this, please update me about posting if there is any new news, okay? I appreciate such effort. To everyone, please pray that I will recuperate and recover my spirit and emotion as soon as possible. Thank you.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-115238931758891952?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/115238931758891952/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=115238931758891952' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/115238931758891952'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/115238931758891952'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/12/recuperate.html' title='Recuperate'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3481281387716686052</id><published>2010-12-07T22:20:00.000+08:00</published><updated>2010-12-07T22:20:37.658+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='nilai Iman'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='muallaf'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='coretan hidup'/><title type='text'>Coretan Hidup</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Berkuasa atas segala sesuatu.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila saya rasa tak sedap hati dan kepala berserabut, saya akan menulis.  Menulis membantu saya menyalur keluar perasaan di samping mengungkai  kekusutan di minda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan kali ini saya menulis tentang satu kisah benar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class=" fbUnderline"&gt;&lt;b&gt;CORETAN HIDUP&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Tanggal 24 November, jam 6.15 pagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pagi  itu tenang. Udara pula nyaman menyambut kepulanganku dari Kuala Lumpur.  Bimbang terlepas waktu Subuh, aku bersegera ke surau yang disediakan di  stesen keretapi Butterworth. Walaupun keadaan surau itu agak daif, aku  bersyukur kerana masih ada (walaupun tidak seramai yang aku harapkan)  yang berkunjung ke sini. Alhamdulillah, dapat juga menunaikan solat  Subuh berjamaah bersama beberapa orang penumpang keretapi lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selesai  menunaikan solat, aku duduk sebentar di ruangan menunggu keretapi  berhawa dingin bersama-sama beberapa orang penumpang yang mahu ke  Hatyaai. Stesen itu sunyi. Penumpang-penumpang lain hanya berbaki lima  orang dan kesemuanya kelihatan mengantuk. Selang-seli kesunyian itu  dipecahkan dengan bunyi seorang lelaki Cina menguap. Aku melihat jam  tangan: 6.45 pagi. Masih terlalu awal untuk menaiki bas pulang ke rumah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lalu  ku buka komputer riba untuk mendapatkan akses internet bagi mengisi  masa yang terluang. Bateri computer ribaku masih mampu bertahan lebih  setengah jam. Selang sepuluh minit, seorang lelaki berbangsa asing  menghampiriku dan bertanya,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Could you please check on  the internet how would I get easiest access to UUM? The bus company  here said they aren’t able to go to Arau due to the current flood.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Well, yes. It’d be my pleasure,&lt;/i&gt;” aku membalas ringkas. Jemariku laju mengetuk papan kekunci komputer riba mencari maklumat yang diperlukan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Gee, it’s very convenient to bring along computers everywhere. Easy access to internet at any hotspot,&lt;/i&gt;” lelaki asing itu mengomel sendirian yang barangkali ditujukan kepadaku. Aku hanya mengangguk dan menjawab “&lt;i&gt;Yup&lt;/i&gt;” sambil menyimpul senyum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;I’d  reckon you should take a bus to Changlun, then you can take either  local bus or taxi to go to UUM. That’ds be the best way to get there&lt;/i&gt;,”  saya menjelaskan. L elaki asing itu mengangguk sambil mencatatkan  maklumat penting berkenaan tempat dan arah tuju dalam buku nota kecil  dari saku baju kemejanya. Dengan ucapan “&lt;i&gt;thank you very much, you were a great help&lt;/i&gt;” lelaki itu beredar. Aku kembali melayari internet sehingga komputer ribaku kehabisan bateri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedang aku menyimpan kembali komputer ribaku ke dalam beg, lelaki asing itu kembali mendekatiku dengan sebekas donut. “&lt;i&gt;Please, treat yourself to as many doughnuts you can eat,&lt;/i&gt;” katanya dengan senyuman lebar. Aku menolak tawarannya dengan sopan, beralasankan yang aku sudah bersarapan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini tepat jam 7.30 pagi ketika aku sampai ke hentian menunggu bas Penang Sentral.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satu  persatu bas Rapid Penang bernombor 602 ke Padang Serai ku cari tetapi  tiada satu yang kelihatan. Sungguh mengecewakan, bas yang aku tunggu  masih belum kelihatan. Aku pun duduk dengan sabar sambil mendengar  dendangan lagu Maher Zain dari telefon bimbitku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika sedang khusyuk melayan lagu &lt;i&gt;Insha Allah&lt;/i&gt;,  seorang lelaki Cina dalam pertengahan 30-an atau awal 40-an berlalu di  hadapanku. Dia tersenyum. Aku membalas senyumannya. Lelaki itu duduk di  sebelahku. Aku kembali menyambung lamunan ditemani selawat dari lagu &lt;i&gt;Ya Nabi Salaam ‘Alayka&lt;/i&gt;. Ketika menghampiri akhir lagu tersebut, aku dikejutkan dengan teguran dari lelaki Cina tersebut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Lu mau ke Palang Selai aa?&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku segera mencabut &lt;i&gt;earphone&lt;/i&gt; dari telingaku dan meminta lelaki itu mengulangi soalannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Lu mau ke Palang Selai aa?&lt;/i&gt;”  lelaki itu mengulangi soalannya. Palang Selai? Apa itu? Lama aku cuba  mencerna soalannya. Oh, mungkin dia maksudkan “Padang Serai”. Sudah lama  tidak mendengar Cina bercakap bahasa Malaysia dengan pelat yang pekat  begitu. Aku tersenyum dan mengangguk kepala,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Ya, mau ke Padang Serai.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Lu asai mana?&lt;/i&gt;” lelaki itu bertanya lagi dan loghat utara yang dihiasi pelatnya yang pekat itu. &lt;i&gt;Tasek Gelugor&lt;/i&gt;, aku menjawab ringkas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Tasi Gelugot aa? Situ ala misejid?&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku kaget sebentar. Mungkin perasaan terkejut itu jelas terpancar di raut wajahku, lelaki itu segera menjelaskan,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Wa juga olang Iselam oo. Nama wa Hash-yim.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lelaki  itu mengeluarkan sekeping dokumen dilapisi plastik laminate dari beg  sandangnya lalu diserahkam kepadaku. MOHD HASHIM CHEAH BIN ABDULLAH  jelas terpampang di bahagian atas dokumen itu diikuti testimoni oleh  seorang ustaz bernama Ahmad bin Zakaria, “&lt;i&gt;… beliau baru memeluk agama Islam dan memerlukan bantuan untuk mempelajari Islam. Sekiranya mampu bantulah …&lt;/i&gt;”  Aku segera mengalih pandangan ke muka lelaki Cina di sebelahku.  Menyedari situasi sebenar yang lelaki Cina di sebelahku juga seorang  Muslim, aku segera mengangguk dan menjelaskan yang Tasek Gelugor ada  banyak masjid dan salah satunya berada benar-benar di tepi jalan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Kenapa mahu pergi masjid di Tasek Gelugor?&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Wa kina halau dali lumah,&lt;/i&gt;” jawabnya pendek. “&lt;i&gt;Keluarga wa halau wa sebab wa masuk Iselam.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hashim memandangku dengan mata yang sayu sebelum menyambung,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Keluarga  wa halau wa. Dia olang mau wa keluar Islam tapi wa tak mau woo. Wa tak  da tempat tinggai, itu sebab wa mau pigi misejid.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku mengangguk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Lu asai mana?&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Wa asai Kidah. Aloq Sitaq.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Oh, Aloq Setaq. Kenapa lu tak balik sana?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Wa talak luit. Wa cuma ala luit syilin tiga linggit tiga pulu sin,” jawab Hashim. “&lt;i&gt;Wa semalam makan lua loti saja oo. Lu tak picaya lu buley tanya itu tokey kidai makan…&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Takpa, tak perlu.&lt;/i&gt;” Aku meneliti Hashim. Badannya sedikit berbau, mungkin sudah lebih seharian tidak mandi. Mukanya kelihatan letih dan lesu. “&lt;i&gt;Berapa harga tiket balik Aloq Setaq?&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Sipuluh linggit.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku  mengeluarkan dompet dari saku seluar dan memeriksa jumlah wang yang aku  ada. Sekeping nota sepuluh ringgit, sekeping nota lima ringgit, dan  tiga keping nota seringgit. Aku mengeluarkan nota wang sepuluh ringgit  dan ku hulurkan kepada Hashim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Nah, buat beli tiket balik ke Aloq Setaq.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan ucapan &lt;i&gt;alhamdulillah&lt;/i&gt; dan &lt;i&gt;terima kasih&lt;/i&gt;, Hashim menyambut wang tersebut dan berlalu pergi. Aku kembali mendengar dendangan lagu ketuhanan dari Maher Zain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak sampai lima belas minit, Hashim terpacul di hadapanku. Dia menghulurkan sekeping kertas berwarna biru cerah kepadaku. &lt;i&gt;Tiket ke Alor Setar&lt;/i&gt;. &lt;i&gt;Harga: RM9.95&lt;/i&gt;. Aku mengembalikan tiket tersebut kepada Hashim yang menyambutnya dengan senyuman riang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Telima kasih aa. Sikalang balu wa picaya apa Ustat Mat cakap sama wa.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Ustaz Mat cakap apa sama lu?&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;i&gt;Ustat  Mat cakap sama wa, ‘Hash-yim, lu aa jangan takut. Olang Iselam lamai  woo. Lu buley mintak tolong sama dia olang, dia olang akan tolong woo.’  Sikalang wa lasa wa miming buat keputusan betui punya bila wa masuk  Iselam walaupun kina halau dali lumah.&lt;/i&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku hanya  mampu tersenyum, menahan diri sebaik mungkin dari menitiskan air mata  terharu mendengar ucapan yang terpacul dari mulut saudara baruku ini.  Aku sendiri tidak tau apa yang mungkin terjadi kepada Iman di dada  Hashim sekiranya aku tidak membantu. Apalah sangat sepuluh ringgit untuk  harga sebuah Iman bagi seorang saudara baru yang sedang mencari  kebenaran Tuhan yang Esa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TP5Bz8kjyCI/AAAAAAAAAXk/U2L8iZBsFtg/s1600/33975_1611446198644_1010914745_31662054_7447908_n.jpg" imageanchor="1" linkindex="134" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TP5Bz8kjyCI/AAAAAAAAAXk/U2L8iZBsFtg/s400/33975_1611446198644_1010914745_31662054_7447908_n.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Apalah sangat nilai duit jika dibandingkan dengan harga sebuah Iman&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;HONK!&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kuat kedengaran bunyi hon bas Rapid Penang bernombor 602 ke Padang  Serai. Aku segera meminta diri untuk menaiki bas tersebut. Hashim  menghulur tangan untuk bersalaman dan aku segera menyambutnya mesra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika bas 602 itu bergerak, Hashim sudah tidak kelihatan. &lt;em&gt;Mungkin sudah naik basnya ke Alor Setar&lt;/em&gt;,  bicara hati kecilku. Dalam bising deru enjin bas tersebut, aku berdoa  kepada Allah supaya membantu saudara baru yang bernama Mohd Hashim Cheah  ini. Pimpinlah dia ke jalan yang benar, dan peliharalah Imannya. Ameen .  . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Hidayah itu milikMu. Kau berikanlah kepada mereka yang layak dan berusaha. Dan janganlah pula Engkau menarik balik nikmat Hidayah itu setelah Engkau berikan kepada mereka. Semoga daku berada dalam golongan mereka itu, ya Allah!"&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3481281387716686052?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3481281387716686052/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3481281387716686052' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3481281387716686052'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3481281387716686052'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/12/coretan-hidup.html' title='Coretan Hidup'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TP5Bz8kjyCI/AAAAAAAAAXk/U2L8iZBsFtg/s72-c/33975_1611446198644_1010914745_31662054_7447908_n.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8414210839883107038</id><published>2010-12-01T00:59:00.001+08:00</published><updated>2010-12-01T09:40:45.363+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='personal'/><title type='text'>Berubah Angin</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Mengetahui segala yang Tersurat dan Tersirat.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya pernah berjanji pada beberapa teman untuk menjadikan laman ini sebagai suatu wadah ilmu dan tempat untuk saya membincangkan idea dan pendapat tentang apa-apa cabang ilmu mahupun berkenaan apa-apa isu semasa yang boleh memberi manfaat kepada pembaca (sekiranya ada).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi saya juga hanyalah manusia biasa yang acapkali dirundung masalah dan adakalanya emosi menjadi kurang stabil untuk menulis sesuatu yang baik dan bermanfaat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Once a writer, always a writer."&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin. Tapi dalam kes saya, ianya sesuatu yang tepat. &lt;i&gt;Because I express myself best in written words&lt;/i&gt;. Pun begitu, tidak semua perkara yang hendak saya tulis itu sesuai untuk menjadi tatapan umum. Perlu saya akui, dalam keadaan dan ketika sekarang ini agak sukar mencari seseorang yang bisa dikongsikan segala isi hati, emosi dan perasaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teman itu wujud tetapi sukar dicapai pabila saatnya amat diperlukan. Teman hidup pula masih belum ada. Jadi untuk itu, biarlah blog saja yang mendengar luahan isi hati dan rintihan rasa selain didengari yang Maha Mendengar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi bukan di sini. Biarlah laman itu &lt;i&gt;private&lt;/i&gt; dan menjadi rahsia saya dan yang Maha Mengetahui Segala yang Tersurat dan Tersirat. Dan mungkin akan dikongsikan dengan teman hidup nanti siapa jua beliau itu, insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Usah risau. Saya akan masih menulis di sini andainya saya rasakan ada sesuatu yang bermanfaat bisa saya nukilkan di sini, insyaAllah. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Hanya kepadaMu jualah daku serahkan seluruh jiwa ragaku."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8414210839883107038?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8414210839883107038/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8414210839883107038' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8414210839883107038'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8414210839883107038'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/12/barubah-angin.html' title='Berubah Angin'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7664094633502240956</id><published>2010-11-26T20:00:00.000+08:00</published><updated>2010-11-26T20:00:55.868+08:00</updated><title type='text'>The Wait</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah who Knows us better than we know ourselves.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I was bored and feeling a bit down. So I wrote this story to cheer myself up. This is hundred percent fiction. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;u&gt;&lt;b&gt;THE WAIT&lt;/b&gt;&lt;/u&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;It was a sultry moonlit night. There was no soothing breeze blowing  that night leaving the train passengers soaking in sweat. Even the air  conditioners were not working properly. Feeling dehydrated, I went to  get a soft drink from the food vendor opposite the station.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;That’s two ringgit, son. You have to be patient,&lt;/em&gt;” said the old lady from the vendor. &lt;em&gt;Why?&lt;/em&gt; I asked. “&lt;em&gt;Because the train is going to be real late tonight.&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I  went back to the station. I looked for an empty seat near the air  conditioner and I spotted a nice seat next to a married couple with  their only son of about four years of age. I sat there sipping my iced  soft drink while reading a book.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I was not sure how long  have I been reading the book when I felt somewhat sleepy. I looked at my  wristwatch and it was already half past midnight. &lt;em&gt;Geez, where is the train?&lt;/em&gt; I thought to myself.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I  have been waiting for one and a half hour and there was no sign of the  train. Most passengers looked very upset and tired. I noticed the  children who were running around the station playing tag earlier were  now snoring aloud in their parents’ lap near one corner of the station.  Next to them, a group of teenagers who were laughing very loudly while  snapping a lot of pictures were now furious and some of them were  cursing the train company and its bad management. Not far from the  management office, a staff from the train company were sweating and  stammering in answering a lot of questions in the language they were not  fluent in when two middle-aged foreigners confronted him, demanding an  explanation as to why the train was late. Anywhere in the station were  faces of people fatigued with this long wait. This included the couple  next to me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I hate this!&lt;/em&gt;” the wife raised her voice. “&lt;em&gt;We have waited for more than two hours already. Where is the train?&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Hush, love. You are going to wake Adam,&lt;/em&gt;” said the man calmly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;But the train is late!&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I know, I know . . . but be patient, okay? Everyone else is in the same shoes as we are. Okay, Anis?&lt;/em&gt;”  The man reached for his wife’s hand and held them tightly in his. His  eyes met mine and he smiled. I smiled too. Blushed, I lowered my head  and looked at the floor. I was an unmarried man anyway. I always get  embarrassed at the sight of married people cuddling (even though they  look so sweet).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;The train management is so  irresponsible! They could have at least made an announcement telling us  that the train would be late, can’t they?&lt;/em&gt;” the man’s wife continued  her protest. Their son made a sobbing sound and she comforted him. She  wiped his sweat and rocked him in her lap until he feel back to sleep. “&lt;em&gt;I’m going to complain about this!&lt;/em&gt;” she added in a lower voice, almost whispering to his husband.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Anis, do you want to hear a story?&lt;/em&gt;”  the man asked his wife after a few moments’ silence. I put down my book  so that I could listen more attentively to the story. The wife nodded.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Do you remember when we first met?&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Of course I remember! We always talk about it, don’t we?&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The  man nodded. From the man’s description, I understood that they met  during their final year’s studying abroad. It was because the woman was  late to class one day and she missed the last bus to campus. That was  when the man, in his shabby car, stopped by and asked whether she wanted  a ride as he was also going to campus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I still remember how you stammered when you wanted to ask me to ride on your car!&lt;/em&gt;” the woman laughed a little when she pinched her husband’s cheek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Her husband was red with little embarrassment. “&lt;em&gt;What do you expect? I was single and you were so pretty. It made me nervous, you know!&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Luckily I was single at time, right? I have just broken up with my ex-boyfriend.&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;I was lucky because you were single, you say&lt;/em&gt;?” the man smiled cheekily. “&lt;em&gt;You got it wrong, dear.&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;You mean . . .&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Yes, I knew you two years earlier but I didn’t dare talk to you because I knew you had a boyfriend.&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;And you waited for two years . . . ?&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“&lt;em&gt;Yes, I did,&lt;/em&gt;” the man smiled sweetly. “&lt;em&gt;And the wait was worthwhile.&lt;/em&gt;”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The  woman blushed. She realized now that her two-hour wait for the train  was nothing compared to how painful the two years’ wait her husband had  endured to wait for her. She pecked lightly on his husband’s cheek while  thanking him. I smiled witnessing the scene. How sweet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TO-gtE0-ttI/AAAAAAAAAXg/KwSrlfROw8E/s1600/santa-paula-train.jpg" imageanchor="1" linkindex="36" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="266" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TO-gtE0-ttI/AAAAAAAAAXg/KwSrlfROw8E/s400/santa-paula-train.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Do you wait patiently? :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;As for me, I learnt another valuable thing from this married couple: &lt;em&gt;Good things come to those who wait patiently&lt;/em&gt;.  The man waited patiently for the woman and they are now living happily  as man and wife. So I guess, there must be something good in store for  me for this wait? I do not know. But I strongly hope so.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Because good things surely come to those who wait patiently.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! I beseech Thee to grant me patience and to place me with al-Muqarrabeen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7664094633502240956?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7664094633502240956/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7664094633502240956' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7664094633502240956'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7664094633502240956'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/11/wait.html' title='The Wait'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TO-gtE0-ttI/AAAAAAAAAXg/KwSrlfROw8E/s72-c/santa-paula-train.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7552540488765628543</id><published>2010-11-16T21:08:00.001+08:00</published><updated>2010-11-16T21:11:39.649+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='&apos;Aidiladha'/><title type='text'>Salam 'Aidil 'Adha 1431H</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Tuhan sekalian alam.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, hari ni telah berjaya melaksanakan puasa sunat Arafah (memandangkan saya tidak berjaya menyempurnakan puasa enam Syawal. Kurang dua hari sahaja). Dan dengan terbenamnya mentari di ufuk barat (walaupun tidak kelihatan dek hujan yang tiada henti) sekejap tadi, tibalah sudah 10 Dzulhijjah 1431 Hijrah iaitu hari untuk umat Islam menyambut Hari Raya 'Aidil 'Adha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambutan ini bertitik tolak dari kisah Siti Hajar ditinggalkan oleh Nabi Ibrahim (a.s) bersama putera mereka iaitu Nabi Ismail (a.s). Sambutan ini juga sebagai mengingati kisah pengorbanan Nabi Ibrahim (a.s) yang menurut perintah Allah Ta'ala untuk menyembelih puteranya sendiri yang tidak sedikit pun gentar, malah sabar dan redha dengan ketetapan Allah itu. Dan selanjutnya kita semua tahu tentang Allah Ta'ala menggantikan Nabi Ismail (a.s) dengan binatang sembelihan berupa kibas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi, 'Aidil 'Adha banyak disisipkan dengan kisah kesabaran dan kisah pengorbanan. Mari tanya diri kita: Adakah kita tergolong dari mereka yang banyak bersabar? Sudah banyakkah kita berkorban untuk agam Islam? Jawab kepada diri sendiri dan dari situ, mari kita bersama perbaiki diri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Peringatan ini terutamanya buat diri sendiri. Bersabarlah dengan ujian Allah. Ingatlah wahai diri: Semakin banyak dan besar kemahuan kita, semakin berat ujian Allah. Ketika itulah Allah mahu melihat betapa besar pula kesabaran dirimu. Dan tentang pengorbanan. Ketika bersabar itu, jangan pula kikir untuk berkorban. Allah pandang pada usaha, bukan pada hasil. Dan lebih banyak dan besar sesuatu pengorbanan, insyaAllah akan lebih besar bantuan yang datang dariNya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhir kalam, saya ingin mengambil kesempatan ini untuk mengucapkan,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b style="color: red;"&gt;Selamat menyambut Hari Raya 'Aidil 'Adha kepada seluruh umat Islam. Semoga berjaya menghayati maksud sebenar kesabaran dan pengorbanan, insyaAllah. :')&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-p/s: Tetiba rasa syahdu selepas bertakbir berjamaah di surau mengingatkan diri sendiri yang menyampaikan khutbah untuk solat sunat 'Aidil 'Adha pada tahun lepas di surau Kelburn. Pengalaman pertama kali, dan mungkin, sata-satunya peluang seumur hidup. Allahu a'lam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Allahu akbar! Allahu akbar! Allahu akbar! Walillahil hamd."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7552540488765628543?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7552540488765628543/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7552540488765628543' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7552540488765628543'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7552540488765628543'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/11/salam-aidil-adha-1431h.html' title='Salam &apos;Aidil &apos;Adha 1431H'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-2534550763938518115</id><published>2010-11-12T23:29:00.000+08:00</published><updated>2010-11-12T23:29:18.659+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='degree'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='TESL'/><title type='text'>2.1</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, most Knowledgeable.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;This is just a quick update -- I'm still not in the mood to write anything yet (I'm really, really sorry for that).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As of today, I am no longer a student. But I'm not yet a graduate though. I'm sort of in between the two - I am what you call a &lt;span style="color: red;"&gt;GRADUAND&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Here is the definition of graduand I found online:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;b style="color: magenta;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;(n.)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt; &lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="color: lime;"&gt;A university student who has completed the requirements for, but has not yet been awarded, a particular degree&lt;/span&gt;.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;This is one of the reasons why I love English:&amp;nbsp; It has words for something in different context even though it originates from the same thing. Try find the meaning for 1) &lt;i&gt;meteor&lt;/i&gt;, 2) &lt;i&gt;meteoroid&lt;/i&gt;, and 3) &lt;i&gt;meteorite&lt;/i&gt;. I hope you'll understand what I meant.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One more thing; Let me share the result of my 5 and a half year learning and improvising myself to be an English teacher: &lt;b&gt;&lt;u&gt;I passed the TESL course and will be rewarded with second-upper (2.1) class degree&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;. Not too great, I know -- it's not like receiving a first class degree with honours or something. But still, it means a lot of things to me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&amp;nbsp;For this, I thank Allah and everyone who has contributed (directly or indirectly) and has made things easier for me throughout this 5-and-a-half year. I don't want to write any name here -- in fact, I can't. It would take me hours to list down all names.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! I thank You for all the things You have given to me and beseech You to bless everyone who has helped me throughout this year. I pray for their happiness, prosperity and bliss in this life and the Hereafter."&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-p/s: My "angka giliran" as a TESL student in IPBA is 0021 and I received 2.1 for my degree. I find that to be such beautiful "coincidence". :')&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-2534550763938518115?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/2534550763938518115/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=2534550763938518115' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2534550763938518115'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2534550763938518115'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/11/21.html' title='2.1'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8126688848446891279</id><published>2010-10-26T09:40:00.002+08:00</published><updated>2010-10-26T09:41:28.444+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='menulis'/><title type='text'>Maaf Bila Ku Tak Sempurna</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Berpengatahuan Luas tanpa batas.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maaf, kerana sudah lama saya tidak menulis di ruangan blog ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiada inspirasi untuk menulis. Mungkin juga tiada motivasi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika mengikut teori pembelajaran, saya sekarang kembali ke fasa &lt;i&gt;receptive&lt;/i&gt;. Jadi harap maaf bila saya kurang &lt;i&gt;productive&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kerana buat masa ini, saya lebih suka membaca. Tetapi saya akan kembali menulis sesuatu yang bermanfaat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Very soon, insyaAllah.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8126688848446891279?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8126688848446891279/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8126688848446891279' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8126688848446891279'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8126688848446891279'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/10/maafku-tidak-sempurna.html' title='Maaf Bila Ku Tak Sempurna'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-5248355450802723176</id><published>2010-10-04T21:14:00.002+08:00</published><updated>2010-10-04T21:15:59.707+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hati'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gelodak rasa'/><title type='text'>Gelodak Rasa Ini</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang berkuasa membolak-balikkan hati manusia.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pernahkah anda rasa sesuatu yang tak kena dengan ketulan daging di dalam rongga dada kiri anda? Rasa berat yang mencengkam, seolah-olah ada yang sedang berlawan tarik tali di situ. Kadang-kadang denyutan menjadi laju dan rasa serba tidak kena -- bagaikan sedang merasa risau akan sesuatu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Atau mungkin itu emosi yang menyelubungi hati tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin juga akibat Iman yang berkurang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entahlah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang pastinya, dari masa ke masa perasaan itu datang. Akan pasti datang dan mengganggu tumpuan dan fokus hati yang sepatutnya hanya milik Yang Esa lagi Maha Pencipta itu. Cinta dalam hati ini hanya patut untukNya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin juga Dia sedang menguji hati kita pabila rasa itu tiba. TarbiyyahNya dalam pelbagai bentuk dan cara, dan kebanyakannya dalam bentuk dan cara yang kita paling tak sangka. Sungguh, Allah jua yang Maha Mengetahui akan segala sesuatu dan Dia jugalah Perancang Terbaik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan daku serahkan segala urusan hati ini kepadaMu, ya Allah!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat hati kecilku, ini ingatan buatmu: "&lt;i style="color: magenta;"&gt;Bertenanglah dikau dari gelodak rasa ini. Ingat, ketenanganmu adalah dalam mengingati Allah.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-p/s: Sekadar mahu berkongsi sebuah klip video yang pada saya, dirasakan sangatlah menarik untuk ditonton. Sebagai ingatan bersama, terutamanya buat diri sendiri yang selalu leka dan alpa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object height="385" width="480"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/zlkPOvR2OeM?fs=1&amp;amp;hl=en_US"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/zlkPOvR2OeM?fs=1&amp;amp;hl=en_US" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah, Tuhan yang membolak-balikkan hati manusia di hujung dua jemariMu! Janganlah Engkau balikkan hatiku ini kembali kepada kekufuran dan kemungkaran setelah Engkau kenalkan aku pada nikmat dan manisnya CintaMu. Tetapkanlah aku atas JalanMu, atas AgamaMu."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-5248355450802723176?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/5248355450802723176/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=5248355450802723176' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/5248355450802723176'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/5248355450802723176'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/10/gelodak-rasa-ini.html' title='Gelodak Rasa Ini'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4013353637062163943</id><published>2010-09-28T23:48:00.000+08:00</published><updated>2010-09-28T23:48:04.558+08:00</updated><title type='text'>Minta Tolong Boleh?</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Luas PerbendaharaanNya.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin ramai yang sudah membaca cerpen terbaru tulisan saya bertajuk &lt;a href="http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/peganglah-pada-janjiku.html" linkindex="736"&gt;Pegang Pada Janjiku&lt;/a&gt;. Asalnya, cerpen itu ditulis sekadar untuk mengisi masa terluang di 'Aidilfitri di samping berkongsi fikrah tentang beberapa konsep Islami berkenaan pertunangan, pernikahan dan hubungan lelaki-perempuan menurut Islam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, saya telah ditawarkan oleh seorang sahabat untuk memanjangkan cerpen tersebut yang asalnya hanyalah sepanjang 8 mukasurat kepada 20 mukasurat supaya ianya dapat diterbitkan bersama beberapa cerpen-cerpen Islami lain dalam sebuah buku. Hasil-hasil karya telah dihantar kepada PTS untuk dipertimbangkan sama ada layak atau tidak untuk diterbitkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi di sini saya ingin memohon jasa baik para sahabat yang mengenali saya dan rakan pembaca yang kenal atau tidak mengenali, di mana jua kalian berada; untuk sama-sama mendoakan agar karya-karya tersebut terpilih untuk diterbitkan oleh PTS Publications sebagai bahan bacaan Islami alternatif untuk umat Islam di Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekiranya terpilih dan akan diterbitkan, saya akan khabarkan di sini nanti. Jika tidak terpilih, insyaAllah akan saya kongsikan Pegang Pada Janjiku "&lt;i&gt;extended version&lt;/i&gt;" di ruangan blog ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jasa baik kalian mendoakan saya didahulukan dengan ucapan terima kasih tak terhingga. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Hanya kepadaMu kami berserah segala urusan kami. Andai ianya baik untuk kami, berkatilah. Andai ianya tidak baik untuk kami, jauhilah."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4013353637062163943?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4013353637062163943/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4013353637062163943' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4013353637062163943'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4013353637062163943'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/minta-tolong-boleh.html' title='Minta Tolong Boleh?'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4130154933480680469</id><published>2010-09-26T23:52:00.000+08:00</published><updated>2010-09-26T23:52:29.941+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kindness'/><title type='text'>A Simple Act of Kindness II</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Best Provider.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;"&lt;span style="font-family: &amp;quot;Courier New&amp;quot;,Courier,monospace;"&gt;Random acts of kindness -- they curve someone else's lips while leaving you feeling good inside.&lt;/span&gt;"&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Today, I went out to get my dinner from the stall near my hostel's guard post. It was drizzling when I went out, so I took my umbrella with me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The food stall is always crowded with people especially around 6.30pm to 10pm at night. That is why I usually went to grab my dinner early. In fact, taking early dinner is good for our body as it lets our body, particularly our digestive system, to rest.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;While I was waiting for my dinner, the rain started to change from drizzle to downpour. It was cold. And from a distance, I could see an Afghan man (an international student living in the new Block 7) with both hands holding bags full of groceries walking real fast under the pouring rain. The man had no umbrella and even if he had one, he got no extra hand to use it. He was soaked inside out.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Feeling empathetic as I know how that would feel, I rushed to him with my umbrella and shielded him from the rain. Well, you might as well say that there is no point in helping him as he was already soaked. But still, I felt so compelled to help without even thinking the reason why I should help him -- I just felt I had to, and I did help. It was a random act of kindness.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As I walked him to his block, we were having a simple conversation. He introduced himself as an Afghan lecturer from Afghanistan coming here to study English and to better himself in that area. He asked who am I (as in, my nationality which I answered I am a local) and where I live. Things like that. And we reached his block. He offered to share his dinner with me with a smile, but with a smile I kindly turned him down, saying: "&lt;i&gt;It's okay, I was waiting for my dinner just now.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We shook hand. He said thank you as I left. He was smiling. And I was smiling, too, feeling good inside.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJ9nu125eDI/AAAAAAAAAXY/m3vHbkl0IJU/s1600/bumper-lg.jpg" imageanchor="1" linkindex="578" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="190" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJ9nu125eDI/AAAAAAAAAXY/m3vHbkl0IJU/s400/bumper-lg.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Happiness is doubled when shared.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span id="goog_1373678634"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span id="goog_1373678635"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So have you done any act of kindness today? Go and do something good to others -- help them, make them smile. You will feel good when you do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! Fill my heart with kindness."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4130154933480680469?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4130154933480680469/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4130154933480680469' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4130154933480680469'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4130154933480680469'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/simple-act-of-kindness-ii.html' title='A Simple Act of Kindness II'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJ9nu125eDI/AAAAAAAAAXY/m3vHbkl0IJU/s72-c/bumper-lg.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-1181754967408637120</id><published>2010-09-22T18:37:00.002+08:00</published><updated>2010-09-22T18:46:04.348+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='unexpected events'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='school'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='experience'/><title type='text'>Unexpected, Yet Funny</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Best Planner.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today is so full of unexpected-ness. If I were to direct a short drama, I'll call it "Series of Unexpected Events in SMKBJ."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yes, some unexpected things happened to me at school today.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Event 1&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;My cooperating teacher observed me conducting a lesson today. It was Form 4 Cemerlang and I was teaching about depression among teenagers. As we were entering the production stage, I gave the students a group task. Every group received a role, e.g teacher, school, parents, friends, siblings; and they have to list down at least 3 things they can do to help a depressed teenager (Q: What can you do to help?).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suddenly, a group of prefects barged in the classroom and interrupted my lesson (I was having an observation, remember?). I had to stop my lesson and gave in to the spot-check to be conducted. Who would have thought this to happen during an observation eh?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Here are some pictures I snapped during the spot-check:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnOxUgKnpI/AAAAAAAAAW4/T9Uz-pcTBiM/s1600/073.jpg" imageanchor="1" linkindex="23" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnOxUgKnpI/AAAAAAAAAW4/T9Uz-pcTBiM/s320/073.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnPJWZ2qQI/AAAAAAAAAXA/GMALsxsvORQ/s1600/074.jpg" imageanchor="1" linkindex="24" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="240" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnPJWZ2qQI/AAAAAAAAAXA/GMALsxsvORQ/s320/074.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnPZhxnaxI/AAAAAAAAAXI/Yb-meoMFFO4/s1600/075.jpg" imageanchor="1" linkindex="25" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnPZhxnaxI/AAAAAAAAAXI/Yb-meoMFFO4/s320/075.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And I lost about 20 minutes for this spot-check. But I still had about ten to fifteen more minutes left while the cooperating teacher already left during the check-up. So I continued my lesson. There were two hilarious things happened in that last minutes:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) I found out that one of the things confiscated from the class is &lt;u&gt;a bag full of underwear&lt;/u&gt;. &lt;span style="font-size: xx-small;"&gt;Male boxers and underpants&lt;/span&gt;.I asked the students, "Why in goodness' name you have the underwear in your classroom?" They told me that it is their tradition. If it is your birthday, you will be vegi-ed (I think so because this is what I heard). Perhaps some kind of ritual people in college usually do to birthday boys, which we call as "rumble." Along with that, whatever underwear you wear on that day will be taken and kept together with other underwear of the previous birthday boys. Disgusting, but hilarious. Is it not?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;. . . ah, I forgot to ask why they keep the underwear and what they will do with them. Perhaps I should ask later.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2) I burst out laughing together with the students during the last group's presentation. Let's see why:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnUefBl0fI/AAAAAAAAAXQ/rAt86_cUBbg/s1600/22092010046.jpg" imageanchor="1" linkindex="26" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnUefBl0fI/AAAAAAAAAXQ/rAt86_cUBbg/s400/22092010046.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Look at the students' answers. &lt;u&gt;The first answer was written before the spot-check, while the rest were written after&lt;/u&gt;. Isn't this funny?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And owh, a boy from this group said this the moment the prefects went out, "&lt;i&gt;So much for a spot-check . . . only wasting my precious time to learn English.&lt;/i&gt;" I don't know whether he really meant it or simply complaining, but I was touched by his remark. Thank you, boy!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Event 2&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;During the abovementioned lesson, an Indian student which is one of the jokers in the classroom, out of the sudden said, "&lt;i&gt;Teacher, ****** (a student's name) is a social rubbish. He is sampah masyarakat.&lt;/i&gt;" when I was checking them doing the comprehension exercise I gave them. I was like . . . errr? But I laughed anyway. It was so sudden, it was too funny for me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Event 3&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;After Form 4 Cemerlang, I went to teach Form 2 Gemilang about "Safety in Aeroplanes." It was a simulation-like listening activity: We pretended to be boarding an aeroplane and I played the role of a steward (though I showed the students picture of stewardess) while all the students are the passengers. I read out the instructions usually read before a plane takes off and students have to fill in the blanks on the handout I gave them. When we finished all the activities, that was when our "aeroplane" arrived at KLIA airport. The students had a lot of fun, but we finished earlier than time. So I let the students to rest and do their own work while not being too noisy.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;While I was rubbing off the whiteboard, a student called out to me and said, "&lt;i&gt;Teacher, I have a stupid question.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;How stupid it is?&lt;/i&gt;" I replied.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Very stupid,&lt;/i&gt;" he laughed. Then he showed me a scribble on a piece of paper and pointed at the word "what". I looked at him with a questioning look. And he said,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Teacher, what is what?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It was too sudden and unexpected that I remained silent for a few seconds before saying "apa" but he said, "&lt;i&gt;No, in English.&lt;/i&gt;" Seriously, I didn't know what to reply so I said I want to finish rubbing off the board while thinking for the answer. Then I went back to him to give the answer: "What" is the word used to ask a question. And we both laughed because I just realised that he was pulling a joke using the pun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I guess that is all for this entry. I love being a teacher. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"O Allah! I thank You for showing me this path. Alhamdulillah wa syukrillah"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-1181754967408637120?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/1181754967408637120/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=1181754967408637120' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1181754967408637120'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1181754967408637120'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/unexpected-yet-funny.html' title='Unexpected, Yet Funny'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJnOxUgKnpI/AAAAAAAAAW4/T9Uz-pcTBiM/s72-c/073.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7214334587214593464</id><published>2010-09-20T15:57:00.003+08:00</published><updated>2010-09-20T22:36:00.665+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='patience'/><title type='text'>Unexpected, Yet Beautiful</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, who is always with people of Patience.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It has been a few days since the day I started to feel so emotionally down and downtrodden due to some things better not said. Or rather, I know not what causes it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I became oversensitive and mostly I kept myself silent.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It would have been great to have a company, to whom I can tell things and share secrets with, so that I could cheer myself up and forget all worries. But apparently, I have none at the moment. So I bottled things up and keep them inside.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But stress eats ones up from the inside. That's what happened to me. I wanted to scream, I wanted to shout . . . but when the urge came, I kept telling myself this: &lt;i&gt;Dear self, be patient. Allah is teaching you about patience. &lt;b&gt;Fasbir, sobran jameel (be patient, because patience is beautiful)&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And today, something unexpected happened. Something that curved my lips and made my day.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I went to teach Form 2 Gemilang today and when I was about to leave the class when I finished my lesson, a student called me out. I went to him and he showed two things (&lt;strike&gt;which I'd rather not tell yet what it is&lt;/strike&gt;) -- one is red, the other one is blue. "&lt;i&gt;Teacher, choose one,&lt;/i&gt;" was what he said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Is that for me?&lt;/i&gt;" I asked.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Yes, bought it from Thailand. For you. Please choose one,&lt;/i&gt;" he grinned.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Okay. I like blue; so I'll take that one,&lt;/i&gt;" I said pointing at the beautiful, little blue thing in his left hand. He put the little blue thing in my hand and I said &lt;i&gt;thank you&lt;/i&gt;. He smiled. And I smiled.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJdvg5DHppI/AAAAAAAAAWo/1sOdqcEJoSc/s1600/blue02+-+Copy.jpg" imageanchor="1" linkindex="142" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJdvg5DHppI/AAAAAAAAAWo/1sOdqcEJoSc/s400/blue02+-+Copy.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;The blue little thing . . .&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJdv-d6OKRI/AAAAAAAAAWw/aFZaU1kmuII/s1600/blue01+-+Copy.jpg" imageanchor="1" linkindex="143" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJdv-d6OKRI/AAAAAAAAAWw/aFZaU1kmuII/s400/blue01+-+Copy.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;. . . that curved my lips and made my day. :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So my dear BEC, thank you for that little gift you gave me when I really needed something to cheer me up. It's not your gift that cheered me up, no matter how cute or beautiful it is. It is your thought that made my day. Thank you from the bottom of my heart.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Really; when you know you are remembered and loved, it will make your day.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And I thank Allah most especially, for sending me this little boy with heart of gold to cheer me up. Allah knows His servants much better than they know themselves. And He knows exactly when and how to console them when they are down.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sometimes -- perhaps most of the times, the servants are too "busy" whining and complaining that they do not realise that Allah is consoling them with things they never expected.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Did He not promise that He will not burden us with things we cannot bear? And that there will be ease after difficulties?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Innallaha ma'as sobireen (Verily, Allah is always with people of patience). Alhamdulillah, wa syukrillah."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7214334587214593464?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7214334587214593464/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7214334587214593464' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7214334587214593464'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7214334587214593464'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/unexpected-yet-beautiful.html' title='Unexpected, Yet Beautiful'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJdvg5DHppI/AAAAAAAAAWo/1sOdqcEJoSc/s72-c/blue02+-+Copy.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3184505271487447167</id><published>2010-09-18T18:41:00.000+08:00</published><updated>2010-09-18T18:41:13.961+08:00</updated><title type='text'>Patutkah?</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Mengetahui apa-apa yang di dalam hati hambaNya.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entahlah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kadang-kadang rasa mahu berhenti menulis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mahu diam sahaja tanpa berkata apa-apa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mahu pergi jauh-jauh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;. . . patutkah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Muqallibal Quluub! Tsabbit 'anni 'alaa deenik. Inni kuntu minaz dzolimeen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3184505271487447167?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3184505271487447167/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3184505271487447167' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3184505271487447167'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3184505271487447167'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/patutkah.html' title='Patutkah?'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6924486482820633983</id><published>2010-09-15T19:18:00.001+08:00</published><updated>2010-09-15T19:25:15.580+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='cerpen'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pertunangan'/><title type='text'>Peganglah Pada Janjiku</title><content type='html'>&lt;div class="mbl notesBlogText clearfix"&gt;&lt;div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang memegang hati-hati hambaNya di hujung dua jemariNya.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sibuk-sibuk  beraya ni, tetiba je rasa nak menulis. Lalu tertulislah cerpen di bawah  ini. Maaf atas kekurangan kosa kata Bahasa Melayu saya. Semoga cerpen  ini bermanfaat, insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cerpen ini ditujukan khas buat  saudara-saudara seagamaku yang masih belum dan bakal mendirikan Bait  Muslim, terutamanya Pisang 1, Razip, Kay, Pokjat, Azmir dan Tok  Penghulu. Aku sayang kamu semua kerana Allah Ta'ala. :')&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;u&gt;&lt;b&gt;Peganglah Pada Janjiku&lt;/b&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Petang itu redup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mentari  yang biasanya terik membakar kulit hari ini seolah-olah malu mempamer  diri, sembunyi di balik kawanan awan yang berarak perlahan. Angin  bertiup lembut sepoi-sepoi bahasa menyapa seraut wajah yang cantik  dibaluti kain tudung biru laut di sudut sepi tingkap berbingkai kayu  kepada sebuah rumah batu di tengah-tengah sebidang tanah sawah yang  luas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si pemilik wajah itu memandang jauh ke kaki langit,  menembusi bukit bukau yang tersergam gagah . . . mengingat perbualannya  dengan Amir ketika Amir berziarah ke rumahnya semasa 'Aidilfitri&amp;nbsp; dua  bulan yang lalu. Datang Amir bersama keluarganya, berhari raya sekaligus  merisik bunga di taman. Ketika itulah abah dan mamanya mula mengenali  Amir yang sebelumnya hanya dikenali melalui cerita dari anak perempuan  mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;AINA, selamat hari raya. Maaf kalau ada salah silap ya,&lt;/i&gt;"  kata Amir dengan suara lembut. Amir tertunduk bila matanya bertemu mata  Aina. Pipinya merah. Di sekeliling mereka, keluarga Amir dan Aina  masing-masing sedang sibuk berbual-bual sambil memakan juadah raya yang  sedia terhidang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Selamat hari raya juga. Terima kasih, awak, sebab datang beraya dengan famili.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rumah Aina riuh rendah dengan gelak tawa dan gurau senda yang diselang selikan dengan jeritan ceria kanak-kanak. &lt;i&gt;Cepat benar mereka serasi&lt;/i&gt;, fikir Aina. &lt;i&gt;Mungkin benar ada jodoh&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awak, nak tanya boleh?&lt;/i&gt;"  sapa Aina perlahan selepas beberapa lama kedua mereka membisu sambil  tersenyum melihat kerenah kanak-kanak yang bergaduh mesra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Boleh aja,&lt;/i&gt;" jawab Amir ringkas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Bila mahu masuk meminang? Dah lama saya tunggu.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amir  tertunduk diam seketika. Teringat lagi Amir ketika dia meminta bantuan  kak Lina, sepupunya yang juga belajar di IPT sama, untuk menyampaikan  hasrat hatinya untuk memperisterikan Aina. Ramai teman yang  memperlekehkan tindakannya. Kata mereka, &lt;i&gt;real men confess themselves to the girl&lt;/i&gt;.  Mungkin benar tapi bukankah Rasulullah (s.a.w) merisik wanita yang  ingin diperisterikan melalui orang tengah? Dan Baginda adalah  sebaik-baik manusia, sebaik-baik contoh kepada para lelaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awak?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lamunan Amir terhenti. Lalu dilontarkan simpulan senyum kepada Aina, "&lt;i&gt;Aina sabar ye? Tak lama dah. Ingat lagi janji saya semasa saya merisik Aina melalui kak Lina dulu?&lt;/i&gt;" Aina mengangguk perlahan. "&lt;i&gt;Peganglah pada janji saya yang itu. Manusia dipegang pada janjinya kan?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AINA  masih menunggu. Entah berapa lama lagi perlu ditunggu? Sudahlah tidak  pernah ada lafaz cinta yang terbit dari mulut Amir - barangkali Amir  tidak tahu yang perempuan perlukan sesuatu sebagai bukti? Mungkin Amir  hanya main-main sahaja. Janji kosong. &lt;i&gt;Ah, dasar lelaki! Bukan boleh percaya&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aina menggeleng-geleng kepalanya. Mahu diusir jauh usikan syaitan yang menggoyahkan hatinya. &lt;i&gt;Ya muqallibal quluub! Tsabbit quluubi 'alaa deenik. Wahai Tuhan pemilik hati! Tetapkanlah hatiku atas agamaMu&lt;/i&gt;, doa Aina.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Sabarlah Aina. Peganglah pada janji Amir,&lt;/i&gt;" Aina bermonolog sendirian untuk memujuk hatinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&amp;nbsp;---o---&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sudah  beberapa hari berlalu semenjak kak Lina menyampaikan hasrat Amir. Aina  memohon beberapa hari untuk berfikir. Menjadi isteri dan soal  perkahwinan bukanlah hal kecil. Ianya perlu difikir dan dipertimbangkan  dengan cermat. Teringat Aina pada pesanan seorang kakak semasa halaqah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Bila  kamu tersepit semasa membuat keputusan, kembalilah kepada yang Maha  Mengetahui. Mintalah bantuanNya dengan melakukan solat sunat istikharah  dan jangan lupa untuk berbincang dengan orang-orang yang lebih berilmu  pengetahuan. Istikharah itu bukan solat mintak petunjuk melalui mimpi  sahaja tetapi petunjuk Allah itu pelbagai -- salah satunya melalui orang  beriman yang berilmu.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Solat istikharah sudah Aina  lakukan berkali-kali. Pandangan kakak-kakak usrah juga sudah dipinta.  Tetapi Aina masih tidak tahu apa keputusan yang patut dibuat. &lt;i&gt;Hati tenang pada kebaikan dan bergetar pada dosa&lt;/i&gt;, itu pesanan kakak-kakak usrah. Abah dan mama juga sudah diberitahu dan diminta nasihat tetapi mereka hanya berpesan ringkas: &lt;i&gt;Kalau baik agamanya, itu dah cukup. Asalkan Aina suka&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sungguh, Aina tidak tahu apa keputusan yang terbaik untuknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan  hari ini Aina bertemu Amir buat pertama kalinya dengan bertemankan kak  Lina. Mereka bertemu selepas solat Zuhur di sebuah tempat rehat  dilengkapi kerusi dan meja dalam perkarangan masjid IPT mereka menuntut  ilmu. Pelbagai perkara mereka bicarakan -- dari soal pendirian dan  fikrah tentang Islam terutamanya hal-hal munakahat hinggalah kepada soal  peribadi dan masa depan sekiranya benar mereka berdua bakal mendirikan  Bait Muslim bersama. Menurut Amir, dia tertarik pada Aina selepas  pertama kali melihat Aina ketika mereka berdua sama-sama membantu  menjayakan program Ihya' Ramadhan di kampus. Semenjak itu Amir telah  beristikharah dan membuat keputusan bahawa Aina memang jodohnya. &lt;i&gt;Hati akan tenang pada kebaikan&lt;/i&gt;, kata Amir mengakhiri jawapannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari perbualan ringkas itu, Aina mula merasa selesa dengan Amir. Fikrah dan caranya sesuai dengan Aina. &lt;i&gt;Hati akan tenang pada kebaikan&lt;/i&gt;, bisik Aina.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Tujuan  saya merisik melalui kak Lina ni sebab nak pastikan yang Aina belum  berpunya. InsyaAllah akan saya usahakan pujuk mak abah saya untuk cepat  masuk meminang untuk formalkan mengikut adat. Sementara tu, mari usaha  menjadi Muslim yang lebih baik supaya kita sama-sama bersedia untuk Bait  Muslim. Dalam surah an-Nur Allah dah janjikan perempuan baik untuk  lelaki yang baik, dan lelaki baik untuk perempuan yang baik kan? Jika  benar ada jodoh antara kita, Allah akan satukan juga dengan RahmatNya,  insyaAllah. Anggaplah ini janji saya,&lt;/i&gt;" kata Amir sebelum mereka berpisah petang itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pulang ke bilik, Aina tersenyum lebar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;---o---&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ya,  Aina masih ingat janji Amir. Jika benar ada jodoh mereka, takkan ke  mana. Allah akan satukan juga dengan RahmatNya. Punca risau itu hanyalah  hasilan gelodak nafsu lawwamah yang memang menyakitkan, tidak pernah  tahu diam. Ditambah bisikan halus syaitan direjam. &lt;i&gt;Ya Allah!  Kurniakanlah aku kesabaran Nabi Ayyub supaya aku mampu bersabar  menentang gelodak nafsu dan bisikan syaitan yang mahu membolakkan hati  aku&lt;/i&gt;, doa Aina perlahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Aina. Aina!&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedengaran  suara mama melaung memanggil namanya. Cepat disahut panggilan mama --  sedangkan mengeluh kepada emak sudah berdosa, inikan pula tidak menyahut  panggilannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Cepat pi bersiap nu. Ada oghang nak mai ni. Tapi jangan dok lebih-lebih pulak.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Baiklah, mama,&lt;/i&gt;"  jawab Aina ringkas. Terdetik di hatinya, siapa pula yang bertandang ke  rumahnya di waktu sebegini. Selesai bertukar pakaian yang sopan dan  sesuai untuk dilihat tetamu, Aina ke dapur untuk membantu mama  menyediakan hidangan air dan juadah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Siapa mai, mama?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Nah, bawak ni pi dalam,&lt;/i&gt;"  arah mamanya tanpa menjawab soalan Aina. Aina menurut dan membawa  dulang berisi minuman ke ruang tamu. Aina sedikit terkejut apabila  disapa senyuman ibu bapa Amir. Tangan emak Amir cepat disambut dan  dicium.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Assalaamu'alaikum, pakcik makcik.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Wa'alaikumussalaam warahmatullah,&lt;/i&gt;" jawab keduanya. "&lt;i&gt;Cantik berseri Aina hari ni,&lt;/i&gt;" tambah emak Amir. Aina tersipu malu sambil berlalu dan duduk di belakang abahnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Emak dan abah Amir ni, depa mai datangnya berhajat,&lt;/i&gt;" mula abah Aina. "&lt;i&gt;Depa nak sunting bunga di taman. Depa nak pinang Aina untuk dijodohkan dengan anak teghuna depa si Amir. Aina suka dak?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aina tertunduk. Pipinya merah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Rasulullah kata, diam si anak dara pada pinangan itu tandanya setuju. Tak begitu, bang?&lt;/i&gt;" kata ayah Amir kepada ayah Aina sambil tertawa kecil. Abah Aina mengangguk mengiyakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cincin  disarung dan majlis pertunangan pun dilangsungkan serba ringkas dengan  hanya bersaksikan ahli keluarga terdekat. Pertunangan  dirahsia-rahsiakan, pernikahan dihebah-hebahkan. Bukankah begitu Sunnah  Rasul? Selesai majlis, Amir sekeluarga pun pulang. Amir tidak berbual  panjang dengan Aina. Sekadar bertanya khabar. Aina sedikit hairan dan  terkilan. Bukankah mereka sudah bertunang?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selesai membantu mama membersihkan dapur, Aina mengunci diri di dalam bilik. Dibelek dan diperhatinya tanda di jari manis. &lt;i&gt;Cantik cincin ni. Pandai Amir pilih&lt;/i&gt;, bisik Aina sendirian. Tiba-tiba terdengar ketukan perlahan di pintu biliknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Aina?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ya, abah?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Boleh abah masuk sat?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Masuklah, abah,&lt;/i&gt;"  Aina segera membuka pintu biliknya yang dikunci seketika lalu. Aina  kembali duduk di atas katil dan abahnya duduk di sebelah. Dipegang  tangan Aina yang bersarung cincin pertunangan dan dipandang mata Aina  dalam-dalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Dah besaq dah anak dagha abah ni,&lt;/i&gt;" abah Aina tersenyum. "&lt;i&gt;Tak   lama lagi dah nak jadi isteghi oghang. Banyak yang Aina kena  persiapkan diri:  Abah hantaq Aina belajaq agama, jangan biaq berkaghat  ja ilmu tu. Asah  biaq tajam. Biaq boleh bantu suami dekatkan diri  dengan Allah supaya dapat masuk syurga sama-sama."&lt;/i&gt;&amp;nbsp; Keluarga Aina  sememangnya berasal dari utara dan telah lama menetap di situ. Tak  hairanlah abah Aina sangat pekat dengan loghat utara bila bertutur. "&lt;i&gt;Ilmu   rumahtangga pun kena gilap. Nak jadi isteghi oghang kan? Kena  gembirakan dan  bahagiakan suami nanti. Alang-alang dah cuti panjang ni,  ambik peluang  asah skill memasak Aina tu dari mama. Masakan mama boleh  kalahkan Chef Wan tau!&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abah  Aina ketawa kecil.  Aina juga turut tertetawa sebelum tertunduk, tersipu malu.  Sebelum  berlalu, abah Aina mencium dahi Aina dan mencubit pipinya yang   kemerah-merahan kerana malu apabila berbicara tentang perkahwinan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Aina?&lt;/i&gt;" Abah Aina berdiri di muka pintu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ya, abah?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ni ada sepucuk sughat daghi Amir. Dia mintak abah bagi kat Aina lepaih dia balik.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aina  segera mencapai surat dari tangan abahnya dan mengucapkan terima kasih.  Sebelum menutup pintu bilik Aina, abahnya berkata sambil tersenyum, "&lt;i&gt;Abah dan mama suka sangat Amir tu. Baguih oghang dia. Pandai no Aina pilih.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Abah ni! Segan Aina tau.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aina  tersenyum. Mukanya merah. Abah Aina hanya tertawa melihat gelagat anak  daranya kemudian berlalu ke dapur untuk mendapatkan secawan kopi hitam  panas kegemarannya. Aina kembali duduk di atas katil empuknya yang  bercadarkan kain satin merah jambu dihiasi corak bunga-bungaan.  Perlahan-lahan dikeluarkan surat Amir dari sampul berwarna biru muda  lembut. Biru warna kegemaran Amir. Juga warna kegemaran Aina. Aina  tersenyum sendiri ketika membuka lipatan kertas putih di tangannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJCrTvUFjXI/AAAAAAAAAWg/djWxsLM5Olo/s1600/surat-surat.gif" imageanchor="1" linkindex="48" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJCrTvUFjXI/AAAAAAAAAWg/djWxsLM5Olo/s400/surat-surat.gif" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Bismillahirrahmanirrahim.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Assalaamu'alaikum warahmatullah wa barakatuh.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Diharapkan surat ini menemui tunanganku, Nur Aina Mawaddah binti Dzulkifli, di bawah lembayung Rahmat dan Kasih Allah Ta'ala.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Pertama  sekali, saya ingin memohon maaf kerana telah membuatkan Aina menunggu.  Hampir setahun lalu saya "merisik" Aina tapi baru hari ini dapat saya  mengikat Aina sebagai tunangan saya secara rasmi. Bukan tak mahu lebih  awal tapi tak mampu. Ikutkan hati, hari saya merisik itu juga mahu  diikat Aina sebagai isteri yang sah. Tetapi Aina sendiri tahu  halangan-halangannya. Kita merancang, Allah menentukan; dan ketentuan  Allah buat kita sentiasa yang terbaik. Dan inilah yang terbaik dapat  saya lakukan buat masa ini dengan izin-Nya: Pertunangan.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Keduanya,  saya ingin menegaskan sesuatu yang saya tahu Aina sudah tahu dan faham  tetapi bertujuan untuk mengingatkan. Muslim yang baik saling  mengingatkan antara satu sama lain, apatah lagi kita yang ada "janji"  ini. Dan mohon ingatkan saya juga andainya saya lupa dan terlanjur:  Ikatan kita ini sekadar janji antara kita berdua. Janji saya untuk  menikahi Aina dan janji Aina untuk dinikahi saya. Pertunangan kita tidak  menghalalkan apa-apa sehinggalah Aina sah sebagai isteri saya. Sungguh,  tempoh dari hari ini sehingga hari kita menjadi suami isteri masih  panjang dan terkadang akan wujud rasa rindu. Rindu itu anugerah Allah,  tetapi jika dan hanya jika ianya timbul dalam keadaan yang sesuai dan  betul. Biarlah cinta di hati tersemai, tetapi kekanglah rasa rindu.  Kerana rindu yang salah itu yang bisa melontarkan kita ke Neraka-Nya.  Na'uzubillah.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Saya hanya mahukan yang terbaik  untuk Aina, untuk saya. Untuk kita berdua. Biarlah Bait Muslim yang  bakal kita bina berlandaskan syariat Allah Ta'ala. Mudah-mudahan cinta  yang hadir di hati kita hasil mencari Cinta-Nya ini akan berkekalan --  bukan hanya sehingga ke akhir hayat kita, tetapi biarlah bawa ke Syurga  sana.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Kerana Cinta-Nya kita merasa cinta. Lalu  biarlah cinta ini suci dan luhur dengan cara yang ditetapkan-Nya,  mudah-mudahan kita dapat bertemu di Syurga-Nya dengan Izin dan  Kasih-Nya. Ini janji saya buat Aina.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Allah kasihkan orang yang bersabar dan senantiasa bersama mereka. Jadi terima kasih buat Aina kerana banyak bersabar.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;Hanya mengharapkan Mardhatillah,&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: right;"&gt;&lt;i&gt;Muhammad Amirruddin bin Abu Bakar&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aina mengesat air mata yang bergenang di mata dan mengalir ke pipinya. &lt;i&gt;Kerana Cinta-Nya kita merasa cinta&lt;/i&gt;,  bisik Aina. Benar sekali. Dalam mencari Cinta dan Redha-Nya lah Aina  bertemu Amir. Ketika masing-masing mabuk dengan Cinta Allah, ketika  itulah Dia bawakan cinta makhluk ke hati mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Terima kasih, awak,&lt;/i&gt;"  Aina tersenyum. InsyaAllah, jika benar ada jodoh antara kita takkan ke  mana. Allah juga yang pertemukan kita berdua -- menyemai cinta dan kasih  sesama makhluk di hati kita, semasa masing-masing sibuk mencari  Cinta-Nya, bukan? Terima kasih atas ingatan ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ya  Allah! Aku pohon ke hadrat-Mu kerna tanpa bantuan-Mu, aku ini hanyalah  insan yang lemah lagi hina yang hanya berasal dari setitis mani yang  bercampur. Engkau Maha Mendengar dan suka mendengar rintih rayu  hamba-Mu. Lalu oleh itu, ku pohon dari-Mu kekuatan untuk aku mengekang  rasa rindu sementara menanti tibanya hari pernikahan kami. Biarlah cinta  ini tersemai, luhur dan suci murni. Ia Anugerah dari-Mu dan aku  bersyukur dengan Kurniaan-Mu ini tetapi aku berlindung dari gelodak  nafsu dan bisikan syaitan direjam dari rasa rindu yang berombak mahukan  kejahatan. Innaka Antas Samee'ud Du'a. Ameen ya Rabbal 'Alameen.&lt;/i&gt;"&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6924486482820633983?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6924486482820633983/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6924486482820633983' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6924486482820633983'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6924486482820633983'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/peganglah-pada-janjiku.html' title='Peganglah Pada Janjiku'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TJCrTvUFjXI/AAAAAAAAAWg/djWxsLM5Olo/s72-c/surat-surat.gif' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4976218456698154411</id><published>2010-09-11T10:58:00.001+08:00</published><updated>2010-09-11T10:59:31.916+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='&apos;Aidilfitri'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ucapan'/><title type='text'>Salam 'Aidilfitri 1431H</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Pengasih dan Maha Penyayang.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di kesempatan ini, saya Hafizuddin bin Yahaya ingin mengucapkan selamat menyambut hari lebaran 'Aidilfitri kepada seluruh umat Islam (terutamanya sahabat handai di seluruh pelosok dunia dan Wellington khususnya, juga rakan-rakan pembaca sekalian).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mohon maaf atas apa-apa keterlanjuran atau kekasaran sepanjang saya menulis dan berkongsi ilmu di laman blog ini. Semoga madrasah Ramadhan telah berjaya mendidik diri, jiwa dan nafsu kita untuk menjadi Muslim yang lebih taat kepada Allah Ta'ala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambutlah lebaran ini dengan bersederhana dan janganlah berlebih-lebihan dan membazir, atau kembali kepada diri kita yang dulu kurang baik berbanding setelah mengharungi 30 hari islah bersama Ramadhan, insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TIru1tepTiI/AAAAAAAAAWY/JchgMDWeNm4/s1600/Eid+Mubarak.jpg" imageanchor="1" linkindex="16" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TIru1tepTiI/AAAAAAAAAWY/JchgMDWeNm4/s400/Eid+Mubarak.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Ikhlas dari saya. :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semoga Syawal kali ini penuh bermakna dengan memori indah di samping insan-insan tersayang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Berkatilah sambutan kemenangan kami di Syawal ini, dan mohon dipertemukan lagi dengan Ramadhan pada tahun hadapan."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4976218456698154411?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4976218456698154411/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4976218456698154411' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4976218456698154411'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4976218456698154411'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/salam-aidilfitri-1431h.html' title='Salam &apos;Aidilfitri 1431H'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TIru1tepTiI/AAAAAAAAAWY/JchgMDWeNm4/s72-c/Eid+Mubarak.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-266180699074445694</id><published>2010-09-03T20:08:00.000+08:00</published><updated>2010-09-03T20:08:19.274+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ilmu'/><title type='text'>Kisah 3 Pemuda</title><content type='html'>&lt;div class="mbl notesBlogText clearfix"&gt;&lt;div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Mengetahui.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pagi tadi di SMK Bukit Jalil ada melaksanakan sambutan Majlis Khatam al-Quran peringkat. Antara salah satu aktiviti yang dijalankan ialah penyampaian ceramah agama untuk berkenaan Nuzul Quran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di sini saya ingin berkongsi salah satu cerita yang menjadi selingan semasa penyampaian  ceramah oleh penceramah jemputan ke Majlis Khatam Quran SMK Bukit  Jalil, iaitu saudara Ustaz Dzulkhairi yang juga merupakan ketua Majlis  Ulama' Muda Semalaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya harap olahan saya bentuk penulisan ini menarik untuk dibaca, insyaAllah. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;---o---&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Diceritakan  terdapat 3 pemuda bersahabat baik. Pemuda A adalah pakar ilmu Tasawwuf.  Ilmu Tasawwuf ini berkaitan dengan pensucian hati. Apa-apa berkenaan  penyakit hati dan cara mengubatinya, dialah juara. Pemuda B pula  mempunyai ilmu Fiqh yang sangat mendalam. Tanyalah apa sahaja berkenaan  hukum hakam dalam beragama, tiada yang tidak mampu dijawabnya. Pemuda C  pula adalah seorang qari yang sangat hebat. Tiada taranum (lagu untuk  membaca Quran) yang tidak dia kuasai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada suatu hari,  ketiga-tiga pemuda ini mahu menunaikan solat Maghrib berjamaah. Pemuda A  menawarkan diri untuk menjadi imam solat tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Hati  aku paling bersih dan suci antara kita bertiga, biarlah aku yang  mengimamkan solat ini." Pemuda B dan pemuda C mengangguk setuju.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ALLAHU  AKBAR! Pemuda A mengangkat takbiratul ihram diikuti dua orang rakannya.  ALLAHU AKBAR! Pemuda A rukuk diikuti kedua sahabatnya. SAMI'ALLAHU  LIMAN HAMIDAH! Pemuda A bangun untuk i'tidal diikuti pemuda B dan C.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ALLAHU AKBAR!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba-tiba  pemuda A turun untuk rukuk semula. Kedua-dua sahabatnya terpinga-pinga  dan segera melafazkan "SUBHANALLAH!" untuk menegur. Dan solat mereka  terhenti. Rupa-rupanya pemuda A tidak pandai ilmu Fiqh dan tidak tahu  rukun-rukun solat. Solat Maghrib yang hanya ada satu rukuk pada setiap  rakaat telah tertukar olehnya dengan solat sunat gerhana yang mempunyai  dua rakaat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kali ini pemuda B pula menawarkan dirinya  untuk menjadi imam kerana katanya, dia paling tahu selok belok hukum  tentang agama. Jadi sekadar mengimamkan solat fardhu tidak mungkin  menjadi masalah kepadanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ALLAHU AKBAR! Pemuda B  mengangkat takbiratul ihram diikuti pemuda A dan pemuda C. Mula sahaja  pemuda B mahu membaca surah Fatihah, sudah kedengaran laungan  "SUBHANALLAH!" dari barisan makmum. Solat terpaksa dihentikan.  Rupa-rupanya pemuda B tidak pandai membaca Quran - tunggang langgang  bacaannya, rosak makhraj sebutan huruf-hurufnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhirnya  pemuda C yang handal dalam ilmu qiraah pun menawarkan diri untuk  mengimamkan solat. Pemuda A dan B hanya mengangguk bersetuju.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ALLAHU  AKBAR! Pemuda C mengangkat takbiratul ihram diikuti kedua sahabatnya.  Sungguh indah sekali bacaan ayat-ayat suci oleh pemuda C ini. Bacaan  rakaat pertamanya kedengaran seperti bacaan Imam Makkah. Rakaat keduanya  pula seperti bacaan Imam Madinah. Teresak menangis kedua sahabatnya di  belakang dek kerana terharu dan terkesan di hati mereka dengan bacaan  ayat-ayat suci yang indah oleh pemuda C.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selesai sahaja  solat, pemuda A dan B terus sahaja memuji keindahan bacaan Kalaamullah  oleh pemuda C. Pemuda C hanya tersenyum sambil menjawab ringkas, "Itu  aku belum ambil wudhuk lagi tu."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pemuda A dan B hanya tergamam tidak mampu melafazkan sebarang kata.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Pengajaran&lt;/u&gt;:&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Sebagai  seorang Muslim, kita tidak boleh hanya menguasai satu bidang ilmu  sahaja. Berusahalah untuk mempelajari dan mendalami semua ilmu-ilmu dengan sedaya mampu -- hati perlu suci, hukum hakam dalam beragama perlu dipelajari dan  diketahui, dan ilmu al-Quran perlu didalami. Jika tidak, apa yang  terjadi kepada pemuda-pemuda di atas mungkin berlaku kepada kita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TIDkiRuyvaI/AAAAAAAAAWQ/bxJ-PZUNHK4/s1600/4523035541.jpg" imageanchor="1" linkindex="127" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="293" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TIDkiRuyvaI/AAAAAAAAAWQ/bxJ-PZUNHK4/s320/4523035541.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Ilmu Allah itu sangat luas. Kita perlu sedaya upaya kita untuk kuasai semua ilmu asas kepada seorang Muslim. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Firman Allah Ta'ala dalam Kitab Suci al-Quran Kareem:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: lime; text-align: center;"&gt;"&lt;i&gt;. . . for you must &lt;b&gt;gain mastery&lt;/b&gt; if you are &lt;b&gt;true in Faith&lt;/b&gt;.&lt;/i&gt;"&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red; text-align: center;"&gt;[&lt;b&gt;Ali 'Imran, 3:139&lt;/b&gt;]&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sekadar berkongsi ilmu yang diperoleh pagi tadi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ini adalah peringatan untuk diri saya sendiri dan semua yang sudi membaca.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Terangilah hati ini untuk mudah mengingati ilmu-ilmuMu dan fasihkanlah lidah ini untuk mudah menyampai dan mengajarkannya kepada orang lain."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-266180699074445694?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/266180699074445694/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=266180699074445694' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/266180699074445694'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/266180699074445694'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/09/kisah-3-pemuda.html' title='Kisah 3 Pemuda'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TIDkiRuyvaI/AAAAAAAAAWQ/bxJ-PZUNHK4/s72-c/4523035541.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3749144043954703406</id><published>2010-08-27T00:22:00.004+08:00</published><updated>2010-08-27T01:10:21.693+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='patience'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='confidence'/><title type='text'>Between Confidence and Patience</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Almighty Creator.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Confidence sure is important. But too much of it is not good. Too much of anything is no good.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;Prophet Muhammad (peace be upon him) said,&lt;/div&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;"&lt;i&gt;Do good deeds properly, sincerely and moderately. &lt;b&gt;&lt;u&gt;Always adopt a middle, moderate, regular course&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;; whereby you will reach your target (of paradise).&lt;/i&gt;"&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red;"&gt;[&lt;b&gt;Bukhari&lt;/b&gt;]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Too much of confidence may turn ones into a total jerk who thinks too highly of themselves (takabbur) and amazed with themselves ('ujub or self-admiration) -- ones who think no one is better than themselves that they like to look down on other people, make fun and downgrade them all they like. They think whatever they do is right and the best of actions that they question and skeptically comment other people's actions and preferences.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yet, they get angry and offended when people do the same to them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Throughout my short life, I knew and encountered a number of people like this. It is always tiring to tolerate them. While I do not mind being looked down and made fun of; I, too, have a certain limit of patience in tolerating such people.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tell me: What it feels like when people can joke with you and make fun about you, yet you cannot do the same to them? Yes, it is irritating.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That is why I pray that Allah expands the limit of my patience. And more importantly, I pray that Allah will never ever put me in the same group with them. For Greatness belongs to Allah alone and I am merely His servant who has no power nor any strength over anything without His Will and Permission.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! Please place me with people of Patience."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3749144043954703406?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3749144043954703406/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3749144043954703406' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3749144043954703406'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3749144043954703406'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/between-confidence-and-patience.html' title='Between Confidence and Patience'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-9061781619208218971</id><published>2010-08-22T10:56:00.000+08:00</published><updated>2010-08-22T10:56:12.927+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='luahan rasa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='puisi'/><title type='text'>Di Kala Sepi Begini</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Berdiri dengan Sendiri.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/THCQvOIvpOI/AAAAAAAAAV4/mechQL9Q8ww/s1600/39105_104516279606867_102694676455694_33137_1891673_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/THCQvOIvpOI/AAAAAAAAAV4/mechQL9Q8ww/s320/39105_104516279606867_102694676455694_33137_1891673_n.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Di mana bisa mencari tenang dan bahagia?&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Di kala sepi begini&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;sering aku termanggu sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Mengenang kisah-kisah lalu&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;yang terkunci rapi&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;jauh di lubuk hati.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Mungkin aku banyak bercerita.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Juga aku banyak berkongsi rasa.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Tetapi ada saja&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;yang tak bisa dibicara,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;menyusun kata&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;kepada sesiapa.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Di kala sepi begini&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;sering aku termanggu sendiri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Memikir dan merancang&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;jalan yang bakal dilalui&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;yang mungkin penuh duri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Meski aku rapi merancang;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Menjejak jaya, memburu peluang.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Tetapi kadang-kadang&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;detik menghilang,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;mengharap adanya riang&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;bukan airmata bergenangan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Aku sedar kerdil diri ini.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Aku tahu lemahnya jiwa ini.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Aku risau goyah hati ini. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Sering mendamba suatu yang tak termampu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Sering merindu suatu yang jauh.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Sering mengharap kasih bertamu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Semua ini&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;hanyalah mainan -&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;hati&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;minda&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;emosi&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Yang bisa meracun diri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Yang bisa melemahkan jiwa.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Yang bisa menggoyahkan hati,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;ketika aku termanggu sendiri&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;di kala sepi sebegini.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Airmata bisa mengalir&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;mengenang hati kosong&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;ingin berteman.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Bermuhasabah diri&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;bertanyakan soalan,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;"Di mana Dia di hatiku ini?"&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Sungguh, banyak yang bermain di fikiran&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;tapi tak terlafazkan&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;ketika aku termanggu sendiri&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;di kala sepi begini.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/THCRHv-Bl_I/AAAAAAAAAWA/N5Uv7n9tuI8/s1600/supplication.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/THCRHv-Bl_I/AAAAAAAAAWA/N5Uv7n9tuI8/s320/supplication.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Ianya ada di dalam doa. :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Nukilan,&lt;br /&gt;Hafizuddin Yahaya.&lt;br /&gt;22 Ogos 2010 / 6.56am&lt;br /&gt;Asrama Pantai Puri IPG KBA.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Leraikan cinta dunia dari hati ini dan isikanlah ruangan kosong dalam hati dan jiwaku dengan CintaMu -- Cinta yang paling Agung dan Suci, moga aku bisa mencinta dengan hati tulus dan ikhlas hanya keranaMu."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-9061781619208218971?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/9061781619208218971/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=9061781619208218971' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/9061781619208218971'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/9061781619208218971'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/di-kala-sepi-begini.html' title='Di Kala Sepi Begini'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/THCQvOIvpOI/AAAAAAAAAV4/mechQL9Q8ww/s72-c/39105_104516279606867_102694676455694_33137_1891673_n.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-2366035491135316627</id><published>2010-08-14T03:11:00.001+08:00</published><updated>2010-08-14T06:40:28.109+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sami Yusuf'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='smile'/><title type='text'>A Simple Act of Kindness</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Best Planner.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For almost two days now, I have been listening to the new single by Sami Yusuf titled "Healing." It is a song full with moral and positive values. [&lt;a href="http://www.samiyusufofficial.com/healing/"&gt;click here to download the mp3 for free&lt;/a&gt; / &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=Tug63dI4MEY"&gt;click here to watch the video&lt;/a&gt;]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote style="color: orange;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;"A smile can change a life"&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;This is a line taken from the song. Have you ever thought that that is possible? Well, I do agree. I used to say, and is still saying this: &lt;b style="color: orange;"&gt;A kind smile with sincerity is contagious&lt;/b&gt;. Don't you agree?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Doesn't matter. Anyway, I have a story to share here:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Last Wednesday, I was observed by my supervisor. Being unprepared and with only average performance, I was a bit disillusioned and was feeling down. Next when I was teaching my Form 2 class, a few Chinese boys were getting on my nerves. They were talking quite loud and disrupting my lesson - and I burst with anger. The girls right in front of me looked scared but the boys took no heed and they kept on talking. I stopped teaching and without saying anything, I went to sit at my desk and stared outside not saying anything. The class fell silent.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suddenly Shen Wui (one of the "three stooges" known as "Sandwich" by his classmate) came to me and asked with his broken English and limited vocabulary which can be translated as, "&lt;i&gt;Teacher, are you angry? The girls are scared.&lt;/i&gt;" I told him to get back to his seat and I started to nag at the naughty boys (I always "make up" with the class after scolding them whenever they did something I do not like such as cursing) before I continued teaching. Then I noticed a Chinese girl near a window with sad face. She was upset about something. I asked Shen Wui what is wrong with the girl and he said, "&lt;i&gt;She sad, teacher.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I took my "reward box" and went to girl. I told her to take one candy and smiled as I said this: "&lt;i&gt;Don't be sad. I like to see everyone smiling in the class.&lt;/i&gt;" She took a candy and ate it without saying anything until end of that lesson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today, I went to teach the class again. I was earlier than usual (5 minutes early) and a number of students who were lingering around the class (note: before my class was recess) swarmed around me and I noticed that one them was the sad girl whom I gave a candy. She looked very happy and was smiling very brightly. She even followed me as I entered the class and was very participative throughout the whole lesson. She was shy and her English was not that good but I could see her effort. That made my day today.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;*****&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Okay, that was all. So, what's with the story? Well, what happened reminds me the message Sami Yusuf tries to convey through his new song [&lt;a href="http://www.islamiclyrics.net/sami-yusuf/healing/"&gt;check the lyric here&lt;/a&gt;]. That a simple act of kindness (with sincerity) from us can be meaningful to the person receiving it -- heal, and we will be healed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TGWYhTBtboI/AAAAAAAAAVw/9h203uodwlI/s1600/smile1-main_Full.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="275" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TGWYhTBtboI/AAAAAAAAAVw/9h203uodwlI/s400/smile1-main_Full.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;A kind and sincere smile is contagious and perhaps, can change a life. &lt;b&gt;:')&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;After all, the Prophet (peace be upon him) himself has taught us the same thing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;&lt;i&gt;Narrated by 'Abdullah bin 'Amr, a man asked the Prophet (pbuh), "What Islamic trait is the best?" The Prophet (pbuh) said, "Feed the people, and &lt;b&gt;&lt;u&gt;greet those whom you know and those whom you do not know&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red;"&gt;[&lt;b&gt;Bukhari&lt;/b&gt;]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Charity may or may not begins at home. But I am pretty sure that charity begins with ourselves. So, my dear friends and honourable readers, what are we waiting for? Start to give people, whom you know or those whom you do not know, a kind and sincere smile when you greet them. You don't know how that simple act of kindness can be meaningful to them, can make their day, and might as well change their life.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allah knows better. &lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;:')&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! I beseech Thee to keep me safe from sadness and despair and may I be able to continue doing good deeds in Thy course."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-2366035491135316627?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/2366035491135316627/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=2366035491135316627' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2366035491135316627'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2366035491135316627'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/simple-act-of-kindness.html' title='A Simple Act of Kindness'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TGWYhTBtboI/AAAAAAAAAVw/9h203uodwlI/s72-c/smile1-main_Full.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4343147695821670782</id><published>2010-08-11T03:45:00.000+08:00</published><updated>2010-08-11T03:45:59.199+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramadhan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='doa'/><title type='text'>Sempena Ramadhan Ini</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Pengampun.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, dengan limpah Rahmat dan KurniaNya, kita masih diberi peluang untuk bertemu dengan bulan keampunan penuh keberkatan iaitu Ramadhan Mubarak pada tahun ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan bersempena dengan kedatangan Ramadhan ini juga, saya Hafizuddin bin Yahaya, ingin memohon maaf dengan setulus hati yang ikhlas kepada sekalian rakan, saudara dan saudari pembaca -- yang saya kenali atau tidak kenali -- atas sebarang kesilapan atau kelemahan saya sepanjang saya menulis di laman blog ini, terutamanya jika saya ada menyinggung atau menyakiti perasaan mana-mana pihak secara sedar mahupun secara tidak sedar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan saya juga ingin mengambil peluang ini untuk menadah tangan melafaz syukur dan berdoa ke hadrat Yang Maha Kuasa supaya memberi kesempatan dan kelapangan kepada kita semua agar dapat memanfaatkan Ramadhan kali ini dengan sebaik mungkin, insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TGGrAbd1VOI/AAAAAAAAAVo/pn3RcjJCItk/s1600/ramadhan5nu8.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TGGrAbd1VOI/AAAAAAAAAVo/pn3RcjJCItk/s400/ramadhan5nu8.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Mudah-mudahan Ramadhan kali ini lebih baik dan bermakna dari tahun-tahun yang lalu, insyaAllah. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Semoga Ramadhan kali ini lebih baik buat kita semua dan terisi dengan pelbagai amalan kebajikan yang tidak putus, dan menjadi &lt;i&gt;Madrasah Ramadhan&lt;/i&gt; yang dapat mendidik hati, jiwa dan diri kita semua untuk menjadi Muslim yang lebih baik lagi di masa akan datang. InsyaAllah!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Lafaz syukurku ke hadratMu kerana masih memberi peluang untukku bertemu kekasih yang dinanti ini. Dan semoga Engkau memudahkanku untuk memanfaatkan Ramadhan Mubarak kali dengan sebaik mungkin, lebih baik lagi dari tahun-tahun yang telah lepas."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4343147695821670782?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4343147695821670782/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4343147695821670782' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4343147695821670782'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4343147695821670782'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/sempena-ramadhan-ini.html' title='Sempena Ramadhan Ini'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TGGrAbd1VOI/AAAAAAAAAVo/pn3RcjJCItk/s72-c/ramadhan5nu8.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-2555477691020062458</id><published>2010-08-09T01:34:00.002+08:00</published><updated>2010-08-09T01:36:40.824+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramadhan'/><title type='text'>Allahumma Balighna Ramadhan II</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Pengasih.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beberapa hari sahaja lagi sebelum menjelangnya Ramadhan Mubarak. Sesudah 2 tahun menyambutnya di New Zealand, tahun ini saya akan menyambut kedatangan Ramadhan di tanahair sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TF7qm6GSmrI/AAAAAAAAAVg/8mYB-0d0kvE/s1600/ramadhan-uy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="212" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TF7qm6GSmrI/AAAAAAAAAVg/8mYB-0d0kvE/s320/ramadhan-uy.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Ahlan wasahlan, ya Ramadhan!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sungguh daku rindu pada Ramadhan. Hati melonjak riang kerana tak sabar nak bertemu. Juga rasa berdebar kerana risau hajat bertemu tak kesampaian kerana ajal itu rahsia Allah dan tiada dari kita yang tahu sama ada kita sempat bertemu Ramadhan tahun ini atau tidak. Saya masih ingat yang Allahyarham Ustaz Asri, vokalis utama kumpulan nasheed Rabbani, telah dijemput Allah ke sisiNya hanya beberapa hari sebelum tibanya Ramadhan. Itu kisah orang yang banyak amalan dan perjuangannya sebagai sumbangan kepada Islam. Andai Izrail datang menjemput diri kita sekarang, sanggupkah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika bertanya diri sendiri, saya akan menjawab saya masih belum bersedia. Mungkin lebih tepat lagi, saya kurang rela sekarang. Hanya beberapa hari sahaja sebelum tibanya kekasih yang ditunggu, yang hanya kunjung tiba setahun sekali. Harap mohon diberi peluang bertemu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote style="color: orange;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;"Allahumma balighna Ramadhan!"&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: #ffd966; text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;"Ya Tuhan kami! Temukanlah kami dengan Ramadhan."&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Ini doa saya setiap kali hati teringat pada Ramadhan. Sungguh, Allah Ta'ala yang menentukan segalanya tetapi menjadi tanggungjawab kita untuk sentiasa merancang dan memohon bantuanNya. Allah tidak membantu mereka yang tidak membantu diri mereka sendiri. Bukankah begitu?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan setiap kali saya teringat pada Ramadhan, setiap kali itu juga hati rasa sedih mengenangkan Ramadhan pada tahun-tahun yang lepas telah disia-siakan tanpa diisi dengan sebanyak amalan yang mungkin. Jadi beberapa hari yang lalu, saya telah sediakan satu personal checklist untuk Ramadhan kali ini. Hampir sama dengan checklist tahun-tahun lalu, cuma dengan sedikit perubahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan blog ini sebagai saksi, saya berjanji kepada diri sendiri untuk memenuhkan Ramadhan kali ini dengan:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;1) Usaha membaca al-Quran sebanyak mungkin. Sebolehnya satu juzuk pada setiap malam sebagai bacaan utama, dan menyambung bacaan yang biasanya dilakukan setiap hari.&lt;br /&gt;2) Berusaha untuk tidak tertinggal Tarawih berjamaah. Sekurang-kurangnya 8 rakaat Tarawih. Andai di NZ dulu selalu terlepas Tarawih berjamaah kerana bekerja pada waktu malam, tahun ini tiada alasan lagi. Sakit dan lesson plan itu cuma alasan.&lt;br /&gt;3) Menjaga mulut dan hati dari perasaan mazmumah sesama insan, di samping menerapkan nilai-nilai murni dalam pengajaran di kelas setiap hari.&lt;br /&gt;4) Melakukan amalan-amalan sunat seperti bersedeqah dan lain-lain dengan kadar yang lebih banyak.&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Ya, memang banyak lagi amal ibadah lain tetapi ini adalah amalan-amalan yang telah biasa saya lakukan sedari kecil hasil didikan ibu bapa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TF7pkyHcIWI/AAAAAAAAAVY/i4p8r15jrwA/s1600/ATT00001..jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TF7pkyHcIWI/AAAAAAAAAVY/i4p8r15jrwA/s400/ATT00001..jpg" width="281" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Antara amalan-amalan digalakkan dan patut dielakkan semasa Ramadhan. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Islam adalah agama yang syumul, tidak hanya terbatas bila di dalam masjid atau ketika berbaju Melayu atau ketika di bulan Ramadhan sahaja. Tetapi untuk dijadikan sebagai gaya hidup atau &lt;i&gt;lifestyle&lt;/i&gt;, dan Ramadhan adalah platform untuk melatih diri bagi tujuan itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi marilah kita sama-sama berusaha untuk memanfaatkan Ramadhan kali ini andai kita masih berpeluang agar kita sentiasa bersedia andai Izrail datang menjemput. Dan sentiasalah berdoa agar diberi peluang bertemu Ramadhan. &lt;i&gt;Allahumma balighna Ramadhan, ya Allah!&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Berikanlah kami peluang bertemu Ramadhan kali ini agar kami bisa melatih diri kami untuk menjadi Muslim yang lebih baik setiap hari."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-2555477691020062458?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/2555477691020062458/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=2555477691020062458' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2555477691020062458'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2555477691020062458'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/allahumma-balighna-ramadhan-ii.html' title='Allahumma Balighna Ramadhan II'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TF7qm6GSmrI/AAAAAAAAAVg/8mYB-0d0kvE/s72-c/ramadhan-uy.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6600000585692148615</id><published>2010-08-03T13:43:00.000+08:00</published><updated>2010-08-03T13:43:44.278+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='puisi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Palestin'/><title type='text'>Deritamu Palestin, Derita Kami</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, sebaik-baik Perancang.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semalam saya menyertai sekumpulan pelajar IPBA menghadiri Malam Puisi Riong anjuran kumpulan Berita Harian dan Angkatan Belia Islam Malaysia (ABIM). Temanya adalah "Gaza: Deritamu Palestin, Derita Kami" dan diadakan di Galeri Kulliyyah Senireka dan Senibina Alam Sekitar (KAED), Universiti Islam Antarabangsa (UIAM) Gombak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeed8xXN4I/AAAAAAAAASw/ejsQguTfq8c/s1600/booklet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeed8xXN4I/AAAAAAAAASw/ejsQguTfq8c/s320/booklet.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Poster utama&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Menggabungkan beberapa tokoh sasterawan, artis, ilmuwan dan ahli politik, Malam Puisi Riong ini bertujuan untuk melancarkan secara rasmi Tabung Kemanusiaan dan Pendidikan Palestin anjuran bersama kumpulan Berita Harian dan ABIM dengan kerjasama Global Peace Malaysia dan UIAM bagi membantu mengumpul dana yang secukupnya (jika tidak salah, sekitar USD5juta atau mungkin lebih) untuk melangsaikan hutang tertunggak rakyat Palestin yang melanjutkan pelajaran ke peringkat tertiari dan juga membantu mereka yang bakal melanjutkan pelajaran tetapi tidak berkemampuan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secara ringkasnya, Malam Puisi Riong ini menjadi platform untuk merasmikan tabung tersebut dan pada masa sama menjadi wadah menyalurkan rasa simpati dan kasih serta kemanusiaan warga Malaysia secara amnya dan umat Islam secara khususnya buat warga Palestin yang kini ditindas oleh regim Zionis Yahudi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berikut ialah sorotan majlis tersebut secara ringkas:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFehm-xNJ8I/AAAAAAAAAS4/i0RQL-gcsmw/s1600/854.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFehm-xNJ8I/AAAAAAAAAS4/i0RQL-gcsmw/s400/854.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Majlis dimulakan dengan ucapan oleh pengerusi majlis.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeiE-RR0lI/AAAAAAAAATA/51yXTwOAZMs/s1600/855.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeiE-RR0lI/AAAAAAAAATA/51yXTwOAZMs/s400/855.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Persembahan oleh kumpulan Usratika yang mana dua orang ahlinya adalah pejuang kemanusiaan yang berada di atas kapal Mavi Marmara semasa berlakunya tragedi.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeinuTXkaI/AAAAAAAAATI/_BSUvzYkke0/s1600/864.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeinuTXkaI/AAAAAAAAATI/_BSUvzYkke0/s400/864.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Ucapan oleh Muhammad Razak Idris, Presiden ABIM.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFejEGxamHI/AAAAAAAAATQ/Oz84VHL43co/s1600/869.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFejEGxamHI/AAAAAAAAATQ/Oz84VHL43co/s400/869.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Presiden ABIM.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFejXsmpPOI/AAAAAAAAATY/CY_C0DMwLAM/s1600/871.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFejXsmpPOI/AAAAAAAAATY/CY_C0DMwLAM/s320/871.JPG" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Datuk Mior Kamarul Shahid, pengarang kumpulan Berita Harian.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFej3MgNOaI/AAAAAAAAATg/ZTipteVmKiU/s1600/876.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFej3MgNOaI/AAAAAAAAATg/ZTipteVmKiU/s400/876.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Ucapan perasmian oleh Tan Sri Muhyiddin Yassin, Timbalan Perdana Menteri Malaysia.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFekd5CnSPI/AAAAAAAAATo/5fNDyPHsam0/s1600/879.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFekd5CnSPI/AAAAAAAAATo/5fNDyPHsam0/s400/879.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Timbalan Perdana Menteri.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFek2DF052I/AAAAAAAAATw/uf1LNaHwaPE/s1600/886.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFek2DF052I/AAAAAAAAATw/uf1LNaHwaPE/s400/886.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Sumbangan oleh Tan Sri Muhyiddin kepada Tabung Kemanusiaan dan Pendidikan Palestin.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFelm9hctNI/AAAAAAAAAT4/UzVmn_Z4UPg/s1600/898.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFelm9hctNI/AAAAAAAAAT4/UzVmn_Z4UPg/s400/898.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi penuh emosi oleh Masli NO, penyair yang sedang meningkat naik.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFemDnnjuYI/AAAAAAAAAUA/tBa0onF2DHU/s1600/901.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFemDnnjuYI/AAAAAAAAAUA/tBa0onF2DHU/s400/901.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Ustaz Muhammad Uthman El-Muhammady, ilmuwan dari UIAM.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeml0grjOI/AAAAAAAAAUI/jXBW8OPgcTQ/s1600/906.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeml0grjOI/AAAAAAAAAUI/jXBW8OPgcTQ/s400/906.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Dr. Md Nur Manuty, Ketua Biro Pemahaman dan Pemantapan Agama PKR.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFenJDQ1dFI/AAAAAAAAAUQ/AtNL_DuGn-w/s1600/924.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFenJDQ1dFI/AAAAAAAAAUQ/AtNL_DuGn-w/s400/924.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi penuh tenaga oleh Prof. Madya Dr. Lim Swee Tin, Sasterawan Negara yang juga pensyarah Kesusasteraan Melayu di UPM.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFenl_1d9AI/AAAAAAAAAUY/J7kCyVftKys/s1600/927.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFenl_1d9AI/AAAAAAAAAUY/J7kCyVftKys/s400/927.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Persembahan nyanyian oleh penyanyi baru berbakat besar, Mohd Shukri Nasron atau lebih dikenali sebagai Cicik.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeoLIoSKtI/AAAAAAAAAUg/Y4X3VYObnCk/s1600/939.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeoLIoSKtI/AAAAAAAAAUg/Y4X3VYObnCk/s400/939.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Prof. Tan Seri Dr. Mohd Kamal Hassan, pensyarah UIAM.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeov7bZMYI/AAAAAAAAAUo/MykgDoP-oSY/s1600/947.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeov7bZMYI/AAAAAAAAAUo/MykgDoP-oSY/s400/947.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Deklamasi puisi oleh Datin Seri Fatini Yaacob, peneliti dan penulis buku berkenaan Natrah.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFepRUBZIqI/AAAAAAAAAUw/xWRR_jQHM4M/s1600/952.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFepRUBZIqI/AAAAAAAAAUw/xWRR_jQHM4M/s400/952.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Persembahan nyanyian bertajuk Cintamu Natrah oleh Ahmad Ramli berlatar belakangkan suara Usratika.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFepx-kvkAI/AAAAAAAAAU4/v75lP6Iq3SA/s1600/956.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFepx-kvkAI/AAAAAAAAAU4/v75lP6Iq3SA/s400/956.JPG" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Persembahan solo Ahmad Ramli yang menyanyikan lagu bertajuk Merpati Putih - sebuah lagu bermesej keamanan yang mendalam maksudnya.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeqWFhT13I/AAAAAAAAAVA/xrrWCQt6anM/s1600/969.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeqWFhT13I/AAAAAAAAAVA/xrrWCQt6anM/s400/969.JPG" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Persembahan kemuncak oleh Papa Rock, Ramli Sarip.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malang sekali kerana saya tidak dapat tunggu sehingga majlis ini berakhir kerana pemandu bas sudah memberi signal kepada kami untuk segera kembali ke bas untuk segera pulang ke IPBA.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya amat berharap yang Malam Puisi Riong ini tidak kekal hanya sebagai malam berhibur tetapi berjaya berkongsi dan menyampaikan mesej kemanusiaan kepada yang hadir dan yang tidak dapat hadir sekaligus membantu warga Palestin dan Tebing Gaza terutamanya melalui tabung kemanusiaan yang telah dilancarkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semoga niat dan usaha murni mereka yang terlibat dipandang oleh Allah Yang Maha Kuasa dan sekaligus menyampaikan bantuanNya kepada saudara Muslim kita di Palestin sana dalam bentuk bantuan yang tidak kita sangka-sangka. Ameen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Kami lemah tetapi Engkau Maha Perkasa, maka kami letakkan nasib kami sekaliannya dalam TanganMu kerna kami kami tahu, walau sehebat mana kami merancang andai tanpa RedhaMu maka semuanya adalah sia-sia belaka. Sungguh, Engkaulah sebaik-baik Perancang."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6600000585692148615?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6600000585692148615/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6600000585692148615' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6600000585692148615'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6600000585692148615'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/deritamu-palestin-derita-kami.html' title='Deritamu Palestin, Derita Kami'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFeed8xXN4I/AAAAAAAAASw/ejsQguTfq8c/s72-c/booklet.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-1994593283380596694</id><published>2010-08-02T07:13:00.000+08:00</published><updated>2010-08-02T07:13:21.363+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='layang-layang'/><title type='text'>Bagai Melepaskan Layang-Layang</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Berkuasa ke atas segala sesuatu.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFOkozRKnJI/AAAAAAAAASo/UYOX4k7G0bs/s1600/31d1a5996970cf4841a7c3f47655a090.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="302" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFOkozRKnJI/AAAAAAAAASo/UYOX4k7G0bs/s400/31d1a5996970cf4841a7c3f47655a090.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Anda pernah bermain layang-layang?&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Di kala angin bertiup kencang, itulah waktu terbaik untuk bermain layang-layang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gulungan tali anda capai lalu diikatkan pada tulang tengah rangka layang-layang. Dengan bantuan rakan yang memegang layang-layang, anda berlari-lari anak menentang arus deruan angin dan perlahan-perlahan layang-layang itu terapung di atas deruan angin. Perlahan-lahan si layang-layang terbang semakin tinggi dan sedikit demi sedikit gulungan tali anda lepaskan supaya si layang-layang boleh terbang lebih tinggi. Dan lebih tinggi lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Masih ingatkah anda? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba-tiba tiupan angin menjadi lebih kencang. Terlalu kencang. Cepat-cepat tali yang dilepaskan tadi anda gulung kembali supaya layang-layang terbang lebih rendah. Agar layang-layang kembali dekat dengan anda, sang pengemudinya. Memang, hati siapa tak melonjak gembira melihat layang-layang sendiri terbang tinggi tetapi dengan angin yang kencang sebegini, tali pun bisa putus dan layang-layang kan terbang jauh dari pandangan anda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Putusnya tali bererti suatu kehilangan. Layang-layang yang anda usaha sendiri membuatnya, atau diberikan sebagai hadiah kepada anda oleh orang lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sanggupkah?&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-1994593283380596694?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/1994593283380596694/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=1994593283380596694' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1994593283380596694'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1994593283380596694'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/08/bagai-melepaskan-layang-layang.html' title='Bagai Melepaskan Layang-Layang'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TFOkozRKnJI/AAAAAAAAASo/UYOX4k7G0bs/s72-c/31d1a5996970cf4841a7c3f47655a090.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8070258941532912537</id><published>2010-07-18T22:28:00.001+08:00</published><updated>2010-07-18T22:51:26.897+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='practicum'/><title type='text'>Teach, How You Want To Be Taught</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Lord of this World and the Hereafter.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, praise be to Allah for the opportunity He still giving me -- to breathe in oxygen and make some difference in other people's life as a teacher. And alhamdulillah too because I managed to go through my first two weeks of practicum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;I - Record&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;The first week of practicum was a bit messy and tiring for me. Settling down is no easy task: I have to get used to the new environment, have to get to know the permanent teachers in school as well as my students in two different classes, preparing lesson and completing the record book, relieving classes, and do anything the school administrators asked me to do without any complaints. When you are still a trainee, these are the things you have to face and endure, patiently.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The second week was better than the first week. Well, it should be better unless I was playing around. Naturally. I have gotten closer with my Form 4 students and they are more like friends to me than students. But my Form 2 students are still . . . let's not talk about it yet. I did not have much contact hours with them so I could not improve much. But overall, second week was better. I was observed by Mr. Harbinder and he said I have good classroom control and teacher's presence -- something which I was graded low for microteaching. Really, microteaching and actual classroom are very different and I prefer the former much better. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;II - Reflection&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;I admit it: There are times when I was disillusioned - I ask myself whether or not I have what it takes to teach students of whose population is 70 percent Chinese. Yes, this is something new for me having been raised in a religious school with no other races in my learning environment. There are times when I was stressed and depressed when people put too much or too high of an expectations on me. I was so used to do things at my own pace but with expectations, one has to keep up with other people's pace.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But always; even when you feel disillusioned and downtrodden, there are things that will keep you going. For me, it is the joy of being a teacher itself: I always feel rejuvenated whenever I see passion and enthusiasm in my students' eyes. Sometimes, their little acts and gestures of kindness are the things that make my resolve stronger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Every time I plan a lesson, I will remind myself:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: orange; text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;Chouji, &lt;b&gt;&lt;u&gt;do not&lt;/u&gt;&lt;/b&gt; plan your lessons because you want to &lt;b&gt;&lt;u&gt;impress the supervisors&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;. &lt;b&gt;&lt;u&gt;Plan your lessons - make them fun and meaningful - for your students&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;, so they will have motivation to learn English and want to learn. By making them want to learn, you can touch their heart and mind and make a difference in their life.&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Which reminds me of an advice from Mrs. Tan Siew Yen, one of our cooperating teachers in SMK Bukit Jalil:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: orange; text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;&lt;b&gt;"Teach, how you want to be taught."&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Simple advice with deep meaning. Don't you think? :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;&lt;i&gt;"So &lt;u&gt;lose not heart, nor fall into despair: For ye must gain mastery&lt;/u&gt; if ye are true in Faith."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red;"&gt;[&lt;b&gt;Ali 'Imran, 3:139&lt;/b&gt;]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;So to myself, teacher trainees and all beginning teachers, be strong and patient with all the trials before us. Never lose heart nor give up because it is our responsibility to gain mastery of what we do. As a teacher, and as a good Muslim. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-p/s: And owh, I have two observations next week. Pray the best for me, and that I will be sincere in teaching my students, not for my evaluation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! In Thy Cause I hope to strive and gain mastery of what I can and must do, so help me and ease my path to attain Thy Pleasure."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8070258941532912537?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8070258941532912537/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8070258941532912537' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8070258941532912537'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8070258941532912537'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/07/teach-how-you-want-to-be-taught_18.html' title='Teach, How You Want To Be Taught'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3370419279067334971</id><published>2010-07-17T01:00:00.001+08:00</published><updated>2010-07-17T01:03:57.778+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mom'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fatimah Hashim'/><title type='text'>If Only You Could See Me Now</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Eternal.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I was napping just now when I saw her in my dream again.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Even though a bit blurry and just for a short while this time.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It was not even a week ago when I dreamt about her -- in that dream, I believed that she was still walking on the face of this earth, warm and alive.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That dream was more like a recollection of memories I had with her. And about her. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perhaps there is still a part of me that still cannot accept her eternal absence and still wishing to see her.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Well, who doesn't?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When you haven't seen a person for two years and you will not be able to see her ever again. And she was the most important person, the most beloved woman in your life, a real teacher whose back you have been looking at from when you still could not remember anything but her warmth and compassion.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Jangan terkilan sangat,&lt;/i&gt;" someone with the kindest heart said this to me. The words I really needed at that time. The words that helped me going through the sorrowful days.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;"&lt;i&gt;Every soul shall have a taste of death and We test you by evil and by good, by way of trial: And to Us must ye return.&lt;/i&gt;"&lt;/div&gt;&lt;b style="color: red;"&gt;[al-Anbiyaa', 21:35]&lt;/b&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;The regrets are still here, somewhere deep in my heart. Because there are a lot of things I wanted and want to tell her. And one of the regrets being the fact that she cannot see what I am doing today.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TECK0TlnWwI/AAAAAAAAASg/kT4yRZ6j04k/s1600/My+Mom.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TECK0TlnWwI/AAAAAAAAASg/kT4yRZ6j04k/s400/My+Mom.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Fatimah Hashim: Forever in my memory, with Love&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;Dear mom,&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;If only you could see me now - teaching classes and making lessons fun, touching my students' life while making a difference to it; I wonder what would you say? Will you be proud of me, and not ashamed to say, "That's my son, he..." . . . the way you always did?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;Maybe I did not say this too often (and I really regret it that I didn't) but I really and truly love you. And now I am missing you with every passing day.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;I pray your soul be kept safe from harms under His Mercy and be placed among those who are near to Him.&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! In Thy Hand do I put my soul and my everything, for I am weak without You."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3370419279067334971?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3370419279067334971/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3370419279067334971' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3370419279067334971'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3370419279067334971'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/07/if-only-you-could-see-me-now.html' title='If Only You Could See Me Now'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TECK0TlnWwI/AAAAAAAAASg/kT4yRZ6j04k/s72-c/My+Mom.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7302782342621399059</id><published>2010-07-01T02:39:00.001+08:00</published><updated>2010-07-01T02:42:44.781+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='inspirational'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='teacher'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='book'/><title type='text'>Book Review: 2 (Special Entry for Practicum)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Possesser of all Knowledge.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Next week marks the start of my life as a full-time teacher trainee.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anxious? Yes. Sometimes I feel like I'm feeling too anxious and nervous for this. I even felt physical discomforts - fatigued, felt as if some kind of lump is stuck in my throat, et cetera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perhaps because I do not like to be observed. But without observation, how can a supervisor assess his or her teacher trainees, no?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I may not like to be observed but the thoughts of how can a teacher affects the life of his or her students rejuvenates me every time. So I have to believe in myself, forget all worries and remember why I chose teaching as a profession.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This reminds me to write a review on a book I read during holiday, more than a week ago.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;-----o-----&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Title: &lt;b&gt;Today I Made A Difference - A Collection of Inspirational Stories for America's Top Educators&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Author: &lt;b&gt;Various authors (edited by Joseph W. Underwood)&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Pages:&lt;b&gt; 212&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Publisher: &lt;b&gt;Adams Media&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCuEhX2Ec-I/AAAAAAAAASY/-8hgM4_jYcI/s1600/made+a+difference.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCuEhX2Ec-I/AAAAAAAAASY/-8hgM4_jYcI/s400/made+a+difference.jpg" width="292" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Even experts have times when they are disillusioned with their failures or incompetencies. They will feel so low, downtrodden and unmotivated.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Have you ever feel such feelings before?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When this happens, the best remedy is to rekindle that little spark of passion in your heart - by revisiting your reasons of choice; and your most treasured and unforgettable moments, which have made a difference to your life.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One of the ways is by reading other people's inspirational stories. And this one is a remedy for teachers.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The book &lt;b&gt;&lt;i&gt;Today I Made A Difference&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; is really a good read I would readily recommend to all teachers out there, and to anyone else interested. It compiles stories shared by various authors who are also teachers who received special Disney Teacher Award.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The book is divided into five sections namely &lt;b&gt;&lt;i&gt;Inspirations&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;&lt;i&gt;Impressions&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;&lt;i&gt;Instructions&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;&lt;i&gt;Interruptions&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; and &lt;b&gt;&lt;i&gt;Illuminations&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; which roughly reflect the different aspects of a teacher.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I was most touched when I was reading &lt;b&gt;Jason Kuhlman's &lt;i&gt;The Power of Kindness&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; and &lt;b&gt;Carol Boyer's &lt;i&gt;Yo Soy Maestra (I Am A Teacher)&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;. I was a bit emotional while reading &lt;b&gt;Julie Harris's &lt;i&gt;Two Toms&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;, and feeling somewhat romantic when reading &lt;b&gt;Susan Menkes's &lt;i&gt;Making The Cut&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;. I was most inspired when I was reading &lt;b&gt;Brigitte Tennis's &lt;i&gt;Teaching Gems&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The stories compiled in this book covers various different aspects of a teacher's life - why they chose teaching, what keeps them in the profession, and how can they make a difference to their students' life (and sometimes, save the life without them realising it).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This book is specially recommended to all teachers but anyone can read this, I assure you. Because, there must be - at least once - in your life, when you had a teacher who really made a difference in your life -- either through their kind and supportive gestures, or perhaps through their never-ending advices and words of wisdom. This is how a reader can relate the stories in this book with their own lived experience.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As for teachers, these stories can be a reminder and perhaps a motivation to reminds us that teaching profession may be tiring and draining out lives out of our mortal being, but it has the most satisfying reward when we know that our students become successful people and remember us.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;-----o-----&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;And I would like to wish all the best to all Cohort 4 members who will begin their practicum starting next week. Teaching may be harsh and tiring but hang in there, dear friends! The ease will definitely come after difficulties.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Try to see your practicum as a positive experience, only then you'll be able to enjoy it,&lt;/i&gt;" so said Mr. Harbinder Singh, my supervisor. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! Teach me what I do not know, and grant me understanding of your Knowledge and Wisdom. Lift up and away any barrier or veil from my chest so that I can better learn and strive to better myself as a better Muslim everyday."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7302782342621399059?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7302782342621399059/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7302782342621399059' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7302782342621399059'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7302782342621399059'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/07/book-review-2-special-entry-for.html' title='Book Review: 2 (Special Entry for Practicum)'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCuEhX2Ec-I/AAAAAAAAASY/-8hgM4_jYcI/s72-c/made+a+difference.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8444057079393910770</id><published>2010-06-29T06:43:00.003+08:00</published><updated>2010-06-29T06:47:53.407+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='decision-making'/><title type='text'>To Decide Is No Easy</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name Allah, Most Just.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;All through my short life so far, I learnt that making decision is not as difficult.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Because it is part and parcel of all living things given the power to think by their Almighty Creator, Allah 'Azza wa Jalla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yes, because we are all humans and we make a lot of subtle and unimportant decisions almost every hour, and a few important and life-changing decisions almost every day.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But making decision is no easy task when it involves other people as well.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Who knows when one becomes unjust in the decision-making? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;&lt;i&gt;"O ye who believe! Stand out firmly for Allah, as witnesses to fair dealing, and &lt;/i&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;let not hatred of others to you make you swerve to wrong and depart from justice. Be Just; that is next to Piety&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;, and fear Allah. For Allah is well-acquainted with all that ye do."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red;"&gt;[&lt;b&gt;al-Maidah 5:8&lt;/b&gt;]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;The Holy Quran reminds us not to let our decision be clouded with hatred and wrath as it will divert us from justice. Because vengeance lurks very closely in the depths of hatred and wrath.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But I think, Allah is telling us something even more than what is written in the Scripture. Because with the Holy Quran, there are always meanings need to be read between the lines. Because the speech of God (Kalaamullah) is too beautiful, it has many layers of meaning unfathomable to those who do not think.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I'm not saying I'm wise or anything, but this is my opinion:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;The verse above meant to hint us not to make decision or pass on judgement when we are emotional.&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By emotional, I do not only mean negative emotions such as ones listed in the verse - hatred and anger and other negative emotions such as jealousy and pride. But I also meant positive emotions: Euphoria for example. Simply because, when one is euphoric one tends to see the world from rose-coloured glasses.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In other words, too strong of emotions can divert us from being just.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The best (I reckon) decision-making should allow some room for benefit of the doubt, lest one cannot foresee what worst consequence one might have to face.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCkkuKWOTuI/AAAAAAAAASQ/kajowtoXWAE/s1600/Scales_of_justice2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCkkuKWOTuI/AAAAAAAAASQ/kajowtoXWAE/s400/Scales_of_justice2.jpg" width="347" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;&amp;nbsp;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;To be just is a responsibility&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;That makes me thinking: &lt;b&gt;&lt;i&gt;Have I been just in my decisions?&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah, the Refuge of those who seek it! Keep me safe from things I'm afraid of, and keep me safe from being unjust in my decisions."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8444057079393910770?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8444057079393910770/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8444057079393910770' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8444057079393910770'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8444057079393910770'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/06/to-decide-is-no-easy.html' title='To Decide Is No Easy'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCkkuKWOTuI/AAAAAAAAASQ/kajowtoXWAE/s72-c/Scales_of_justice2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3553908549051375553</id><published>2010-06-26T02:59:00.001+08:00</published><updated>2010-06-26T03:06:01.980+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tag'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Airil Azmei'/><title type='text'>Tagged (Special Entry)</title><content type='html'>&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang Maha Kuasa.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;Ketika sedang enak dibuai lagu Kebahagiaan Dalam Perpisahan dendangan Shahir sekejap tadi, hati tetiba terdetik nak buka blog seorang insan merangkap junior-ku. Melihat tajuk entri terbarunya, ada rasa tak kena.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;"&lt;i&gt;Mesti kena tag dengan dia ni,&lt;/i&gt;" desusku sendirian.&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;Bila diperiksa, terbukti tekaanku tepat belaka. Ahaha. &lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black;"&gt;&lt;span style="color: white;"&gt;Jadi, entri ini ditulis khas untuk tatapan seorang makhluk Allah yang (kononnya :'P) popular dengan nama &lt;/span&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Airil Azmei&lt;/span&gt; &lt;span style="color: white;"&gt;atau&lt;/span&gt; &lt;span style="color: red;"&gt;nama timangannya My First Love&lt;/span&gt; &lt;span style="color: white;"&gt;(dan &lt;/span&gt;&lt;span style="color: lime;"&gt;nama timangan lain yang bakal dipopularkan kemudian, iaitu Song of My Heart&lt;/span&gt;.&lt;span style="color: white;"&gt; Ohoho).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;But I'm not going to tag anyone, so I'm ignoring rules number 4 and 5. Sesiapa yang berminat nak buat benda alah ni, silakan ye. Tiada paksaan. :')&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; font-family: Verdana,Geneva,sans-serif; font-size: 11px; line-height: 15px; text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;1. Put your iTunes,  Windows Media Player, etc. on shuffle.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;2. For each question, press the next button  to get your answer.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;3. YOU MUST WRITE THAT SONG NAME DOWN NO MATTER HOW SILLY IT  SOUNDS.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;4. Tag 10 friends.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; 5. Everyone tagged has to do the same thing.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; 6. Have Fun!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;IF SOMEONE SAYS 'ARE  YOU OKAY' YOU SAY?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;The Goo Goo Dolls - Stay With You&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: verdana;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;(p/s: Maksudnya, jangan tanya saja tapi pujuk la sekali. Ahaha)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;HOW WOULD YOU  DESCRIBE YOURSELF?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Rabbani - Satu Qiblat Yang Sama&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Penting ni, sebagai seorang Muslim yang baik. InsyaAllah)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU LIKE IN A  GUY/GIRL?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="color: red;"&gt;Rabbani - Ibu Mithali&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Alhamdulillah, nak bakal isteri yang solehah dan boleh jadi ibu mithali. Ehehe)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;HOW DO YOU FEEL  TODAY?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Rahmat - Penyesalan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Tak ingat pun ada menyesal apa-apa hari ni? Ahaha)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT IS YOUR LIFE'S  PURPOSE?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Mirwana - Aku Tanpa CintaMu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;(p/s: Sudah tentu untuk mencari Cinta dan Redha Allah)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT'S YOUR MOTTO?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: red;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Ramli Sarip &amp;amp; Jay Jay - Senandung Hidup Berbudi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Nak pertingkatkan akhlaq Islamiah, insyaAllah)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOUR FRIENDS  THINK OF YOU?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Exists - Untukmu Ibu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;(p/s: Yang menyayangi ibu agaknya?)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOUR PARENTS  THINK OF YOU?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;span style="color: red;"&gt;+44 - Baby, Come On&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Anak emas ibubapa. Ehehe. :'P)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU THINK  ABOUT VERY OFTEN?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br style="color: white;" /&gt;&lt;span style="color: white;"&gt; &lt;/span&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Aishah - Syurga Di Telapak Kaki Ibu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Semoga ruh mak sentiasa dipelihara dan dikasihi Allah di sana. Ameen)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU THINK OF  YOUR BEST FRIEND?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br style="color: white;" /&gt;&lt;span style="color: white;"&gt; &lt;/span&gt;&amp;nbsp; &lt;span style="color: red;"&gt;Iklim - Pergimu Satu Tanda&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Ukhwah fillah abadan abada ye?)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT IS YOUR LIFE  STORY?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;The Corrs - All The Love In The World&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Adakah maksudnya untuk mencari cinta sejati? InsyaAllah da jumpa. Ehehe)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU WANT TO  BE WHEN YOU GROW UP?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Nickelback - If Everyone Cared&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Iaitu seorang guru yang inspiring, insyaAllah)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU THINK  WHEN YOU SEE THE PERSON YOU LIKE?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Ramli Sarip - Nyanyian Serambi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Mengurat dari serambikah? Ahaha)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT WILL YOU DANCE  TO AT YOUR WEDDING?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;M2M - The Day You Went Away&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Errr . . .)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT WILL THEY PLAY  AT YOUR FUNERAL&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Edcoustic - Aku Ingin MencintaiMu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Alhamdulillah~ Nasib baik sesuai. Ehehe)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT IS YOUR  HOBBY/INTEREST?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Rabbani - Anak Soleh&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Tersenyum gembira)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT IS YOUR BIGGEST  FEAR?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br style="color: white;" /&gt;&lt;span style="color: white;"&gt; &lt;/span&gt;&amp;nbsp; &lt;span style="color: red;"&gt;Kelly Clarkson - Breakaway&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Agak la. Tak suka sangat sendirian)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white; line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT IS YOUR BIGGEST  SECRET?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Kumpulan Nasyid Malaysia - Keamanan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Mencintai keamanan, bencikan perbalahan dan permusuhan)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU WANT  RIGHT NOW?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br style="color: white;" /&gt;&lt;span style="color: white;"&gt; &lt;/span&gt;&amp;nbsp; &lt;span style="color: red;"&gt;Anuar Zain &amp;amp; Elina - Suasana Hari Raya&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Errr . . . Ramadhan pun belum lagi ni)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT DO YOU THINK OF  YOUR FRIENDS?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt; &lt;span style="color: red;"&gt;Ramli Sarip &amp;amp; Khatijah Ibrahim - Doa Buat Kekasih&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Kaulah teman, kaulah kekasih. Sweet tak? Ehehe)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;WHAT WILL YOU POST  THIS AS?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Akhil Hayy - Kembara Di Tanah Gersang&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;(p/s: Errr . . . apakah? Ahaha)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Itu saja.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCT8EwQPc4I/AAAAAAAAASI/Uh1rwpPW6z4/s1600/airil.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCT8EwQPc4I/AAAAAAAAASI/Uh1rwpPW6z4/s320/airil.jpg" width="240" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white; text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Inilah muka seposen My First Love tersebut. Ahaha~ :'P&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Dah puas hati, &lt;a href="http://airilbublez.blogspot.com/"&gt;Airil Azmei&lt;/a&gt;? :'P&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: white;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 15px;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Trebuchet MS',sans-serif;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Pabila daku bersahabat, ikhlaskanlah persahabatanku hanya keranaMu. Biarkanlah daku mencintai mereka semata-mata keranaMu. Dan kekalkanlah persahabatan yang terjalin selama-lamanya, hingga ke SyurgaMu."&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3553908549051375553?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3553908549051375553/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3553908549051375553' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3553908549051375553'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3553908549051375553'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/06/tagged-special-entry.html' title='Tagged (Special Entry)'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCT8EwQPc4I/AAAAAAAAASI/Uh1rwpPW6z4/s72-c/airil.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8871456600146044526</id><published>2010-06-22T23:34:00.000+08:00</published><updated>2010-06-22T23:34:32.119+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Istighfar Taubat Nasuha'/><title type='text'>Lost and Found</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Refuge of those who seeking for it.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I'm back.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A whole day and more of contemplating, reading books and the Holy Quran and talking to some people - and dream about some things meaningful to me, have made me realise what was wrong with myself.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I have personal problems, familial problems and some other problems. These weakened my mental strength and my spirit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But others might experienced even worse situations. And more importantly, I have experienced more arduous situations than this. Perhaps these were some new situations and I didn't know how to react.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And here was my problem - what was wrong with me: &lt;b&gt;My Imaan was hollowed out&lt;/b&gt;. Yes, my soul was weary and exhausted. My heart was cloudy.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You know when that happens. Really, you'll know.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt; &lt;blockquote&gt;   &lt;div style="color: lime;"&gt;From Abu Hurayrah, the Prophet (pbuh) said: &lt;i&gt;"Keep renewing your Imaan."&lt;/i&gt; The companions asked, "O Allah's Prophet! How should we renew our Imaan?"&lt;/div&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;The Prophet replied, &lt;i&gt;"Recite &lt;b&gt;Laa Ilaaha Illallah&lt;/b&gt; often."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: red;"&gt;[&lt;b&gt;Narrated by Imam Ahmad&lt;/b&gt;]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;The Prophet (pbuh) said, &lt;i&gt;"Each heart                                  has its own passing cloud, just as the moon when it is                                  shining and there comes a cloud that replaces its                                  brightness with darkness. Whenever it (the cloud)                                  moves on, it (the moon) will shine yet again."&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;[&lt;/span&gt;&lt;b style="color: red;"&gt;Abu                                  Nu`am &amp;amp; As-Silsilah As-Sahihah&lt;/b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;From the explanation of our Prophet Muhammad (peace be upon him) in the hadiths above, we know that our Imaan will expire if we don't try maintain and renew it often. As another hadith (&lt;b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;narrated by at-Tabrani and al-Hakim&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;) explained that Imaan in our heart will be worn out just the way clothes are worn out, or become thin due to usage. All these happen whenever we sin and commit wrongdoings whether we realise it or not.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I realised this when I sat quietly when finishing my regular Quran recital after Maghrib prayer last night. There were &lt;i&gt;zikirs&lt;/i&gt; played on Astro Oasis channel while waiting for azan of Isyak prayer. I was immersed in the zikirs as I followed the recital silently, then I found one of them really moved my heart. I'm not sure what it is called but I call it &lt;i&gt;Istighfar Taubat Nasuha&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When your heart is tainted with black dots you don't realise are there, repentance (taubat) is the best remedy.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I downloaded one mp3 of this Istighfar &lt;a href="http://www.4shared.com/audio/raWmsW7d/Qasidah_Istighfar.htm"&gt;[click here to download]&lt;/a&gt; and listened to it throughout the night while sleeping. I found my pillow soaked with tears. There and then I realised how my soul has been longing to feel again the wonder when I passed through the "liminality threshold" some times ago when I first figured out myself how gracious is Allah the Almighty.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCDWbcIq5HI/AAAAAAAAASA/XTIqGtkBe3M/s1600/heart-in-hands.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="392" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCDWbcIq5HI/AAAAAAAAASA/XTIqGtkBe3M/s400/heart-in-hands.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Don't let sin taints the heart as it drives us away from Allah&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;I believe, every soul longs to see its Creator.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That's why the heart rumbles when we sin because the soul cries out of fright and awe to the Almighty Creator but the self never tried to listen to it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Forgive me, O Allah, The Forgiver! Forgive me, O Allah, away from sins. Forgive me, O Allah, The Forgiver! Forgive me, O Allah, away from sins."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8871456600146044526?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8871456600146044526/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8871456600146044526' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8871456600146044526'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8871456600146044526'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/06/lost-and-found.html' title='Lost and Found'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TCDWbcIq5HI/AAAAAAAAASA/XTIqGtkBe3M/s72-c/heart-in-hands.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-2804032525897586241</id><published>2010-06-21T01:43:00.001+08:00</published><updated>2010-06-21T01:44:41.825+08:00</updated><title type='text'>Break</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah who does not sleep.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A lot of things happened lately.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A lot things which made me sit quietly by myself and think - no, more like contemplating on few things about myself:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;My attitude.&lt;br /&gt;My language.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;My media use.&lt;br /&gt;My connectedness with people around me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Have I been just?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;To satisfy humans is infinity,&lt;/i&gt;" so said a teacher I respected back in school.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But I have people whom I want to satisfy, whom I want to listen to their advices and whom I want to share things with. But I really should know my limit - the very least, the limit I should be abiding so as to be just to others as well.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And for that, I'll be taking a break to think things through.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I have temporarily deactivated my Facebook account.&lt;br /&gt;I may not be updating this blog for awhile.&lt;br /&gt;I may not check my e-mail as often.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Thank you for putting up with me all this while. I'll see you again when I see you - which I don't know how soon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yours truly,&lt;br /&gt;Hafizuddin Yahaya @ Chouji.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! Guide me onto the Right Path and please keep me away from sins."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-2804032525897586241?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/2804032525897586241/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=2804032525897586241' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2804032525897586241'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/2804032525897586241'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/06/break.html' title='Break'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-924426743175254008</id><published>2010-06-12T01:09:00.001+08:00</published><updated>2010-06-12T01:29:10.073+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='love story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='marriage'/><title type='text'>I See You</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, the Owner of Love and Passion.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Okay, just a random title. Really. It has nothing to do with this entry. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This entry is about a pleasant dream I had last night. It was sad but sweet. About a love relationship between a man and his wife. Don't read this if you don't like romance. Cheers. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;-----o-----&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;Your Beautiful Soul&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He was right in front of the door that leads to his happiness. A brownish yellow envelope he held tightly to his chest. &lt;i&gt;This cannot be true&lt;/i&gt;, he said to himself for God-knows how many times. He just could not bring himself past the very door. There was pain and solitude in his distant eyes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Slowly, he closed his eyes as he breathed in quietly trying to take in all he just heard. The doctor's voice is as clear as his own heartbeats:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;I'm really sorry to have to tell you this: The result of your diagnosis indicates that there are five tumours around your left brain. That's why you have been suffering that tremendous headache you described to me. If only you came to hospital earlier . . .&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TBJtMNNy19I/AAAAAAAAARw/kiKcMRrMr28/s1600/stethoscope.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="155" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TBJtMNNy19I/AAAAAAAAARw/kiKcMRrMr28/s400/stethoscope.gif" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And he only had about a year or so to live. How was he supposed to tell that to the one whom he had promised to grow old with?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;"Assalaamu'alaikum."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There was no answer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He went in. No one at home. &lt;i&gt;Lisa still in her office&lt;/i&gt;, he thought. It was nearly end of the year and she usually has loads of work to finish, with accounts and credits and what other things an accountant has to do which he found to be unimportant for an English lecturer like him to understand. But she loved her job and that is enough of a reason for him to let her work.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He looked around and found a note his wife left in the kitchen telling him that she would be home late tonight. There laid his favourite dishes for dinner on the dining table. &lt;i&gt;Seems like she came back to cook during her lunchtime&lt;/i&gt;, he smiled.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After shower, he performed Isyak prayer and read the Holy Quran. Reading the Kalaamullah is always his best remedy whenever he is at his lowest - it cheers him up because it feels like the Almighty Himself is talking to him. Such peace, such tranquility. He knew no other peace like this except during prayers and when accompanied by the love of his life. He was so immersed in the reading of the Holy Scripture until he came to a verse that drew tears from his eyes. It says:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;"To every people is a term appointed: When their term is reached, not an hour can they delay; nor (an hour) can they advance (it in anticipation)."&lt;/i&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;[al-A'raaf, 7:34]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He stopped there. Images from the past filled his vision one after another: The loving faces of his late parents. The tenderness in Lisa's eyes and her beautiful smile on their wedding day - the day when they promised to one another that they will live their lives following the Prophet's tradition as best they could and to be honest to one another about anything and everything. Tears welled up in his eyes because he knew if the news had hurt him, it would her even more. Then how was he supposed to tell her?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And he fell to sleep without realising that the well-upped tears streamed down his cheeks and a few teardrops dripped onto the Scripture on his lap. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Abang,&lt;/i&gt;" a soft voice rubbed against his right ear. "&lt;i&gt;Why sleep on the prayer mat? Have you taken your dinner yet?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Lisa, you're home.&lt;/i&gt;" He glanced at where the tears had dropped onto the Quran before putting the scripture back to the high-shelves where it belongs. Then she neared his husband in her work attire and shook his hands and kissed them. &lt;i&gt;She looked as pretty as always&lt;/i&gt;, he thought - her innocent eyes of patience that had seen through their ups and downs, her beautiful lips of wisdom that had given him advices and reminders when he needed them most.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;No, sayang. I was waiting for you.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Abang, let's eat together.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For the first time in their five years of married life that the dining table felt this quiet and cold. They quarrelled and argued about many things every now and then, but they always found a way to make things up whenever they faced one another - looking in each other's eyes, at this very table. There were always jokes and laughters surrounding the atmosphere of their dining table whenever they were having dinner together, not even once they were quiet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Abang,&lt;/i&gt;" said Lisa softly, almost whispering.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Yes, sayang?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Why you're so quiet today?&lt;/i&gt;" She looked at her husband unblinking. She knew there was something wrong but assumption was not her game. She wanted to know from him if he were not well.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;How was your work today, sayang?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Abang, I think you're not well. You look pale and . . .&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Had I been a good husband to you?&lt;/i&gt;" There was loneliness in his tone and she could feel it. She approached him from the back and embraced him as she answered:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;You needn't ask that, abang. Why, you're the best man I've ever known after my late father,&lt;/i&gt;" She leaned her head against him until her cheek rubbing his, "&lt;i&gt;and I thank Allah for letting me be the happiest woman by being your wife.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Thank you,&lt;/i&gt;" he said weakly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Do you still remember,&lt;/i&gt;" she now sat next to him with his big hands in her small tender hands, "&lt;i&gt;I was a heartbroken girl, fragile to this world and I couldn't believe in any guys because I was betrayed by the one man I used to love? It was you who came to me and opened my heart when you asked for my hands in marriage. And I thank Allah and you for that.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;And do you still remember,&lt;/i&gt;" she lifted his hands and rubbed her right cheek against them, "&lt;i&gt;every time I was down and stressed by monstrous workloads, it was you who were always there for me whispering supportive and kind words despite your own stress. Your love notes, the beautiful roses, the unexpected gifts - all those made my day. And I thank Allah and you for that.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;She smiled softly and said, "&lt;i&gt;Now you have this massive burden loaded on your shoulders, why not share it with me? Didn't Allah promised us that He will not burden us with things we cannot bear? Trust Him and trust me. We'll get through whatever obstacles He tests us with.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hearing this, he remembered the verse damped with his tears from the Scripture. It says:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;"But those who believe and work righteousness, no burden do We place on any soul but that which it can bear..."&lt;/i&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;[al-A'raaf, 7:42]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;I'm sorry, sayang. I was being selfish just now. We promised to be honest but I-&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;She put her index finger onto his lips. "&lt;i&gt;Hush,&lt;/i&gt;" she said. "&lt;i&gt;No sorries.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Okay. I went for a medical check-up today because I had a severe headache. I thought of getting MC for a day or two but I received an unexpected news,&lt;/i&gt;" he stopped and looked at her tender face, a-waiting with patience.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;The doctor confirmed that I have brain cancer. There are three tumours around my left head. They are still small now, but in a year they will . . . and I may not . . .&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There were tears in her eyes but she was still smiling. She recited two verses from the Holy Quran:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;"So, verily, with every difficulty there is relief. Verily, with every difficulty there is relief."&lt;/i&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;[al-Inshirah, 94:5-6]&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;He wiped her tears and as much, he wanted to chase away the fear hiding behind her calm, patient eyes. He knew her well - of her fears, of her insecurities. He felt sorry for her more than he felt sorry for himself.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;I'm sorry I couldn't keep my promise to grow old with you and watch our kid become a good Muslim, better than any of us. Yet I-&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Abang, I said no more sorries.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And there was silence.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;. . . what if I don't remember you anymore when my cancer gets worse?&lt;/i&gt;" he asked solemnly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;I'll remind you about us, of our memories together - every day!&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;. . . what if-&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;We'll get through. Don't worry, abang. We'll get through everything together.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And there was a long silence.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TBJruk7mvOI/AAAAAAAAARo/2fj52_eOHlQ/s1600/15312_1472523733493_1245655461_2552912_7748887_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="266" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TBJruk7mvOI/AAAAAAAAARo/2fj52_eOHlQ/s400/15312_1472523733493_1245655461_2552912_7748887_n.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Thank you, Lisa,&lt;/i&gt;" he drew his wife closer to his chest and hugged her tight as if he were not letting her go, forever. And he kissed her forehead passionately, "&lt;i&gt;I love you.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;I love you too, abang.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;-----o-----&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Okay, my dream was not this detailed. I made up many parts of this story to suit my taste and creativity. Which part is originally from my dream, I wouldn't tell. So don't bother to ask,okay? :'P&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! Grant us with life partner and children who can bring us peace and tranquility, not ones who will cost us our Imaan. And we beseech Thee, o the Almighty Allah! Send Thy assistance to our oppressed brothers in Palestine. Indeed, without Thy help, we are all weak and powerless."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-924426743175254008?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/924426743175254008/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=924426743175254008' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/924426743175254008'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/924426743175254008'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/06/i-see-you.html' title='I See You'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TBJtMNNy19I/AAAAAAAAARw/kiKcMRrMr28/s72-c/stethoscope.gif' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-413517518902158361</id><published>2010-06-04T02:23:00.001+08:00</published><updated>2010-06-04T02:52:07.393+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='avaaz.org'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Yahudi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Palestin'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kemanusiaan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Israel'/><title type='text'>Biar Manis Bicara</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang memiliki Nama-nama yang indah.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya rasa, kebanyakan dari kita semua tahu dengan apa yang berlaku kepada konvoi keamanan Flotilla yang sepatutnya dihantar ke Palestin. Ya, mereka diserang oleh gerombolan askar Yahudi Zionist dan 16 orang yang tidak berdosa telah terkorban. Saya percaya ramai yang lebih tahu dan up-to-date berkenaan isu ini dari saya sendiri, jadi bukan niat saya untuk melaporkan tentang apa yang berlaku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya sekadar ingin menyuarakan pendapat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Membaca komentar-komentar berkenaan isu ini di internet - di laman-laman blog and status rakan-rakan di Facebook, saya sedikit kecewa. Kecewa dengan kata-kata kesat yang dilemparkan kepada Yahudi Zionis yang mencabul hak rakyat Palestin serta undang-undang keamanan antarabangsa secara amnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Beza Yahudi dan Israel&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Pertama sekali, ada baiknya jika saya menjelaskan sedikit tentang perbezaan antara Yahudi dan Israel. Mungkin ramai yang berkata, "Sama je kan Yahudi dan Israel? Laknatullah juga." tetapi lain pula yang tercatat di dalam al-Quran. Ya, kedua-duanya terdapat di dalam al-Quran tetapi setiap lafaz ditujukan kepada golongan yang berbeza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menurut pembacaan dan kajian saya sendiri (maaf, tiada sumber yang dapat sertakan di sini), Bani Israel merujuk kepada keturunan Nabi Ibrahim a.s melalui anak baginda iaitu Nabi Ishak a.s. Kebanyakan mereka imannya tidak kukuh, maka oleh itu Allah telah utuskan ramai para Nabi dan Rasul untuk memimpin mereka kembali kepada Allah. Dan antara nabi dan rasul tersebut ialah Nabi Musa a.s. Ya, Bani Israel inilah yang telah ditindas oleh Firaun sepertimana yang tercatat di dalam al-Quran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk melepaskan diri dari cengkaman zalim Firaun, Allah telah memerintahkan Nabi Musa a.s. untuk memimpin kaumnya untuk berhijrah ke Kan'an (yang kini dikenali sebagai Palestin). Kan'an pada ketika itu diduduki oleh satu puak yang kuat. Bani Israel yang sememangnya suka mempertikaikan perintah Allah mula mempersoalkan tentang kebarangkalian mereka untuk berjaya mengambil alih Kan'an. Nabi Musa a.s yang marah dengan segolongan besar Bani Israel yang enggan memasuki Kan'an bersama baginda telah mengharamkan mereka ini dari menjejaki Kan'an selama 40 tahun. Mereka inilah yang pada hari ini kita kenali sebagai bangsa Yahudi. Mereka inilah bangsa yang tiada tanahair kerana tidak mahu menuruti perintah Tuhan mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kenapa Yahudi? Golongan yang diharamkan masuk ke Kan'an ini dikenali sebagai Yahudi kerana mereka ini berasal dari keturunan seorang Bani Israel bernama Yahudha (maaf, jika silap pada ejaan). Beliau adalah salah seorang dari mereka yang enggan menuruti perintah Allah untuk memasuki Kan'an dan juga merupakan salah seorang daripada ketua mereka yang merempat di luar Kan'an.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jadi, tindakan mereka menduduki Palestin selepas Perang Dunia ke-2 adalah dengan alasan mengambil semula tanah air yang kononnya telah dijanjikan Tuhan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TAfXVayaLNI/AAAAAAAAARY/EYusF-Wfiws/s1600/no-Israeli.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="238" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TAfXVayaLNI/AAAAAAAAARY/EYusF-Wfiws/s320/no-Israeli.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Negara Israel adalah negara yang tidak sah kerana bangsa Yahudi adalah bangsa tanpa tanahair&lt;/i&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;(Nota tambahan: Zionis pula merujuk kepada fahaman sebahagian besar puak Yahudi kini yang dengan jelas bertentangan dengan ajaran yang dibawa oleh Nabi Musa a.s. Mereka inilah yang dikatakan akan menjadi pembantu kepada al-Masih ad-Dajjal Laknatullahi 'alaih)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Mengapa Mencela?&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Sungguh, seperti yang telah dijelaskan di atas Yahudi sememangnya satu bangsa yang acapkali ingkar perintah Allah Ta'ala. Merekalah bangsa yang telah Allah tukarkan menjadi kera kerana ingkar larangan menangkap ikan pada hari Sabbath (iaitu hari Sabtu, yang merupakan hari suci dan mulia kepada Bani Israel sepertimana hari Jumaat kepada umat Islam dan hari Ahad kepada umat Kristian). Mereka juga bangsa tanahair yang diharamkan memasuki Kan'an. Malahan mereka jugalah bangsa yang banyak membunuh nabi-nabi yang diutuskan dari kalangan mereka sendiri sepertimana nasib yang menimpa Nabi Yahya a.s.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya, mereka tidak berperikemanusiaan. Mereka kurang ajar. Lebih teruk lagi, mereka ini ingkar perintah Allah Ta'ala. Tetapi mari kita bertanya kepada diri kita sendiri beberapa soalan ini sebelum kita mahu mula mencela dan mengeluarkan kata nista kepada mereka:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) Sudahkah kita menjadi hamba yang ta'at kepada Pencipta kita? Atau kita sendiri masih terkial-kial sekadar untuk menjalankan tanggungjawab untuk menjadi seorang Muslim yang ta'at?&lt;br /&gt;2) Sudahkah kita menjadi anak yang ta'at kepada kedua ibubapa kita? Atau kita masih acapkali membuatkan mereka menitis airmata? &lt;br /&gt;3) Sudahkah kita menunaikan tanggungjawab kita kepada saudara seagama kita - para sahabat dan jiran tetangga kita? Atau kita masih dibuai arus materialistik dunia?&lt;br /&gt;4) Sudahkah kita mensucikan hati dengan mempraktikkan sifat mahmudah? Atau kita masih lagi dikuasai hati yang kotor dinaungi sifat mazmumah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Luangkan seminit untuk menjawab persoalan-persoalan ini kepada diri sendiri. Hitung kelemahan diri dan muhasabah setakat mana kita telah menjadi Muslim yang baik sebagaimana yang dituntut Allah dan diajarkan melalui Rasulullah s.a.w.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagaimana? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secara peribadi, saya akui saya masih lagi bukan seorang contoh Muslim yang baik (walaupun keinginan dan usaha untuk baiki itu ada). Dan atas sebab itu, saya merasakan yang saya tiada hak untuk mengutuk mana-mana makhluk Allah yang lain Sebagai seorang Muslim, kita ada hak kepada Allah, kepada sesama makhluk dan hak kepada alam sekitar kita yang perlu dipenuhi. Dan Islam mengajar kita untuk menghormati sesama makhluk Allah dan tidak menyakiti antara satu sama lain - inilah hak sesama manusia yang perlu kita penuhi, walaupun mereka tidak beragama Islam. Mari lihat hadith di bawah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;Dari Ibnu Abu Laila bahwa ketika Qais bin Saad r.a. dan Sahal bin Hunaif r.a. sedang berada di Qadisiyah, tiba-tiba ada iringan jenazah melewati mereka, maka kedua berdiri. Lalu dikatakan kepada keduanya: "Jenazah ini adalah termasuk dari penduduk tempatan (orang kafir)." Mereka berdua berkata: Sesungguhnya Rasulullah s.a.w. pernah dilewati iringan jenazah, lalu beliau berdiri. Ketika dikatakan: Jenazah itu Yahudi,&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: lime;"&gt;Rasulullah s.a.w. bersabda: "&lt;i&gt;&lt;b&gt;Bukahkah ia juga manusia?&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;"&lt;/div&gt;[&lt;b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Riwayat Muslim&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;]&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Benar, tujuan asal hadith ini adalah untuk mengingatkan kita tentang kematian tetapi pada masa yang sama, Rasulullah s.a.w. sedang mengajar kita untuk menghormati sesama makhluk Allah. Sedangkan Rasulullah sendiri menghormati jenazah orang Yahudi, lalu apa hak kita untuk mengutuk, melaknat dan mencerca dengan kata nista kepada bangsa Yahudi yang sedang hidup melata di bumi Allah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukan tidak boleh membenci, tetapi biar betul caranya. Islam mengajar kita &lt;i&gt;membenci perbuatan yang mengingkari perintah Allah Ta'ala, bukan membenci makhluk ciptaanNya&lt;/i&gt;. Sesama insan, biarlah kita manis berbicara dan lemah-lembut serta berpekerti dalam tindakan, walau kita dilayan dengan buruk sekalipun. Saya sangat menyanjungi dan mengkagumi tindakan seorang sukarelawan keamanan beragama Islam yang telah merawat seorang tentera Yahudi Zionis yang cedera (sepertimana yang ada dilaporkan dalam sebuah media elektronik) walaupun telah nyata tindakan tentera-tentera Zionis telah menzalimi mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bagi saya, inilah contoh pekerti dan akhlak yang patut dipamerkan oleh setiap Muslim - sentiasa berakhlak mulia walau ditindas sekalipun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Tindakan Kita&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Usahlah kita membazir masa dan tenaga kita dengan mencerca Yahudi Zionis. Pada pendapat saya, banyak lagi perkara yang lebih berfaedah boleh kita lakukan, contohnya:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) Berdoalah di setiap solat dan waktu yang terluang, memohon bantuan Allah kepada saudara seagama kita yang ditindas di seluruh dunia terutamanya di Palestin dan Gaza.&lt;br /&gt;2) Sebarkan maklumat tentang kekejaman tentera Zionis Yahudi melalui medium yang kita mampu seperti blog dan Facebook dengan intonasi informatif, bukan menghasut dan dipenuhi emosi.&lt;br /&gt;3) Menyertai demonstrasi aman atau menandatangani petisyen menentang tindakan zalim Yahudi. &lt;br /&gt;4) Sumbangkan bantuan dalam bentuk tenaga atau dana kewangan kepada saudara seagama kita.&lt;br /&gt;5) Memboikot produk-produk Yahudi yang diyakini menyumbang kepada penindasan saudara seagama kita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ada banyak lagi cara lain yang boleh kita lakukan untuk menyalurkan bantuan kepada saudara seagama kita yang tertindas di serata dunia yang tidak saya sertakan di sini. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TAfZnVbb-CI/AAAAAAAAARg/4r0fa4nB2j8/s1600/Palestine+child+and+flag.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="257" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TAfZnVbb-CI/AAAAAAAAARg/4r0fa4nB2j8/s400/Palestine+child+and+flag.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Banyak pilihan kita ada untuk membantu mereka. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;They say, "every little act of kindness can make a difference."&lt;/i&gt; Jadi, marilah mulakan usaha kita membantu rakyat Palestin dan menentang kekejaman Yahudi dengan menandatangani petisyen ini [&lt;a href="http://www.avaaz.org/en/gaza_flotilla_7/?cl=594548992&amp;amp;v=6424"&gt;klik untuk link&lt;/a&gt;].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya sudah tandatangani petisyen ini. Anda pula bagaimana?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah, ya Tuhan kami! Tuhan Muhammad, dan Tuhan Musa - Engkau Maha Mendengar dan Maha Berkuasa ke atas setiap sesuatu. Hantarkanlah bantuanMu dalam bentuk yang tidak disangka-sangka kepada saudara-saudara seagama kami yang sedang ditindas di serata dunia, sepertimana Engkau pernah menghantar kumpulan beburung Abaabil untuk menghancurkan tentera Abrahah dan bantuan angin mengaburi pandangan tentera musyrik di peperangan Badar. Sungguh, hanya kepada Engkaulah tempat kami mengadu nasib dan bermohon pertolongan. TanpaMu kami ini lemah, ya Allah!"&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-413517518902158361?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/413517518902158361/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=413517518902158361' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/413517518902158361'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/413517518902158361'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/06/biar-manis-bicara.html' title='Biar Manis Bicara'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/TAfXVayaLNI/AAAAAAAAARY/EYusF-Wfiws/s72-c/no-Israeli.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-8793312671653929613</id><published>2010-05-29T09:34:00.003+08:00</published><updated>2010-05-29T09:39:26.478+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dr. Tom Mulholland'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='healthy thinking'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='book'/><title type='text'>Book Review: 1</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Most Knowledgeable.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I have this urge to write but my mind is in a state which it cannot think too critically because at the moment, I am reading quite a heavy book entitled "&lt;i&gt;The Bible, the Qur'an and Science&lt;/i&gt;" by Maurice Bucaille. But this is not the book I will write a review about.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I will write about a book worth reading, which I have finished reading about a month ago.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;-----o-----&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Title: &lt;b&gt;The Power of Healthy Thinking to Change Your Attitude and Your Life&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Author: &lt;b&gt;Dr Tom Mulholland (NZ TV's &lt;i&gt;Attitude Doctor&lt;/i&gt;) &lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Pages: &lt;b&gt;160&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Publisher: &lt;b&gt;Reed Publishing (NZ) Ltd.&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Website: &lt;b&gt;www.theattitudedoctor.com&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S__Db26ZcYI/AAAAAAAAARQ/xRhBjY1Np1A/s1600/dr-tom-cvr.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S__Db26ZcYI/AAAAAAAAARQ/xRhBjY1Np1A/s400/dr-tom-cvr.gif" width="262" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This book is awesome. Try and read it!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;. . . okay. That is not how a book review should be written, no? Ahaha. Now, let me be a bit serious. Yes, just a bit serious.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This book is Dr. Mulholland's second book after his first popular piece &lt;i&gt;Healthy Thinking: Turning Life's Lemons into Lemonade&lt;/i&gt;. This is not a continuation from the first book, hence it can be read as a separate piece of reading.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ask yourself these questions: Do you often feel stressed, angry and frustrated in your daily life? If you answer "yes" or "maybe", well, this one book is my recommended piece of reading for you. Even if you answer "no", I will still recommend this for your reading collection.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Simply because:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This book was written in simple English and can be easily understood. Why people generally like gossips? Because they like to stick their noses into other people's affairs and to know other people's "stories". Yes, other people's stories are THAT interesting, that is why Dr. Mulholland wrote this book from his point of view based from his own experience in order to help his readers eliminate all the aforementioned negative emotions (and some others) simply by replacing negative thoughts with positive ones. Yes, it is the power of attitude!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;To enable him doing that, Dr. Mulholland first identified 10 different types of "thinkers" in Chapter 2. These types of thinkers such as &lt;i&gt;The Judge&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;The Fortune Teller&lt;/i&gt; and &lt;i&gt;The Generaliser&lt;/i&gt;, are what caused us to think negatively. In other words, they are the "bad attitudes" (this is my own phrase. Ehehe). For each negative thinkers, Dr. Mulhollad introduced a positive thinker to replace the negative one, such as &lt;i&gt;The Rationalist&lt;/i&gt; to replace &lt;i&gt;The Distorter&lt;/i&gt;. Personally, it was surprising that I myself have a number of these "bad attitudes" and thanks to Dr. Mulholland, I'm trying to change them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;While reading through, Dr. Mulholland will introduce his tool to change attitude which he called the Emotional Algebra. Sounds interesting enough? It was interesting for me, though.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;What is emotion? According to Dr. Mulhollad, emotion is caused by thoughts plus trigger(s). Therefore, to be able to think positively,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;b&gt;Thought + Trigger = Emotion&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;hence&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;Emotion - Trigger = Thought&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Interesting, isn't it? Then, the author will show how to apply this Emotional Algebra in one's daily life by relating the equation to the identified thinkers revealed earlier. Well, there are a number of other equations (I think there two more!) but I won't give any more spoilers. Enough said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If you think this book is interesting, then get one! Yes, I do not receive any royalty or payment for recommending this book. Simply because, I think this one is really, a good read. So yes, happy reading! :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;b&gt;*monologue to myself*&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Go Chouji! You need to use the Emotional Algebra to snap out of whatever negative thoughts you are having in your head at the moment. Allah does not help those who only pray without first try to help themselves, now, remember?&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! To You belong all wisdom and You are the Most Knowledgeable. Bless us with sharp mind to seek the truth and clear our chests from any difficulties to receive knowledge. Ameen."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-8793312671653929613?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/8793312671653929613/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=8793312671653929613' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8793312671653929613'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/8793312671653929613'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/05/book-review-1.html' title='Book Review: 1'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S__Db26ZcYI/AAAAAAAAARQ/xRhBjY1Np1A/s72-c/dr-tom-cvr.gif' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6701746898153295092</id><published>2010-05-25T14:34:00.002+08:00</published><updated>2010-05-25T18:51:45.654+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='first love'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='cinta pertama'/><title type='text'>Kisah Cinta Pertama</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, Cintaku yang paling utama.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;[Note: For this entry, I will use both Bahasa Melayu and English interchangeably.]&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baru semalam saya terbaca entri menarik seorang rakan (yang juga merupakan junior se-apartment yang selalu kami "buli". Ehehe), tentang "kisah chenta pertama" beliau [&lt;a href="http://airilbublez.blogspot.com/2010/05/my-first-love.html"&gt;klik sini untuk baca&lt;/a&gt;]. It was hilarious, mind you, and made me feel like sharing my own "kisah chenta pertama".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;They say, your past actions and experience made the you today. And also, a man remembers most his first love. Is it true? Well, I wouldn't say "NO" though because to a certain extent, I experientally agree.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;If my mind serves me right, the first time I really fell in love was when I was in Form 3. There was this new girl who had just transferred to our school just months before PMR. Let's call her M. I believe the first thing about girls that attract most guys are their outward appearances. Beautiful eyes, fair skin, voluptuous lips - all these. Call me a weirdo but I got attracted to a girl's name before I "analyse" their physique and appearance. And M's name was somewhat peculiar to everyone's ears but having learnt Arabic myself, I thought her name was beautiful. After having seen her for the first time, I think I went head over heels for her. But unfortunately, I was too shy for my own good.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Before we started Form 4, I always dreamt to be in the same class with M. I guess I was lucky. I was in the same class with her. But goodness, I was too shy and I took one whole year to make my real move: I sent her a &lt;i&gt;kad raya&lt;/i&gt; end of that year.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We had some Physics extra classes during year-end school break with Cikgu Marhalim because we did not finish our syllabus. I said I was shy, remember? So I always tried to avoid her. However there was once, after one of the classes, she was able to "corner" me and asked why I sent her the card. Guess what answer I gave her? Yes, a stupid excuse: "&lt;i&gt;Because I had an extra card, and I somehow had your house address.&lt;/i&gt;" I guess she saw through my answer and knew that I like her. We became friends. To think again, I think I was her first (and perhaps the only) male friend she had in school.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span id="goog_2065215486"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span id="goog_2065215487"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span id="goog_838939976"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span id="goog_838939977"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_ttq9Uv_II/AAAAAAAAAQ4/Ju4JXUYVJf8/s1600/30954_1127104715667_1768673952_235361_6996033_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_ttq9Uv_II/AAAAAAAAAQ4/Ju4JXUYVJf8/s400/30954_1127104715667_1768673952_235361_6996033_n.jpg" width="300" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Tempat bertemunya "chenta pertama" :'P&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;The whole year of Form 5 was marvellous. We exchanged letters which we placed under each other's table. I went home late everyday and that was when I placed my letter. She came to school earliest everyday, that was when she placed hers. Every two or three days, my friends would see me grinning contentedly to myself like &lt;i&gt;kerang busuk&lt;/i&gt;. Because I received her letter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There was none who knew about our "friendship" but very few - her best friend and my best friend. The exchanging of letters went on for the whole year. I still remember when I confessed to her that I like her in one of the letters. She asked for confirmation whether or not I was serious and &lt;i&gt;bukan main-main&lt;/i&gt;. I guess I was more of a coward than a wallflower back then when I took back my words and said, "&lt;i&gt;Ha'ah, main-main je.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And so we finished school and led our life on different paths. I went to KMPk. She went to KMPP. Even so, we were still in touch. While in KMPk, I learnt a lot of "new things" and most of the time, I forgot to keep in touch with her. It was M who always texted and sometimes called me. I guess it meant something - in other words, she was trying to tell me something which I still couldn't understand at that time.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Having spent a year in KMPk, I realised the harsh truth about science - it requires more and more calculation skills as you dig deeper into it. Lacking talent and ability in calculation, enthusiasm alone was not able to push me forward in the field. And so I chose to enrol for TESL course (since I found that I was more able in the language field than in calculation). I told her that and she applied for the course too. I guess that should mean something, right? But being a late-bloomer I was, I was too blind to see that.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perhaps Allah has destined me to become a teacher: I was accepted for TESL enrolment and I came to IPBA. M was not selected for the enrolment and she had to further her study in college. Out of sight, out of mind. So they said. Perhaps it's true in some ways because the number of texts between us became lesser and lesser every month. I still liked her at that time but I was just too afraid of commitment in a relationship. And I never confessed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_tuVlXg_ZI/AAAAAAAAARI/9A6FWBKyM9U/s1600/Hostel+block+3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_tuVlXg_ZI/AAAAAAAAARI/9A6FWBKyM9U/s400/Hostel+block+3.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Titik permulaan baru :'P&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Another one and a half year passed when I was in IPBA (that sums up to about five years since I knew her), and only then I felt like I had gathered enough courage to confess again. One night, just few days before my final exam during foundation year, I texted her. We had the casual chit-chat and updates about each other. A quarter to midnight, I dared myself to ask her this question:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awak single lagi?&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I waited until midnight but there was no reply. I felt guilty of asking the question and I apologised if the question was somewhat offensive to her. Another quarter of an hour passed and still there was no reply. I gave up hope of receiving any reply and focused on my study. To my surprise, I received a text at half past midnight:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Awak, maaf tau reply lambat. Tadi ada orang call saya. Orang penting.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Or something along the line. I forgot how she wrote in the message but it was a suggestive text. To tell me that she was taken. It took me the whole ten minutes just to reply:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;It's okay, &lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;u&gt;friend&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;. Good night.&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Okay, that should be all. Bukan hendak menimbulkan tentang perkara silam, sekadar mahu berkongsi pengalaman. Bagi saya, banyak yang saya pelajari dari pengalaman sendiri. They are:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) A man has to be brave to let the girl he likes know about his feelings. But of course, ikutlah saranan syarak.&lt;br /&gt;2) Be responsible for what you said. Never take back what you said if it was really what you meant.&lt;br /&gt;3) Do not easily let go things of value to you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And many other lessons if you were to reflect on it from different perspectives.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Most people often say they want to just forget about their "dark past". Well I don't agree with that. Mind you, things happen for reasons and if you reflect much on them, you will learn a wisdom or two.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So, my friends. Forgive unwanted things from your "dark past" and learn to let go, but remember. When I said remember, I did not mean &lt;i&gt;untuk ungkit-mengungkit&lt;/i&gt;. Remember, so that you don't repeat the same mistakes again. If you can do that, I can assure you my friend, that you have become wiser than the you from yesterday.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Bukakanlah pintu hati kami untuk memahami pengajaran di sebalik perkara-perkara yang telah Engkau aturkan dalam hidup kami, mudah-mudahan kami beroleh kebijaksanaan dan menjadi hamba-hambaMu yang syukur dan dekat denganMu."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6701746898153295092?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6701746898153295092/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6701746898153295092' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6701746898153295092'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6701746898153295092'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/05/kisah-cinta-pertama.html' title='Kisah Cinta Pertama'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_ttq9Uv_II/AAAAAAAAAQ4/Ju4JXUYVJf8/s72-c/30954_1127104715667_1768673952_235361_6996033_n.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-3059242168627947268</id><published>2010-05-20T09:17:00.002+08:00</published><updated>2010-05-21T08:37:18.378+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='poetry'/><title type='text'>The Questions</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Owner of my Heart.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Oft-times when I sit alone,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;many things&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;spin in my head.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;My head and heart&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;are caught in&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;this turmoil of emotion.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Oft-times when I sat alone,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I wonder:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Have I been an obedient servant&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;to the Almighty Allah?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Every time,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;yes, every time&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I sunk my head to the floor&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;prostrating to the One God,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I wish I could force my eyes&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;to excrete pure droplets&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;of real love and fear.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;But I guess,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;that won't happen&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;yet&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;if I&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;haven't tried hard&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;enough&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;to remain steadfast&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;in purifying my own heart.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Oft-times when I sit alone,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I wonder:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;How do people&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;(who know me)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;view me?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Every time,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;yes, every time&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;my beloved&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;family members&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;and friends&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;seek me for helps and advices,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I wouldn't turn them down.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;But sometimes,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I just forgotten that&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;the one needing&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;helps and advices&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;the most&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;is my own self.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_SNQtuywCI/AAAAAAAAAQw/ZyuUSrKzfkc/s1600/tears4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="200" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_SNQtuywCI/AAAAAAAAAQw/ZyuUSrKzfkc/s200/tears4.jpg" width="168" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Am I living my life&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;as what Islam has outlined for me? &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Have I done things right&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;following my own principles? &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Had I been a good person&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;to everyone?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Perhaps,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;to say this &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;I'm not too sure myself.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;But perhaps.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;The answers&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;are least important.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;What more important &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;is the questions&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;that kept you&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;moving forward,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;always.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! My tongue is tied tight, I know not what to say. The heart is rumbling, I fear it of sins. Thou knoweth best what is in mine heart -- so I beseech Thee, O my Lord! -- keep me on this Straight Path Thou hath let me found, and keep this feelings I have felt in this heart Thou owns'd."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-3059242168627947268?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/3059242168627947268/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=3059242168627947268' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3059242168627947268'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/3059242168627947268'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/05/questions.html' title='The Questions'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S_SNQtuywCI/AAAAAAAAAQw/ZyuUSrKzfkc/s72-c/tears4.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4207117519881405351</id><published>2010-04-21T18:23:00.002+08:00</published><updated>2010-04-21T19:55:05.227+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='classroom'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='teaching'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='teacher'/><title type='text'>Classroom and Flowers</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Most Gracious.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yesterday was my birthday. I would like to thank everyone who wished me well. All your prayers and wishes are wonderful birthdays gifts and I hope all your prayers and wishes effect you too. Personally, I think the best gift a person can have on his birthday is the opportunity to breathe and love everyone. And for that, I thank Allah for "the gift". :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today, I attended a seminar on Integrity. The content was supposedly good but the planning was not so good. When planning a seminar, you have to consider your audience first. Be practical and considerate - just who in the world can sit still for 6 hours straight only listening? Humans, youth like me especially, have short attention span. Hence, recess should be considered in between talks lest the audience gets too tired and sleep through the seminar. Just my opinion, really.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;All in all, the seminar was good. I love the last speaker. He has the wisdom though his presentation was somewhat . . . monotonous. No jokes cracked and most audience fell asleep. But I do not blame him given he presented the last when the audience was all mentally and physically tired. But he did left me with the best impressions out of his wise speech. I remember him talked about a wonderful story he read from Reader's Digest about a story of teacher who managed to touched his students' heart.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Even though he did not elaborate on the story, I think I would like to re-write the story from my own perspective here. :')&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;-----o-----&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;Flowers in the Classroom&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Do you like flowers? I love flowers, especially sunflowers, and I'd love to share my story why I so love flowers.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Many years ago, I was one of the students whom you would label as delinquents. Most people do not put much hope nor trust in youth like me. Even teachers in my all-boy school back then gave up on me and my classmates who the teachers labelled as rebels and delinquents.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One day, a new teacher was sent to our school. We never cared who he was because we thought all teachers were the same. They gave up on us, entering class doing their routines of chalk-and-talk. They never cared to ask what we want in the class, yet we were scolded and humiliated in the class if we were to fall asleep or do any of those "misbehaviours" they said. So, why should we care about this one new teacher?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The next day after the new teacher was transferred to our school, I was sent to see the school's counsellor by my English teacher. I was rude, so he said. But he was being rude to me first, that was what I wanted to say but I was not given the opportunity to speak out. After counselling session ended, the councillor told me that the new teacher will take over the current English teacher's lesson. I was not surprised as I know how she hated our class so much.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;THE new teacher entered our class the next day. We did not care about him and continued making noise. To our surprise, the teacher entered the class and sat by his table watching us without scolding and shouting at us to be quiet. The loud noise in the classroom was reduced to whispers and we tried to "discuss" with one another about this anomaly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suddenly, the teacher stood up and went to the blackboard. He wrote "NOSNIHCTUH MADA" and returned to his table and resumed his action of watching us silently. Five minutes of murmuring between us passed by before I dared myself to raise my hand and asked,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"What's that on the board? It's not in English, is it?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The teacher smiled and responded, "Ah, not bad! You know how to read after all." He clapped his hands and continued, "but these two are English words."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Really?" the whole class was almost dumbfounded and staring at him. No eyes blinked.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Yes, it is." He smiled again. "You all think I'm not making any sense here, right?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We nodded our heads vigorously. Of course, he wasn't making any sense. How in the world those weird words are English words?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The new teacher laughed and said, "Why don't you try reading this from right to left? Anyone wants to try?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A boy from the back of the class, Harris, wanted to try. He read slowly and found out that "Adam Hutchinson" was written on the board. The teacher smiled and politely introduced himself. Adam Hutchinson was his name, engaged to an accountant, and would be teaching us English language. And he loved flowers.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"No worries, boys. We are NOT going to learn all those boooooring grammar stuffs today." He said as he neared me and continued, "What we are going to do today is, learn about each other. What's your name, young man? Care to tell us MORE about yourself?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That day, all we learnt was about ourselves. I never did know that Harris has travelled Europe before. Nor did I know that Matt was the top-sprinter when he was in kindergarten. Honestly, we did not know much about ourselves. That day, for the first time in many years, we had someone who listened and wanted to listen to us.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;The next day, we had a hell of a scoldings and name-callings during History lesson. I had no idea what made the History teacher so angry when she entered the class and sleeping in her class only resulted in ticking her off even more. We actually were anticipating for Mr. Adam's lesson but with all those scoldings and name-callings, can you imagine how we would feel and look at that time? Yes, were all frowning and feeling grumpy. Sorry, Mr. Adam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mr. Adam entered our class looking all sweaty and we could see that his blue shirt had the trace of fresh earth on it. But I guess we were all too deep in emotions that we overlooked all these details. The English teacher looked puzzled when he entered the classroom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"I guess you boys just had a bad day today, eh?" The question was left unanswered.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nobody said anything but he continued, "we are going to learn new vocabulary today. But not in this class when the atmosphere is like this." Most of us started to pay our attention to him. He smiled as he asked, "do you like flowers?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mr. Adam took us to the school's backyard. The ground there was not used and left unattended for many years and it surprised us to see that the same backyard was now clean.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Yes, I cleared all the weeds and bushes here," declared Mr. Adam as if he could read our expression. "And I want to plant sunflowers here."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As the English teacher thrust a spade into the ground, he told us to gather around him while he whispered, "I want to share a secret with all of you. Can you all keep secrets, boys?" We all nodded. "Good! I like you all. Now, my fiancée loves sunflower and I'm planning to give these flowers when I propose her for a marriage later. So, do you mind helping me? When the sunflowers grow big enough, you can give them to your girlfriend too." &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nobody went against him. Everyone felt special and trusted the moment he said he was sharing his secret with us. Everyone wanted to help clear the ground and plant the sunflower seeds. We had so much fun gardening at the backyard while learning new vocabulary about sunflowers. Mr. Adam told us that each of us can take one pot of flower and plant the seed in the classroom, but with one strict condition: We have to take care of the flower as if we are taking care of ourselves. If we failed to do that, Mr. Adam will confiscate the flower from us. We agreed and took our own flower pot to class. We were laughing the whole day even though we were scolded again by other teachers who were angry at our filthy clothes covered in mud and soil. But we paid no attention to them because we were happy.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;MANY weeks passed by. We attended to our own sunflowers as if they are our girlfriends. From merely seeds, the sunflowers now have grown big enough that the other teachers who scolded us for bringing in the pots into classroom were now fascinated by their beauty. And we took pride in that.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In one of his grammar lessons, Mr. Adam told us that her fiancée had agreed to a marriage when he proposed to her with the sunflowers we helped him to plant. He thanked us for helping and invited us to attend the wedding. We felt honoured but more importantly, we were happy that we felt that we had been useful to him. Mr. Adam wrapped the lesson that day with a speech that touched everyone's heart:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"I love planting flowers. It takes a lot of efforts, patience and perseverance to make sure the seed turns into beautiful flowers. You have to be responsible to your flowers. You need to water them everyday, give them enough fertiliser and make sure they are safe from pests. You experienced it yourselves, don't you boys? All your efforts and patience were paid off in the end, right? I heard Jake got a girlfriend thanks to his sunflower. Yes, that's why I love flowers. They teach me to be responsible, to be patient and never give up on future. Each of you are my flower seeds, and I'd love to see you grow into beautiful flowers in many years to come. I know you boys can do it and I believe in your potential. So don't give up on yourself and try your best in everything despite what other people say about you. Even bad seeds can grow beautiful flowers if you have faith in them."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That very speech brought us all to tears and today, most of us are successful in our own fields. And we still have this habit of keeping a pot of flower in our room to commemorate the English teacher who changed our lives with his sunflowers. &lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S87QsdXdpDI/AAAAAAAAAQo/4mnwDGGVYIo/s1600/Annual-Sunflower.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S87QsdXdpDI/AAAAAAAAAQo/4mnwDGGVYIo/s400/Annual-Sunflower.jpg" width="336" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;Now, do you love flowers?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;-----o-----&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;This story shares some of my views about what and how a teacher should treat his or her students. Just my two-pence, though.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;"O Allah! I seek refuge in You from any prideful thoughts and I pray for the barakah of knowledge you bestowed on me so that I can share and spread it because of You and for the love of knowledge, not for any other reasons."&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4207117519881405351?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4207117519881405351/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4207117519881405351' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4207117519881405351'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4207117519881405351'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/04/classroom-and-flowers.html' title='Classroom and Flowers'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S87QsdXdpDI/AAAAAAAAAQo/4mnwDGGVYIo/s72-c/Annual-Sunflower.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-7151638507252407499</id><published>2010-04-16T22:14:00.002+08:00</published><updated>2010-04-16T22:18:13.397+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='musibah'/><title type='text'>Berat Bahu Yang Memikul</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang sentiasa menguji hamba-hambaNya.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Kebelakangan ini, saya selalu mendapat berita yang kurang gembira untuk didengari. Berita dari atau tentang sahabat handai dan kenalan rapat. Berita tentang kematian. Berita tentang kemalangan, besar atau kecil.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setiap kali menerima perkhabaran kurang gembira sebegini, timbul beberapa persoalan di kepala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Apa yang saya boleh lakukan untuk membantu?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Adakah ada sebarang cebisan bicara atau nasihat yang mampu menenangkan mereka?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pabila persoalan-persoalan sebegini timbul di kotak fikiran, pastinya akan mengingatkan saya kepada baris ayat ini:&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: yellow;"&gt;&lt;b&gt;"Berat mata yang memandang, berat lagi bahu yang memikulnya."&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Ini kata pepatah Melayu. Bukan setakat indah bermadah, tetapi terbukti benarnya. Andai diri tak pernah menanggung beban derita yang sama, kita tak tahu betapa perit deritanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Memang benar, Allah telah meyakinkan kita yang Dia tidak akan membebankan hamba-hambaNya dengan ujian yang mereka tidak mampu tanggung &lt;b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;[QS 2:286]&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;. Tetapi sudah fitrah kejadian manusia yang telah Allah ciptakan lemah, kita amat mudah tewas kepada emosi dan perasaan pabila dilanda musibah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedangkan Rasulullah (s.a.w) memerlukan Sayyiditina Khadijah (r.anha) di saat baginda takut di pertemuan pertama dengan Jibril (a.s) dan ketika Musyrikin Makkah menentang baginda. Inikan kita umat baginda yang lebih lemah Iman. Kerana itu kita sentiasa memerlukan orang lain sebagai teman bicara dan penyokong setia di kala kita rebah. Untuk sentiasa mengingatkan dan memberi tarbiyyah supaya kita kembali tegak berdiri. Itulah fungsi seorang sahabat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya teringat tentang ketika saya masih di bangku sekolah. Pernah ada seorang sahabat yang kematian ayahnya. Semua orang mengucapkan takziah kepada beliau, berdoa ruh si mati diampuni Allah Ta'ala di samping mensedekahkan al-Fatihah bersama ucapan takziah itu. Saya tidak terkecuali. Dan saya masih ingat bagaimana ucapan takziah tersebut mengalir pada bicara seolah-olah air mengalir keluar melalui pili. Laju dan teratur. Kerana kalam sudah "terkarang" mengikut "skrip" orang ramai. Sedikit sangat rasa simpati itu, malah mungkin tiada empati. Kerana ketika itu saya tidak pernah kehilangan orang tersayang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi jika hari ini saya menerima berita tentang sahabat yang baru kehilangan orang yang tersayang, tidak dapat dinafikan yang saya dapat merasakan "getaran" sedih dan sebak di dada. Kerana kematian patut mengingatkan kita kepada Allah, di samping kita merasa simpati dan empati kepada yang dilanda musibah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya sangat bersyukur ke hadrat Allah Ta'ala kerana ketika saya menerima berita pemergian bonda tercinta lebih lima bulan yang lalu, ada ucapan nasihat dari seorang sahabat yang berjaya menenangkan hati dan jiwa yang sedih lagi terkilan di kala ucapan-ucapan takziah yang lain hanya bagai air melimpah ke daun keladi. Langsung tiada kesan. Tetapi bicara nasihat orang yang pernah melalui derita yang sama kesannya berbeza. Dan alhamdulillah, dengan ucapan nasihat beliau saya berjaya untuk kembali tegak berdiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengenangkan ini, saya sangat berharap saya juga mampu memainkan peranan yang sama. Terutamanya jika saya pernah melalui derita yang sama. Cukuplah andai ucapan dari saya walau sedikit mampu mengurangkan beban yang ditanggung mereka yang dilanda musibah. Sekurang-kurangnya biar mereka tahu yang saya sebagai seorang sahabat dan sebagai saudara seagama, sentiasa ada di sisi jika diperlukan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div style="color: black;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;“&lt;span style="color: lime;"&gt;Hak seorang muslim atas muslim lainnya ada enam perkara: (1) Apabila engkau menjumpainya engkau berikan salam kepadanya. (2) Apabila ia mengundangmu engkau memperkenankan undangannya. (3) &lt;/span&gt;&lt;b style="color: lime;"&gt;Apabila ia meminta nasihat, engkau menasihatinya.&lt;/b&gt;&lt;span style="color: lime;"&gt; (4) Apabila ia bersin dan memuji Allah, hendaklah engkau mentasymitkannya (berdoa untuknya). (5) Apabila ia sakit hendaklah engkau menjenguknya. (6) Apabila ia mati hendaklah engkau hantarkan jenazahnya.&lt;/span&gt;”&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote style="color: red;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;[Riwayat Muslim dan Tirmizi]&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S8hv2RwOlJI/AAAAAAAAAQg/iu205-CAz4k/s1600/thIslamPeace.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="275" src="http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S8hv2RwOlJI/AAAAAAAAAQg/iu205-CAz4k/s400/thIslamPeace.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;Sayangilah saudara kita sepertimana kita menyayangi diri kita sendiri. Islam itu persaudaraan, bukan? :')&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="color: black;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Semoga Allah tetapkan niat ini semata-mata keranaNya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;"Ya Allah! Engkaulah yang menguji hamba-hambaMu dengan musibah dan kenikmatan. Janganlah Engkau balikkan hati-hati ini untuk menjauhiMu di kala kami menerima ujian. Sebaliknya, Engkau jadikanlah ujian-ujianMu sebagai pendorong untuk mendekatkan kami kepadaMu."&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-7151638507252407499?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/7151638507252407499/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=7151638507252407499' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7151638507252407499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/7151638507252407499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/04/berat-bahu-yang-memikul.html' title='Berat Bahu Yang Memikul'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S8hv2RwOlJI/AAAAAAAAAQg/iu205-CAz4k/s72-c/thIslamPeace.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-4536215699816628057</id><published>2010-04-11T18:15:00.000+08:00</published><updated>2010-04-11T18:15:14.645+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='menulis'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='penulisan'/><title type='text'>Bukan Kerna Nama</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah, satu-satunya yang layak menerima segala pujian.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya suka menulis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Penulisan merupakan salah satu cara saya menyalurkan idea dan pendapat di samping menyalurkan emosi dari hati yang girang atau sedih ke dalam bentuk tulisan. Bagi seorang individu yang tidak fasih bertutur secara lisan - bukan kerana gagap atau masalah sebutan, tetapi kerna tidak pandai menyusun kata dan ucapan - maka penulisanlah yang menjadi kalam bagi saya menyampaikan maksud hati.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanyalah seorang insan biasa, malah jauh dari sifat sempurna yang hanyalah merupakan sifat Tuhan Maha Pencipta secara menyeluruh dan eksklusif.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanyalah seorang insan yang sentiasa mahu perbaiki diri dari sehari ke sehari. Menulis sebagai peringatan kepada diri dan teman pembaca melalui secalit bakat menulis kurniaan Allah ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Dahulu,&lt;br /&gt;saya menulis untuk &lt;i&gt;amuse&lt;/i&gt; pemikiran saya sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi syukur,&lt;br /&gt;Allah tunjukkan saya &lt;i&gt;kegembiraan ini&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;Kegembiraan menulis untuk berkongsi rasa&lt;br /&gt;dan pendapat&lt;br /&gt;dan secebis ilmu yang hanya milik Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya menulis&lt;br /&gt;untuk perbincangan, bukan berdebat.&lt;br /&gt;Kerna benih persengketaan bisa bercambah dari perdebatan yang tidak tulus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya menulis&lt;br /&gt;untuk pendapat, bukan untuk menunjuk.&lt;br /&gt;Kerna murka Allah ada pada sifat riya' dan takabbur.&lt;br /&gt;Dan saya takut pada murka Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya menulis&lt;br /&gt;untuk mengingatkan diri dan menasihat,  bukan menempelak.&lt;br /&gt;Kerna diri sendiri tidak sempurna,&lt;br /&gt;manakan bisa saya menghakimi orang?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya hanyalah insan biasa&lt;br /&gt;yang jauh dari sebarang kesempurnaan.&lt;br /&gt;Dan penulisan adalah kalam&lt;br /&gt;yang menyuarakan hati dan minda saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Pertama sekali, saya ingin memohon maaf andai ada sebarang kesilapan atau andai ada yang terasa dengan sebarang penulisan saya. Saya tidak menulis tentang orang lain. Saya menulis tentang diri sendiri, tentang pengalaman diri dan pendapat saya berkenaan hal yang berlaku sebagai peringatan buat diri sendiri, sahabat handai yang mengenali serta saudara pembaca yang budiman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keduanya, silalah baca sebarang penulisan saya dengan jiwa yang tenang dan hati yang bersih dari sebarang perasaan benci, perkauman mahupun &lt;i&gt;skepticism&lt;/i&gt;. Harapan saya, penulisan saya ini boleh menjadi wadah perbincangan ilmu untuk mencari kebenaran dan sebagai jalan mendekatkan diri kepada Allah, Tuhan Sekalian Alam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S8GfoZ5ckrI/AAAAAAAAAQY/4uZLnmnjkmQ/s1600/Pena-Tinta-300x300.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S8GfoZ5ckrI/AAAAAAAAAQY/4uZLnmnjkmQ/s320/Pena-Tinta-300x300.jpg" width="320" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&amp;nbsp;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Saya menulis dari hati sebagai kalam kepada minda. Semata-mata kerana Allah.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Saya menulis kerana Allah - untuk berkongsi dan menyebarkan ilmuNya. Itu janji saya dengan diri saya sendiri dan seorang sahabat yang sangat saya kasihi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukan untuk nama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukan untuk menunjuk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukan untuk menilai atau dinilai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ini semua hak Allah dan saya langsung tiada hak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Andai ada sebarang rasa riya' dan takabbur dalam hati saya semasa menulis, saya pohon keampunan Allah Ta'ala. Dia lebih Mengetahui hati dan diri saya lebih dari saya mengenali diri sendiri. Wallahu a'lam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ya Allah! Daku pohon PerlindunganMu dari sebarang perasaan bangga diri dan menunjuk-nunjuk. Aku takut andainya ada dalam hatiku walau secebis perasaan riya' dan takabbur ini menyebabkan Engkau memalingkan Wajah dan ZatMu dari diriku yang hina ini. TanpaMu, sia-sialah ibadah dan sepanjang hayatku, ya Allah!&lt;/i&gt;"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-4536215699816628057?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/4536215699816628057/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=4536215699816628057' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4536215699816628057'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/4536215699816628057'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/04/bukan-kerna-nama.html' title='Bukan Kerna Nama'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S8GfoZ5ckrI/AAAAAAAAAQY/4uZLnmnjkmQ/s72-c/Pena-Tinta-300x300.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-6615070807854922252</id><published>2010-04-07T11:52:00.002+08:00</published><updated>2010-04-07T15:16:30.866+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='politik'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Melayu'/><title type='text'>Mengapa Perlu Cepat Melatah?</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;Dengan nama Allah yang menguasai Masa,&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tidak pernah gemar membaca atau mengulas tentang politik Malaysia. Bagi saya secara personal, politik Malaysia terlalu banyak drama dan "kekotoran" dan saya bukanlah "ahli"nya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi &lt;i&gt;exception&lt;/i&gt; untuk entri yang satu ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Baru sekejap tadi saya membaca sebuah artikel dari HarakahDaily.net bertajuk "&lt;a href="http://harakahdaily.net/v2/index.php?option=com_content&amp;amp;view=article&amp;amp;id=25905:apabila-bukan-islam-gunakan-istilah-islam&amp;amp;catid=1:utama&amp;amp;Itemid=50"&gt;Apabila Bukan Islam Gunakan Istilah Islam&lt;/a&gt;" dan saya kagum dengan kedua-dua menteri Cina tersebut.&amp;nbsp; Menteri yang pertama menggunakan istilah Islam yang saya sendiri tidak tahu maknanya (iaitu &lt;i&gt;itqan&lt;/i&gt;) dan menteri yang kedua menggunakan maksud dari ayat al-Quran dalam ceramah beliau. Tetapi kebodohan dan kesempitan pemikiran segolongan umat Islam berbangsa Melayu lebih lagi mengkagumkan bagi saya. Terlalu cepat dan mudah melatah. Selalu bertindak sebelum berfikir dengan diri dan akal yang tenang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ekoran penggunaan ayat al-Quran dalam ceramahnya, &lt;b&gt;ahli Parlimen Taiping iaitu Nga Koo Meng telah dicemuh dengan pelbagai kata nista&lt;/b&gt;. Kecewa saya dengan sebilangan umat Islam berbangsa Melayu yang hanya tahu mengeluarkan kata-kata caci maki lagi nista pabila berlaku sesuatu isu yang kononnya menyentuh "sensitiviti agama". Bukan sekali terjadi hal begini. Tidak sampai dua tahun, telah banyak yang dapat kita saksikan. Antaranya, demo membawa kepala lembu &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=ytAkNMyGd1M&amp;amp;feature=player_embedded&amp;amp;skipcontrinter=1"&gt;[klik sini untuk lihat video]&lt;/a&gt; dan yang terbaru adalah isu penggunaan nama Allah. Dalam kedua-dua situasi ini, jelas kelihatan Muslim berbangsa Melayu yang dengan mudah mengutarakan pendapat yang jelas memaparkan kecetekan ilmu mereka dan ditambah dengan nada marah yang diselang-seli dengan kata-kata keras dan mengancam, jika tidak mengeluarkan kata-kata kesat atau nista.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengapa begini, wahai saudara-saudara seagamaku yang berbangsa Melayu? Mengapa perlu cepat sangat melatah?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuba lihat maksud firman Allah ini:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;"&lt;i&gt;&lt;span style="color: lime;"&gt;Sesungguhnya manusia itu diciptakan bersifat terburu-buru.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;"&lt;br /&gt;[&lt;b style="color: red;"&gt;al-Ma'arij, QS 70:19&lt;/b&gt;]&lt;/blockquote&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Tidakkah kamu perhatikan maksud tersirat dan kebaikan yang mungkin menyusul dengan penggunanaan ayat al-Quran oleh bukan Islam untuk menyokong hujah mereka? Mestinya tidak bila kamu terburu-buru melontar nista sebelum berfikir. Letakkanlah fanatism beragama ke tepi buat sebentar (dan sebolehnya janganlah diambil semula) kerana Islam itu bukan eksklusif untuk Melayu sahaja, sepertimana Rasulullah bersabda yang Islam bukan hanya untuk bangsa Baginda iaitu bangsa Arab tetapi sebagai Rahmat Allah kepada sekalian alam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tenangkan fikiran, lapangkan dada. Sekarang mula berfikir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apakah maksud tersirat bila si bukan Islam menggunakan dalil Islam sebagai sokongan hujah? Bukankah itu bermaksud beliau sendiri mengakui &lt;i&gt;validity&lt;/i&gt; al-Quran sebagai dalil hujah? Dan fikirkanlah, mungkin itu petanda yang Allah sedang membuka jalan bagi beliau yang bukan Islam untuk berjinak-jinak dengan agama syumul ini dan mungkin tidak lama selepas itu bakal menjadi saudara seagama kita semua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jangan membenci hanya kerana perbedaan fahaman parti politik. Allah pandang pada hati dan Iman kita, bukan pada Bulan atau Dacing yang kita undi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S7wAqPJJ2qI/AAAAAAAAAQQ/7QXVk8TMasA/s1600/ubat%2Bhati.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S7wAqPJJ2qI/AAAAAAAAAQQ/7QXVk8TMasA/s400/ubat%2Bhati.jpg" width="348" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Allah pandang pada Iman dan hati yang bersih, bukan pada Bulan atau Dacing yang dipilih&lt;/i&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhir kalam buat entri yang satu ini, saya menyeru semua umat Islam terutamanya yang berbangsa Melayu supaya tidak bertindak terburu-buru apabila timbul sesuatu isu. Bersabar dan tenangkanlah fikiran terlebih dahulu sebelum bicara kerana seperti kata pepatah, "&lt;b&gt;&lt;i&gt;terlajak perahu boleh diundur, terlajak kata buruk padahnya.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"&lt;i&gt;Ya Allah! Ku pohon dariMu perlindungan dari sebarang tindakan bodoh lagi terburu-buru yang bisa membawa kepada pertelingkahan dan persengketaan sama ada sesama umat Islam mahupun antara umat Islam dengan yang bukan Islam. Semoga Engkau merahmati kami untuk saling hidup aman damai dan mengasihi satu sama lain.&lt;/i&gt;"&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-6615070807854922252?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/6615070807854922252/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=6615070807854922252' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6615070807854922252'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/6615070807854922252'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/04/mengapa-perlu-cepat-melatah.html' title='Mengapa Perlu Cepat Melatah?'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S7wAqPJJ2qI/AAAAAAAAAQQ/7QXVk8TMasA/s72-c/ubat%2Bhati.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-1498837280855547773</id><published>2010-04-04T12:08:00.005+08:00</published><updated>2010-04-05T01:03:12.281+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='sakit'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='demam'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kasih Allah'/><title type='text'>Jangan Salahkan Sakit</title><content type='html'>&lt;div style="font-family: inherit; text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Dengan nama Allah yang tiada permulaan dan tiada pengakhiran.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: inherit;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: inherit;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: inherit;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Beberapa hari ni, saya mengalami demam yang agak teruk. Demam yang biasanya saya panggil sebagai "demam kombo" kerna setiap kali ia datang, pasti demam itu datang bersama sama ada batuk, pening kepala, selsema, sakit otot dan kesukaran bernafas. Atau datang bersama kesemuanya sekali. Ya, saya sungguh bertuah kerana demam yang biasanya datang setahun sekali ni datang dalam kombo terhebatnya dan ada satu hari tu saya langsung tidak dapat bangun dari katil. Sungguh menyeksakan. Nasib baik ada roommates yang ambil tahu. Terima kasih kamu berdua!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: inherit;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="font-family: inherit; text-align: center;"&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Daripada &lt;b style="color: red;"&gt;Aisyah (r.anha)&lt;/b&gt; dari Nabi (s.a.w), Baginda bersabda yang maksudnya:&lt;i&gt; “&lt;span style="color: lime;"&gt;Demam adalah dari panas api Neraka yang mendidih, dari itu dinginkanlah ia dengan air.&lt;/span&gt;”&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;[&lt;b style="color: red;"&gt;Riwayat Muslim&lt;/b&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Bila dahi kita panas ketika demam, kita akan cari kain untuk dibasahkan dan didemah pada dahi kita. Kan? Mungkin itu tindakan refleks orang yang rasa terseksa dek "kepanasan" demam itu. Menurut hadith riwayat Sayyidatina Aisyah di atas, panasnya demam itu adalah dari panas api Neraka yang mendidih. MashaAllah! Itu baru tempias panas Neraka dan kita acapkali mengeluh pabila menderita demam. Mampukah kita menahan panas sebenar Neraka Allah itu? Na'uzubillah . . . mohon perlindungan Allah dari terpaksa merasa azab sebenar Neraka. Cukuplah tempias panas pada demam ini sebagai peringatan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Di sepanjang saya terlantar di atas katil, banyak perkara yang bermain di fikiran. Fikiran melayang memikirkan tentang banyak perkara yang biasanya tidak sempat untuk difikirkan dek kesibukan harian untuk memenuhi &lt;i&gt;academics demands&lt;/i&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Ketika terbaring itu, saya terfikir tentang MATI. Betapa mati itu sangat dekat dengan kita semua. Itulah janji Allah yang cukup pasti untuk semua makhlukNya. Sedangkan si Pencabut Nyawa juga Allah telah janjikan ajalnya. Jadi, siapa kita mahu bermegah dengan sedikit kejayaan duniawi sehingga lupa pada Pencipta. Setiap kali terfikirkan hal ini, jantung bergetar kencang. Takut andai disapa si Pencabut Nyawa sebelum sempat melafazkan sesal di dada atas kelemahan diri kepada Pencipta.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size: small; line-height: 115%;"&gt;Ketika terbaring itu juga, setiap kali saya hampir-hampir mengeluh kerana kesakitan yang tak tertahankan, saya pasti teringat kembali pesanan rakan-rakan yang sakit itu adalah kifarah dosa. Betapa Allah sayangi mereka yang Dia ujikan dengan sakit. Di kala teringatkan janji Allah yang satu ini, senyum kembali terukir walau kesakitan fizikal tiada satu pun yang berkurang. Tapi saya pasti, Allah tidak membebankan hamba-hambaNya dengan apa yang mereka tidak mampu menanggung [&lt;b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;QS, 2:286&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;].&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Sungguh, sakit itu kifarah dosa dari Yang Maha Pengasihani. Mari lihat hadith ini: &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Diriwayatkan daripada &lt;b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Jabir (r.anhu)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt; yang maksudnya: &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Bahawasanya Rasulullah (s.a.w) telah berkunjung ke rumah Ummu Saib atau Ummu Musayyib, lalu Baginda bertanya: &lt;i&gt;“&lt;span style="color: lime;"&gt;Apa halnya engkau wahai Ummu Saib atau Ummu Musayyib menggigil?&lt;/span&gt;"&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Dia menjawab: &lt;i&gt;“&lt;span style="color: lime;"&gt;Demam, semoga Allah tidak memberikan berkat kepadanya&lt;/span&gt;.”&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Nabi (s.a.w) bersabda:&lt;i&gt; “&lt;span style="color: lime;"&gt;Jangan engkau memaki penyakit demam, kerana ia menghilangkan kesalahan Bani Adam (manusia) sebagaimana landasan (tukang besi) menghilangkan kotoran (karat) besi.&lt;/span&gt;”&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;[&lt;b&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;Riwayat Muslim&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;]&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S7f_oUQWM3I/AAAAAAAAAQI/kFf2ojYvaRU/s1600/bear+demam.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" height="267" src="http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S7f_oUQWM3I/AAAAAAAAAQI/kFf2ojYvaRU/s400/bear+demam.jpg" width="400" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: x-small;"&gt;&lt;i&gt;Waktu sihat ingat Allah, waktu sakit ingat Allah berkali ganda. :')&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Allah itu Maha Pengasihani, bukan? :')&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;"&lt;i&gt;Ya Allah! Engkau tahu apa yang terbaik untuk diriku. Andai sakit ini baik untuk diriku, maka aku redha dengannya. Dan semoga aku Engkau masukkan ke dalam golongan orang-orang yang bersabar.&lt;/i&gt;"&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/7552487712434830283-1498837280855547773?l=themosaicsoflife.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/feeds/1498837280855547773/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=7552487712434830283&amp;postID=1498837280855547773' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1498837280855547773'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/7552487712434830283/posts/default/1498837280855547773'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://themosaicsoflife.blogspot.com/2010/04/jangan-salahkan-sakit.html' title='Jangan Salahkan Sakit'/><author><name>hafiz CHouJi</name><uri>http://www.blogger.com/profile/05265318975289321996</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='21' height='32' src='http://1.bp.blogspot.com/-9vw9aE2fssU/TgRMBGe6TXI/AAAAAAAAAYs/B65-8VSL8dE/s220/slave%2Bof%2BAllah.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_-p6OJmRKYhY/S7f_oUQWM3I/AAAAAAAAAQI/kFf2ojYvaRU/s72-c/bear+demam.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-7552487712434830283.post-547200967417374719</id><published>2010-03-24T02:46:00.001+08:00</published><updated>2010-03-24T02:49:17.800+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='death'/><title type='text'>Dust Is My Bed</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;i&gt;In the name of Allah, Lord of this World and the Hereafter.&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today after Maghrib prayer, my roommate received a call from his parents. It was a sad news. Goodbyes are always sad, no matter to whom and when it happens. Especially when it involves eternal goodbye. Yes, my roommate's grandma just passed away.&lt;i&gt; Innaa lillaah wa innaa ilaihi raaji'uun&lt;/i&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This reminds me of an Arabic song I have been listening to for the past two days. I put the song on repeat mode and it was the only song I have been listening to. I have no idea why - I didn't fully understanding the lyrics - yet the song makes my heart trembles in fear and melancholic whenever I listen to it. Surprisingly, I didn't bother to look for its lyrics because I can guess what the song is about. &lt;i&gt;When dust becomes your bed, what else can you think of?&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And today when I heard the news about my roommate's grandma, I just had this urge to look for the song's lyrics. My heart trembles even more looking at the lyric. Fear of Death and Allah, rush into my heart I almost burst into tears. It reminds me that the life of this world is but for a short time and not permanent. Our final abode is the Hereafter, after all.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It is a song by &lt;b&gt;&lt;i&gt;Mishary Al-Aradha&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;, titled &lt;b&gt;&lt;i&gt;Farshi al-Turab&lt;/i&gt;&lt;/b&gt; or &lt;i&gt;&lt;b&gt;Dust Is My Bed&lt;/b&gt;.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Here is the Arabic lyric of the song:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;br /&gt;فرشي التراب يضمني وهو غطائي &lt;br /&gt;حولي الرمال تلفني بل من ورائي &lt;br /&gt;واللحد يحكي ظلمة فيها ابتلائي &lt;br /&gt;والنور خط كتابه أنسى لقائي &lt;br /&gt;والأهل اين حنانهم باعوا وفائي &lt;br /&gt;والصحب اين جموعهم تركوا اخائي &lt;br /&gt;والمال اين هناءه صار ورائي &lt;br /&gt;والاسم اين بريقه بين الثناءِ &lt;br /&gt;هذي نهاية حالي فرشي الترابِ &lt;br /&gt;والحب ودّع شوقه وبكى رثائي &lt;br /&gt;والدمع جف مسيره بعد البكاء &lt;br /&gt;والكون ضاق بوسعه ضاقت فضائي &lt;br /&gt;فاللحد صار بجثتي أرضي سمائي &lt;br /&gt;هذي نهاية حالي فرشي الترابِ &lt;br /&gt;والخوف يملأ غربتي والحزن دائي &lt;br /&gt;أرجو الثبات وإنه قسما دوائي &lt;br /&gt;والرب أدعو مخلصا أنت رجائي &lt;br /&gt;أبغي إلهي جنة فيها هنائي
